- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Skeppsbyggnadskonst /
28

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNISK TIDSKRIFT

16 APRIL 1932

Dävertar få ej placeras vid bogen på ett fartyg, då
en livbåt på denna plats med största sannolikhet skulle
slås sönder av överspolande brottsjöar vid första storm.

Dävertar böra ej heller placeras så, att livbåten vid
sjösättningen kommer i farligt grannskap av en
propeller. Detta riskeras ju egentligen blott, om fartyget
har två eller flera propellrar och befinner sig i
lättläge eller har slagsida. Board of Trade betraktar i
detta fall 10 fot som minimiavstånd i långskeppsled
mellan de aktersta livbåtarna och centrum av förligaste
propellrarna. Risken minskas ju, om båtarna äro
försedda med anordningar, så att de kunna förflyttas från
den farliga sidan och sjösättas vid den andra eller vid
ett förligare dävertpar på samma sida. I detta fall samt
vid enpropellerfartyg må det nyssnämnda
minimiavståndet minskas till 5 fot.

Vidare bör iakttagas att dävertar ej placeras så, att
livbåt vid sjösättningen kommer under något avlopp
från länspumpar eller kondensor och sålunda riskerar
att bliva vattenfylld. Drives cirkulationspumpen av
huvudmaskinen och alltså slutar arbeta vid fartygets
stoppande, eller om avloppen ligga vid eller under
lastvattenlinjen, behöver man ej taga hänsyn till dem.

En allvarlig risk för båten vid sjösättning och
hissande utgöra även alla från fartygssidan
framspringande föremål, som kunna häkta tag i båten eller trycka
in en planka i dess bordläggning, om fartyget rullar
eller har slagsida. Dylika föremål böra därför i största
möjliga grad undvikas i livbåtens väg, eller åtminstone
göras så ofarliga som möjligt. Dit höra droppskydd,
vinklar och gångjärn till ventiler, last-, kol- och
fallrepsportar, askrännor, spygatt och alla övriga
avloppsledningar. Sidoventiler, som öppnas utåt, böra ej vara
anbragta på vertikala gångjärn, såvida ej särskilda
anordningar vidtagits för att eliminera varje fara för
båtarna. Är fartyget försett med avvisarlist eller
överhängande däck, böra här ett par avsneddade klotsar
placeras mitt för livbåten för att bära av denna.

Beträffande livbåtar av trä böra dessa ej placeras
för nära pannkappen, då värmen därifrån kommer
plankorna i bordläggningen att slå sig och båten blir otät.

Allmänna fordringar på dävertar.

De fordringar man kan ställa på ett fartygs
dävertar, torde kunna sammanfattas sålunda:

"Livbåtarna skola med största möjliga säkerhet
och snabbhet kunna sjösättas även under
ogynnsamma omständigheter och med hjälp av det antal
man, som verkligen kan påräknas vid en katastrof."
Dessutom får vikten ej vara så stor, att fartygets
stabilitet eller lastförmåga försämras i allt för hög
grad. Stor vikt plägar även betyda högt pris, vilket
ju sällan är eftersträvansvärt.

Vad först säkerheten beträffar måste dävertens
styrka vara betryggande. Varje detalj måste vara
ändamålsenligt konstruerad, och hela aggregatet
skall noggrant besiktigas och provbelastas. Inga
ömtåliga konstruktioner få förekomma, som kunna
råka i olag genom ovarsam behandling. Vidare
måste livbåten svängas ut tillräckligt långt från
skeppssidan, för att säkerheten under firningen ej
skall riskeras. Några svårigheter med embarkeringen får för den skull ej uppstå.

Sjösättningen skall snabbt kunna utföras. Inga
långvariga förberedelser skola vara nödvändiga.
Hela sjösättningen skall kunna utföras med ett fåtal
manövrer, tillräckligt enkla att kunna utföras även
av ovana och upphetsade personer. Däverten bör
för den skull ej vara av invecklad konstruktion.

men den bör ej heller vara så enkel, att den fordrar
större manuell kraft för hanterandet än den, som
är tillgänglig. För att ej onödigtvis öka motståndet,
bör livbåten ej höjas under själva utsvängningen.
Vid pivotdävertar, dubbelverkande kvadrantdävertar
m. fl., där övre blocket till en början höjes, kan
båtens höjning lätt undvikas genom lämplig placering
av brytskivor och, pollare för båtginlöparna. På en
lastångare kan ju oftast livbåtarnas hela bemanning
deltaga i sjösättningen. Här användes också ännu
i stor utsträckning radiella dävertar av vanlig typ
utan någon som helst mekanisk utsvängningsanordning. På en passagerarångare åter igen, där större
antalet av de ombordvarande ej alls kunna
påräknas som hjälp utan tvärtom själva behöva noggrann
övervakning och ledning, har man övergått till
användningen av patentdävertar, som blott fordra ett
fåtal man för skötseln. Några nyare typer behöva
blott en man för betjänandet av varje båt, så att
befälet ombord på fartyget ensamma kunna sköta
hela sjösättningen, om så bleve erforderligt.

Sjösättningen skall kunna utföras även under
ogynnsamma omständigheter. Dävertarna skola alltså
vara användbara även vid slagsida och trim och så
placerade, att båten ej hindras därav vid
utsvängningen. Konstruktionen bör även vara sådan, att
dävertarna ej sättas helt ur funktion genom
nedisning. Efter en hastig klargöring skola de åter
vara fullt användbara.

Olika dävertkonstruktioner.
A. Dävertar för lastfartyg.

Vid lastfartyg äro ju sällan så många livbåtar
föreskrivna, att speciellt konstruerade dävertar måste
användas av utrymmesskäl. Varje båt kan här
placeras under sitt dävertpar vid skeppssidan.
Dävertar av vanlig typ användas därför alltjämt på dessa
fartyg i stor utsträckning på grund av sin lätthet,
prisbillighet och enkla konstruktion. Lätthet måste
man ju särskilt lägga sig vinn om vid lastfartyg, där
varje besparing i skeppsvikten kommer lastförmågan

Fig. 1. Mått vid radiella dävertar.

till godo och alltså betyder större räntabilitet hos
fartyget. Prisskillnaden kommer även huvudsakligen
att märkas vid lastfartyg med deras i alla
avseenden enklare och billigare utförande. En stor nackdel
är emellertid svårigheten att svänga ut ena sidans
dävertar, om fartyget fått slagsida, vilket ju oftast
är fallet, då det måste övergivas. Det är av denna
anledning, som patentdävertar av olika slag, trots
större kostnad och vikt, alltmera komma till
användning även på lastfartyg. Speciellt gäller detta vid
större livbåtar, där arbetet med utsvängningen av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:54:01 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1932s/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free