Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 APRIL 1932
SKEPPSBYGGNADSKONST
29
Fig. 2. Vanliga radiella dävertar placerade
utanpå skeppssidan.
Fig. o. Krupps "Schnelldavit".
vanliga dävertar skulle bliva mycket tungt och
fordra många inans inedverkan. Ibland användas
både vanliga radiella dävertar och patentdävertar
på samma fartyg. Så t. e. hava en del tankskepp
ett par mindre båtar under bryggan försedda med
vanliga dävertar, medan de större livbåtarna på
maskinöverbyggnaden äro placerade under
patentdävertar. Segelfartyg äro vanligen försedda med vanliga
radiella dävertar. Mindre seglare med blott en båt
bruka ha denna placerad under hackdävertar.
1. Vanlig radiell dävert.
J)e utföras antingen massiva av smidesjärn eller
M v stålrör. Någon gång användes även en I-profil,
såsom t. e. vid WELTNS R.B.-dävert,
De stå antingen i rörformiga gjutjärnspostanient
på båtdäcket eller vila i skållager på däcket
närmast under och styras av lager i båtdäcket. Vid det
sistnämnda utförandet placeras lagren ofta utanpå
bordläggningen, om skeppssidan är så infallande, att
de ej skjuta utanför vattenlinjen (fig. 2).
Dävertarna stöttas och manövreras med toppgajar, fästa
till däverthuvudena enligt figuren. Mellan
dävert-huvudena spännes oftast en mellangaj för att
lättare, få dävertarna att svänga ut i rätt ordning samt
för fästandet av livlinor.
För bestämning av dävertarnas inbördes avstånd
och placeringen av taljornas anhuggning i livbåten
anger Welin-bolaget följande regler. Beteckningar
enligt fig. 1. d är dävertens diameter.
L
II. l = Li - 2 a;
III. L>Z + iÄ;
Om två båtar av samma längd äro stuvade över
varandra, skall L och l bestämmas av den undre
båten.
Om dessa regler äro uppfyllda, bör en livbåt av
vanligt utförande gå klar för dävertarna utan att
onormalt fresta på taljorna, även om fartyget har en
slagsida på 7° och är trimmat 15° på för eller
akter. Skulle emellertid livbåten av någon orsak ej
gå klar, måste L ökas och a minskas i motsvarande
grad.
2. Krupps "SchneUdavlt" (fig. 3).
Denna dävertkonstruktion avser att med
tyngdlagens hjälp avhjälpa de svåraste olägenheterna hos
den vanliga radiella däverten. Dävertarna äro upp-
ställda med vridningsaxeln
lutande utåt ungefär 18° mot
lodlinjen. Om 3° avses för
övervinnandet av friktionen i lager
och taljor, kan alltså ut
svängningen ske automatiskt mot en
slagsida upp till 15°.
"Däverthuvudena äro förbundna med ett
stålrör för att påfrestningar i
båttal j örn a skola undvikas.
Kontrollen under utsvängningen
liksom insvängningen av
dävertarna sker medelst två taljor, som
gå från däverthuvudena till en
kraftig ståndare på däcket
innanför, en överbyggnad eller
någon annan lämplig fästpunkt.
Sjösättningen kan utföras av en enda man och
sker mycket snabbt. Själva utsvängningen tager blott
10 sek, Båten är uppställd på skrån, som vid
lossandet falla ned av sin egen tyngd och lämna båten
fritt hängande i båttal j orna. Genom att därefter
släcka först på den ena "kontrolltaljan" och sedan på
den andra svänger båten utombords. Genom
armarnas lutande ställning kommer båten långt ut från
skeppssidan, fria avståndet blir mer än en meter,
vilket avsevärt minskar risken under firningen.
Insvängningen kan ske för hand eller medelst vinsch.
Materialet är billigt; smidesjärn för armarna och
vinkeljärn och plåt för stativet.
(Forts.)
VARV OCH VERKSTÄDER
DANMARK. (Forts- fr- sid- 24-)
Örlogsvaerftet, Köbenhavn, sjösatte i oktober förra
året den nya kungsjakten "Dannebrog", som är 243’ lång
och 32’-9" bred med ett deplacement av l 200 ton. Tvä
B. & W.-dieselmotorer om vardera 850 ihk skola
installeras och beräknas giva fartyget 14 knops fart.
A/S Helsingörs Jernskibs- och Maskinbyggeri,
Helsingör, levererade i fjol fem fartyg om tillsammans
0560 tdw, 12550 brt (1930: sex st. om 19700 tdw, 11941
brt), nämligen:
Tdw Brt Ihk
Passagerar- och lastmotorfartyget
"Venus" ....................... 2 200 5 406 12 400
Lastångaren "Alexandria" ........ l 700 l 463 l 700
Tågmotorfärjan "Nyborg" ........ 660 2 555 3 400
Lastångaren "Grete" ............. 2 500 l 563 1100
"Ulla".............. 2 500 1563 1100
Det märkligaste av dessa byggen, M/S "Venus",
finnes beskrivet och illustrerat i ’S k e p p s b. 1931, juli
sid. 51-54. Under åtta resor mellan Bergen-North
Shields och tillbaka under månaderna juni-augusti
gjorde detta fartyg till sjöss en högsta medelfart per
enkelresa av högst 19,2 c och lägst 18,o i knop, vilket med
hänsyn till de olika vind- och sjöförhållanden, som rått,
får anses som ett utmärkt resultat.
På nyåret voro tre fartyg under byggnad, dels
Nr 204, ett awningdäckat last- och
passagerarmotorfar-tyg om l 750 tdw och c:a 2 705 brt, beställt av Det
For-enede D/S och som klassas i Lloyd’s Register, dels
Nr 205 och 206, två shelterdäckade lastångare om
vardera 1900 tdw och c:a 1450 brt, beställda av
Polish-British Steamship Co. och vilka klassas i Biireau
Veri-tas. Fartygens övriga huvuddata äro:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
