- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1932. Väg- och vattenbyggnadskonst /
48

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

TEKNISK TIDSKRIFT

23 APRIL 1932

Krökningslinje för idealkun/a
KrÖkninqsUnje för- trappkurva

––J––––––––

LEMNISKATA,–

Fig. 20. Idealkurvan ersatt med en trappkurva med
liknande krökningsbild.

Fig. 21. Spåravståndsökningen = ei - ey.

typ med oändligt litet axelavstånd. De vanliga
vagnarna med två axlar ha emellertid ett så kort
axelavstånd och en så liten överskjutning inåt, att
de resultat, som erhållits för nämnda gränsfall, i
princip gälla även dessa vagnar. Vid boggievagnar
äro avvikelserna visserligen något större, men även
i detta fall torde de härledda grundsatserna för den
idealiska övergångskurvans utformning äga
giltighet. Dessutom har det antagandet gjorts, att
ytter-spåret utbildats som en cirkelbåge utan
övergångskurva. I allmänhet förses emellertid även
ytter-spåret med övergångsbåge. Vid koncentriskt
anordnade ytter- och innerbågar är det nödvändigt att

Fig. 23. Prof. Ehlgötz kurva ersatt med lemniskator enligt
föreskrifterna för "Ruhrsiedlungsverband".

i motsvarande grad öka det inre spårets
tvärförskjutning. Av fig. 21 framgår, att den inre bågens
t var f or skjutning e{ är lika med den yttre bågens
tvärförskjutning ey ökad med den önskade
spår-avståndsökningen. Då den yttre övergångskurvan
är kortast, bör den uppfylla de ur dynamisk synpunkt
gällande minimifordringarna. Den inre bågen får
ökad längd och bör utformas i enlighet med de
huvudkrav, som gälla för idealkurvan. Det torde också
vara berättigat att antaga, att de för spårvägskurvor
uppställda fordringarna åtminstone principiellt gälla
även järnvägskurvor.

Under det att spårkurvor fordra noggranna
beräkningar, torde de f öreliggande problemen vid körbanor
tillräckligt noggrant lösas genom grafiska
konstruktioner. De för ett gathörn härledda idealkurvorna
(se ovan) ha därför enbart teoretiskt intresse. I fig.
22 ha grafiskt bestämts den erforderliga bredden i en
gatukurva, som till sina dimensioner motsvarar en
av prof. EHLGÖTZ1 rekommenderad mönsterkurva.
Den av cirkelbågar sammansatta ytterkurvan har
antagits vara given. Under förutsättning av samma
vagnsdimensioner, som prof. Ehlgötz använt, och
samma fria avstånd som på raksträckan har sedan
den idealiska innerkurvan grafiskt bestämts (den
ursprungligen inlagda gräsmattan i kurvans mitt har
för överskådlighets skull utelämnats). Diagrammet å
samma fig. visar summan av de fria avstånden som
funktion av en medelbåglängd. Vid den ideala kurvan
är denna summa konstant, under det att den ur-

Fig. 22. Jämförelse mellan prof. Ehlgötz mönsterkurva och en gra- 1 EHLGÖTZ : Einheitliche Richtlinien fur den deutschen

fiskt konstruerad inre idealkurva. Den streckade linjen betecknar Strassenbau, Strassenbau und Strassenunterhaltungr, Beilagre
körbanans inre begränsning enl. Ehlgötz. der Verkehrstechnik, 1931, s. 83.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1932v/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free