- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Elektroteknik /
135

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1932 - L. Dreyfus: Metoder för beräkning av virvelströmsförlusterna i omagnetiska pressflänsar vid stora turbogeneratorer - A. Danz: Kvicksilverlikriktaren och dess framtida användning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 SEPT. 1932

ELEKTROTEKNIK

135

Dimensioner
Rotorkåpor

delvis magnetiska
helt omagnetiska

d cm
10
27

c "
15
15

S n
4
4

b + e "
22.5
22,5

/ »
20
20

d c
0,667
1,80

s c
0,267
0,267

Härvändarnas strömvolym för kortslutningsfältet:
©eff = 20 000 0-20 000 v^2 = 28 300.

Till att börja med uträknas ekv. (16) och (25) för
några godtyckligt antagna värden å b resp. e, och
sedan bestämmes b och e så, att bägge ekvationerna
ge samma mmk. Härvid erhålles:

Rotorkåpor
Delvis magnetiska
Helt omagnetiska

1 GA~ GB
0,4 n S
0,57
0,635

b cm
6,2
9,6

e "
16,3
12,9

P
1,0
1,7

d
4,5
3,2

Ö
0,69
0,70

Med dessa värden fortsattes räkningen på sätt som
framgår av vidstående tabell.

Sammanfattning.

Härvändarnas läckfält alstrar betydande
virvel-strömsförluster i turbogeneratorernas pressflänsar,
även om dessa bestå av omagnetiskt material. För-


Rotorkåpor
Delvis magnetiska
Helt omagnetiska

ekv.
(14), (15) B0
1940
1237

11
WöSS-f*1’!
. 1 watt
41,2 –– -
cm
16,8 Watt cm

T)
W^&K*.
0,782
0,625

n
wV/^V?
0,9035
0,888

TI
(19)V/^ + Ö)Ö
^ V ö o8+o)
0,706
0,546

n
(19)^-V 5o2c -
o JT
0,80
1,03
1

" (20) ^ 4

J £02 C _

O jr

! watt j c watt

| " (21) P rotorläckfält j 47 - | 27 -ci^-

| r> (24) P statorläckfält j 4,5 " | 3,3 "

" (21)+24Ptotal j 51,5 " j 30,3 "

’ i l i

0,34 i 0,59

lusterna kunna beräknas, om fältfördelningen i
ett radiellt huvudplan är bekant. Med tillräcklig
approximation kan denna fältbild uppritas som för
oändligt långa, raka härvändar samt under förenklade
antaganden beräknas. Både den grafiska och den
analytiska metoden ger vid handen, att
Virvelströmsförlusterna vid användning av omagnetiska
rötor-kåpor äro betydligt mindre än för delvis magnetiska
rotorkåpor.

KVICKSILVERLIKRIKTAREN OCH DESS FRAMTIDA

ANVÄNDNING.1

Av A. DANZ, Baden.

Trots växelströmsteknikens kända segertåg har det
ej lyckats växelströmmen att uttränga likströmmen;
tvärtom, behovet av likströmsenergi har under de
senaste åren befunnit sig i ett ständigt stigande,
detta till följd av den naturliga utvecklingen av
befintliga kommunala ljus- och kraftnät, vilkas
omläggning till växelström skulle fordra ofantliga summor,
och vidare till följd av den fortskridande
järnvägselektrifieringen samt emedan likströmsenergien är
den lämpligaste energiformen för en mängd viktiga
elektrometallurgiska och elektrokemiska industrier.

Till för ca 10 år sedan skedde omformningen av
växelström till likström nästan undantagslöst genom
roterande omformare. Ehuru i allmänhet goda
resultat uppnåtts med denna maskintyp, har man sedan
länge sökt konstruera en statisk omformare för
om-formning från växelström till likström, ett problem,

i Föredrag vid elektroingenjörsföreningens sammanträde
den 3 maj 1932.

vars lösning föreligger i den s. k. kvicksilverånglikriktaren. Då jag väl får antaga, att konstruktionen
och verkningssättet hos kvicksilverlikriktaren som
växelström-likströmomformare är bekant, tillåter jäg
mig endast med några få ord beröra denna del av
dagens föredragstema för att i stället ägna den tid,
som står mig till förfogande, åt den gallerstyrda
likriktarens nya användningsmöjligheter.

Smälter man in två elektroder A och B i en
evakuerad glaskolv (fig. 1) och upphettar elektrod B,
till dess elektronemission uppstår, i det att man
samtidigt sammanbinder den med den negativa polen av
en likströmskälla, så kan man konstatera, att de
emitterade elektronerna såsom bärare av den elektriska
strömmen under inflytande av det negativa elektriska
fältet i vakuum flyta till den positiva elektroden A
och där absorberas. Så snart strömkällans polaritet
ändras, inträder momentant stillestånd i
elektronströmmen.

En anordning som den beskrivna bildar alltså en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:13:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932e/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free