Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1932 - A. Holmgren: Telefonsjökablarnas utveckling under en 10-årsperiod - N. Hedén: Telefonförbindelsen Stockholm-Malmö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
7 MAJ 1932
som gynnsammaste lösning en pupinkabel med 7
fyrskruvar. Kabeln planerades dessutom för framtida dubbelbandstelefoni, varför gränsfrekvensen
sattes till 6 500 p/s. För överhörningen
garanterades fullt tillfredsställande värden, utan att någon
skärmning användes, då varje fyrskruv användes
för ett samtal, likaså vid
dubbelbandstelefonikoppling.
1930 års kabel Sverige-Tyskland var av samma
konstruktion som Ostpreussenkabeln med ett
radiopar i centrum. Fyrskruvarnas antal var emellertid
ökat till 42. Den utfördes med en gränsfrekvens av
G 500 p/s och kan således med
dubbelbandstelefoniutrustning överföra 84 samtidiga samtal.
Kabeln Sverige-Danmark 1931 mellan Malmö och
Köpenhamn har samma antal talfyrskruvar men
dessutom även radioförbindelsen såsom fyrskruv.
Av de 42 talfyrskruvarna äro emellertid 12 utförda
för 2-trådsdrift och avsedda för den lokala trafiken
mellan provinserna på båda sidor om Sundet. Även
i denna kabel ha 4-trådsledningarna hög
gränsfrekvens, 7000 p/s. På grund av kabelns ringa
längd kunde dubbelbandsutrustning här synas
mindre ekonomisk, då dennas kostnad är oberoende av
kabellängden. Då man emellertid vid sjökablar av
hållfasthetsskäl ej väljer klenare ledare än l mm,
och 4-trådsledningarna i denna kabel äro utförda
med denna diameter, skulle den enda besparing, som
för 4-trådsledningarnas vidkommande kunnat
vinnas genom gränsfrekvensens sänkning, bestått i
något ökat pupinavstånd. Men detta hade då även
drabbat 2-trådsledningarna, vilkas diameter måst i
motsvarande grad ökas.
Kabeln Danmark-Tyskland 1931 är av samma
storlek och konstruktion som Ostpreussen-kabeln.
Utförd för dubbelbandstelefoni med 7 000 p/s
gränsfrekvens har den dock så hög dämpning som 5 neper
vid 2400 p/s.
En särtyp av kabel är Ystad-Rönne, 1931, med 5
fyrskruvar för 2-trådsdrift. Invändningarna mot
pupinkablar för 2-trådsledningar har man här sökt
möta med ett särskilt stort pupinavstånd, nära 4
km. Den procentuella ökningen av en pupinsektion
i händelse av en reparation beräknas därför bliva
utan betydelse för homogeniteten. Över denna kabel
och ovannämnda kabel Malmö-Köpenhamn via
landledning Malmö-Ystad erhåller Köpenhamn
såväl telefon- som telegrafförbindelse med
Bornholm.
I fig. l-5 visas tvärsektioner av ett antal för
utvecklingen representativa sjökabeltyper.
Till sist bör omnämnas, att de moderna
telefon-sjökablarna göra särskilda telegrafsjökablar
överflödiga för distanser av den storlek, som härovan
omhandlats. Billigare än med särskilda kablar
förläggas telegrafförbindelserna i telefonkablarna
såsom underlagring eller med tonfrekvens. Å en
fyr-skruv kan medelst tonfrekvenstelegrafi samtidigt i
vardera riktningen framföras telegrafförbindelser till
ett antal av 12 eller 18, allt efter den önskade
telegraferingshastigheten.
Av ovanstående framställning av utvecklingen på
sjökabelområdet kan synas framgå, att
pupinkablarna nu definitivt ha tillkämpat sig herraväldet.
Detta torde, såsom saken nu kan överblickas, vara
riktigt, då det gäller bottenförhållanden sådana som
förekomma i vårt land omgivande vatten. I andra fall,
t. e. i Engelska kanalen och södra delen av Nordsjön,
anses fortfarande krarupkablarna ha företräde. Efter
den ovan omnämnda 1924 års kabel England-
Holland ha ett antal nya krarupkablar lagts från
England till Holland, Belgien, Isle of Wright m. fl.
Flertalet av dessa kablar innehålla 7 fyrskruvar.
Under senare år har även förts på tal användning
av vanliga pappersisolerade kablar utan uppökad
induktans. Kablarna måste då utföras för 4-trådsdrift
och förses med överdrag med utjämningsanordningar
för att upphäva distorsionen. Helt nyligen har
offentliggjorts ett förslag till kabel England-
Frankrike utan uppökad induktans. Alternativt
därmed föreslås en kabel, i vilken halva antalet
ledningar förses med kraruplindning, det andra halva
antalet utgöres av vanliga ledare. Kabeln skulle
tillverkas i bestämda längder och hopskarvas korsvis,
så att varje förbindelse skulle omväxlande bestå av
ledningar med och utan kraruplindning. Kabeln
skulle få samma egenskaper som en mycket lätt
pupiniserad kabel men kommer givetvis då också
att bliva i motsvarande grad känslig för av
reparationer föranledda längdändringar.
TELEFONFÖRBINDELSEN STOCKHOLM-MALMÖ.1
Av N. HEDÉN.
Vid slutet av sistförflutna år blev den
sammanhängande jordkabelförbindelsen Stockholm-Malmö
fullbordad.
I ett föredrag inför Elektroingenjörsföreningen har
tidigare redogjorts för rikskabelbyggen, deras
planering och utförande, varför nedanstående
huvudsakligen berör Stockholm-Malmöarbetet.
Historik.
Sveriges och Europas första moderna - redan nu
i viss mån omoderna - kabelanläggning var Stock-
1 I anslutning till föredrag vid elektroingenjörsföreningens
sammanträde den 5 febr. 1932.
holm-Göteborgskabeln, vilken i sin helhet blev
färdig och inkopplades år 1923. Den tillkom i samband
med elektrifieringen av västra stambanan. Förutom
ledningarna Stockholm-Göteborg måste emellertid
även ledningarna Stockholm–Norrköping-Malmö
bortflyttas från statsbanesträckan Stockholm-Järna
-Katrineholm. Det ansågs icke tekniskt eller
ekonomiskt riktigt att på ett ledningsstråk av sådan
betydelse som Stockholm-Malmölinjen införa en kabel
med en längd av endast en överdragssektion.
Därför beslöts, att den på grund av elektrifieringen
nödvändiga kabeln skulle i ett sammanhang år 1924
framdragas till Norrköping. Kabelnedläggningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
