Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
16 JAN. 1932
alt. I ångmaskinen ............... 3 740 000 kr.
" II dieselmaskineri ............. 3 650 000 "
III dieselelektriskt maskineri
4 000 000
Vad beträffar valet av maskintyp hade
marin-direktör Falkman framlagt en ingående utredning,
varvid de .alternativa framdrivningsmaskinerierna
bedömts såväl med avseende å anskaffningskostnad
som från drifttekniska och driftekonomiska
synpunkter, och ansett sig på grund av denna böra
förorda det dieselelektriska maskineriet.
Till denna mening anslöto sig även
isbrytaresakkunniga och ansågo sig böra giva ett bestämt
företräde för denna maskintyp framför övriga
ifrågasatta.
De utförda kostnadskalkylerna syntes dem utvisa,
att den ifrågavarande isbrytaren skulle kunna
anskaffas för ett belopp av 3 400 000 kr.
Vad fartygets storlek beträffade, ansågo de
sakkunniga, att beslutet rörande anskaffandet icke skulle
innefatta annat än:
en bredd i KVL på (x) av minst 18,6 m,
ett djupgående med normala, dvs. ej fulla,
bränsle-och andra förråd av högst 6,4 m samt
en maskinstyrka uppdelad på tre lika stora
propellermaskiner av
vid normal gång ................... ca 7 500 ihk
vid forcering ...................... " 9 000 ihk
Sedan olika myndigheter avgivit sina utlåtanden
rörande betänkandet, framlades i mars K. M:ts
proposition till Riksdagen angående anskaffande av
ett statens isbrytarefartyg nr 2. Den anslöt sig vad
fartygets typ och anskaffningskostnad beträffar i
huvudsak till de sakkunnigas förslag. Med det
definitiva ståndpunktstagandet till frågan, huruvida
fartyget skulle förses med dieselelektriskt maskineri
eller med oljeeldat ångmaskinen, borde emellertid
t. v. anstå för närmare utredning.
Riksdagen beslöt i enlighet härmed, varefter
Marinförvaltningen fick i uppdrag att i samråd med
Kommerskollegium verkställa utredning rörande
lämpligaste typen av framdrivningsmaskineri för
den nya statsisbrytaren, som senare erhållit
benämningen "Ymer", ävensom att på grundval av denna
utredning och isbrytaresakkunnigas förslag m. m.
uppgöra och till Handelsdepartementet inkomma med
av erforderliga ritningar och tillhörande
specifikationer åtföljt definitivt förslag till fartyget.
I enlighet med detta uppdrag vidtogos å
Marinförvaltningens ingenjöravdelning omedelbart
åtgärder för införskaffande av uppgifter dels om
dieselelektriska framdrivningsmaskinerier, som blivit
insatta och prövade på vissa utländska fartyg, dels
från svenska varv och verkstäder rörande vikt och
kostnad av såväl dieselelektriskt som ång-maskineri
för den planerade statsisbrytaren, samtidigt som
arbetet påbörjades med uppgörande av
konstruktions-och inredningsritningar, vikt- och balansberäkningar,
linjeritning, specifikation m. m. till den nya
isbrytaren. Vid detta konstruktionsarbete hade
ingenjöravdelningen tillfälle konferera med "Atle"$
fler-årige befälhavare, kapten HARRY KOCH, som även
anlitats av isbrytaresakkunniga såsom nautiskt
sakkunnig. .
Sedan nyssnämnda utredning blivit slutförd, och
Marinförvaltningen på grund av densamma och efter
samråd med Kommerskollegium förordat
dieselelektriskt maskineri för den nya isbrytaren,
bemyndigades Marinförvaltningen att från inhemska,
eventuellt även utländska varv och verkstäder infordra
bindande anbud å byggandet av ett isbrytarefartyg
med dieselelektriskt maskineri.
Sedan konstruktionen av den nya isbrytaren blivit
genomarbetad samt huvudritningar, kontraktförslag
och specifikation uppgjorts, utsändes i början av
februari 1931 anbudsförfrågan till svenska varv och
verkstäder rörande denna byggnad. Anbuden
infordrades enligt tre alternativ:
alt. I: fartyget i dess helhet;
" II: propellermaskineriet med tillhörande
hjälpmaskiner och
., III: fartyget med undantag av
propellermaskineriet.
I anbuden skulle bl. a. uppgivas den
prisreduktion, som erbjöds, om visst material medgåves vara
av utländsk tillverkning.
De sedermera inkomna anbuden lågo så till, .att
det blev erforderligt att på ett eller annat sätt sänka
anskaffningskostnaden för att bringa den inom
anslagets ram (3 400 000 kr.). Sedan därför en del
förenklingar företagits i fråga om fartygets utrustning,
och specifikationen ändrats i enlighet därmed,
utsändes nya anbudsförfrågningar. Ej heller dessa
gåvo avsett resultat. Sedan anbuden förkastats och
ytterligare förenklingar vidtagits i specifikationen,
utsändes anbudsförfrågningar ånyo. Då de härpå
grundade anbuden inkommo, befanns det lägsta
anbudet vara ingivet av Kockums mekaniska
verkstads a.-b. i Malmö. Priset var nu så pass
reducerat, att det möjliggjorde byggandet av den nya
isbrytaren av beviljade medel i enlighet med
uppställda fordringar och med de i det dieselelektriska
maskineriet ingående dieselmotorerna av fyrtakttyp
samt med användande av i huvudsak svenskt
material. Detta anbud avsåg alt. I, dvs. fartyget i dess
helhet. En uppdelning av leveransen efter alt. II
och alt. III ställde sig enligt de ingivna anbuden
dyrare.
På grund härav slöts kontrakt, den 10 juli 1931,
mellan Marinförvaltningen och Kockums verkstad
om byggandet av vår nya stora statsisbrytare "Ymer"
att levereras redan den l december 1932.
En isbrytare skall kunna taga sig fram genom
kärnis såväl som packis och därvid lämna efter sig
en öppen och bred ränna för assisterande fartyg.
För detta ändamål skall den ha en på lämpligaste
sätt utbildad skrovform, och skrovet skall vara
tillräckligt, men ej onödigt starkt för att motstå
påkänningar vid stötarna mot isen, då maskineriet
utvecklar sin högsta kraft, liksom vid isskruvning.
Den skall vidare ha starkast möjliga maskineri och
stor aktionsradie. Vidare skall fartyget vara
lätt-manövrerat för att kunna assistera andra fartyg i
isen och hava bekväma och starka anordningar för
bogsering.
För att säkerställa en ren ränna efter isbrytaren
bör denna varå lång i förhållande till bredden och
ha ett fylligt 0. Två akterpropellr.ar inverka
härvid fördelaktigt genom att driva undan isen. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
