Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 FEBR. 1932
MEKANIK
21
kopplar in den okända kapaciteten parallellt med
en standardkondensator, med vilken man sedan
reglerar tillbaka anodströmmen till sitt värde och
avläser kapacitetsdifferensen. Gäller det att mäta
variabla kapaciteter, så kan man registrera
anodströmmens variationer med en oscillograf och med
kännedom om sambandet mellan anodström och
kapacitet vid den ifrågavarande inställningen på ultramikrometern kan oscillogrammets anodströmsvariationer överföras till kapacitetsvariationer. Man kan
sedan ur en enkel ekvation
C =
eA
4 n ti
där s är dielektricitetskonstanten för oljan och A är
kondensatorns tvärsnittsarea, överföra kapaciteten
C till h mm oljefilmtjocklek eller ännu bättre göra
detta genom en särskild kalibreringskondensator,
där den mot oljefilmtjockleken h svarande
kapaciteten C experimentellt bestämts. Mätningen av
kapaciteten i smörjskiktet sker så att lagerblocken via
bärlisterna, innerringen och axeln, äro jordade genom
kullager. Antalet mätpunkter, som erfordras för att
bestämma axelns läge är minst 2; vanligen användas
3, 4 eller 5 för kontrollens skull.
Huvudsvårigheten vid mätningarna är
anordnandet av genomföringar i lagrets ytterring. Dessa måste
uppfylla villkoren: För det första god isolering, så
att ej för stor läckkapacitet uppstår. För det andra
mekanisk hållfasthet, så att de tåla de stora
oljetrycken, ett par hundra atmosfärer, som uppträda i
lagret utan att permanent formförändras. För det
tredje: oljebeständiga. För det fjärde: tåla påkrympningstemperaturen, bortåt 100°C. Efter att
hava genomprovat en stor mängd isolationsmaterial
stannade vi vid elfenben. Ehuru detta ingalunda
kan sägas vara idealiskt, har det visat sig fullt
användbart vid måttliga oljetryck, 50 å 100 atmosfärer.
Vid försöken ha propparna utsatts för 300
atmosfärers tryck utan att fördärvas, men mätningarna bliva
TEORETISKT
- värde
-90*
i~X
0,1 0.2 0.3 Oft 0.6 0.8 ),o 2 3
Fig. 7. Experimentell bestämning av Ä*min. dvs. av axelcentrums
medelläge.
8 10
då osäkra. Största svårigheten vid dessa
experiment är att få en skala, så att man kan göra
kvantitativa mätningar. Mycken möda har nedlagts härpå.
Det gäller att eliminera läckkapaciteter, som aldrig
kunna helt undvikas. Vanligen tillgår detta så, att
kapaciteten först mätes i tomgång, då axeln står i
lagercentrum. Sedan pålägges lasten, och
kapacitetsökningen mätes. Särskilda försiktighetsmått för
säkerställandet av fortfarighetstillstånd måste
vidtagas. Resultaten måste korrigeras för mätkondensatorernas och blockens elastiska deformation.
Bestämning av axelns medelläge framgår av fig.
7, där mätpunkternas läge längs periferien och
motsvarande tidsmedelvärden av A* finnas inritade i ett
typiskt fall, därvid kördes ett lager svarande till
normalstorleken 1622 för kullager. Belastningen Q
var 440 kg, oljans viskositet ^ = 0,0139 kgsek/m2 och
lagret kördes 110 varv per minut.
Kurvan, fig. 8, visar jämförelsen mellan beräknad
och uppmätt medeltjocklek å oljefilmen vid blockets
understödspunkt, då detta passerar perihelium, mätt
dimensionslöst genom kvantiteten l-^ som funktion
av en mot belastningen svarande dimensionslös
variabel, proportionell mot Q d2/r) U. Vidstående figurer
9 och 10 visa en serie typiska oscillogram tagna med
en Cambridgeoscillograf. Fig. 9 svarar mot
nyssnämnda prov med Q = 440 kg; i fig. 10 var Q ~
i.- 5 000 kg, r\ .=. 0,044 kgsek/m2 och varvantalet
samma som förut. Oscillogrammens evaluering
framgår av fig. 9. De medgiva ett detaljerat
studium av lagrets arbetssätt. Jag kan endast
omnämna, att det ej möter något hinder att kontrollera
teoriens utsago, att blocken lämna innerringen under
en del av varvet. Denna omständighet synes dock
på intet sätt influera på lagrets lugna gång, utan
innebär en fördel då härigenom friktionsarbetet minskas.
På grund av den rikliga oljetillförseln i lagret
utjämnas därvid alla stötar. Blockens tippningsvinkel, mätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
