Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 JULI 1932
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
79
F
VOODOO , .(omkWh/dr
Fig. 5. Vinst av sista ma-
gasinsintervallet vid olika
regleringsgrader.
byggnad. Dessutom medför sänkningen olägenheter
med avseende på brunnar, bryggor, fisket och
flott-ningen, vilka skador åtminstone delvis äro av den
art att de tilltaga i mer än rätlinjig progression.
Den andra faktorn som
inverkar på
dimensioneringen, nämligen
regleringsvinsten, sammanhänger med
regleringsgraden, dvs.
magasinsrymdens storlek i
förhållande till tillrinningen vid
sjöns utlopp, och
utjämningsgraden, dvs.
magasinsrymdens storlek i
förhållande till tillrinningen
vid kraftverken,
utjämningspunkten. Vid
under-reglerade sjöar och vid
låg utjämningsgrad
minskar regleringsvinsten per
magasinsenhet mycket litet vid ökad magasinsrymd,
och det är därför i sådant fall i främsta rummet
kostnaderna som bliva avgörande vid magasinets
dimensionering. Heldragen kurva på fig. 4 visar
gränskostnaden vid en sjö med låg regleringsgrad.
Vid högre reglerings- och utjämningsgrader blir
däremot regleringsvinsten dominerande vid
dimensioneringen. Detta beror därpå att vid överreglerade
sjöar, på grund av ofullständig fyllning mellan
reg-leringsperioderna, stark reduktion av utnyttjningen
för det sista magasinsintervallet uppstår vid ökad
magasinsrymd. Om därjämte utjämningsgraden är
hög, reduceras vinsten av det sista
magasinsintervallet än ytterligare. Fig. 5 visar utnyttjningen av
magasinets sista del i ett dylikt fall. Som synes
minskar regleringsvinsten av sista
magasinsintervallet mycket hastigt när man kommer över en viss
rnagasinsrymd, i det valda exemplet ca 45 %
regleringsgrad, beroende just därpå att fyllningen
mellan regleringsperioderna blir ofullständig.
Gränskostnaden vid en dylik reglering ökar därför som
framgår av den streckade linjen på fig. 4 mycket
hastigt.
Storleken av den regleringsvinst som erhålles
genom det sista magasinsintervallet är givetvis även
beroende av kraftverkens utnyttjningsmöjligheter.
Om kraftverken endast äro utbyggda för låg
vattenföring, avtager nämligen regleringsvinsten mycket
hastigt även om utjämningsgraden är låg. Exempel
härpå framgår av fig. 6, streckad kurva. Så länge
kraftverken bibehålla sin nuvarande utbyggnad
behöves i föreliggande fall endast en del av de
regleringsmöjligheter, som stå till buds i en av
områdets större sjöar. En reglering bör i ett sådant
fall utföras i två stadier, ett första lämpat för
nuvarande utbyggnadsförhållanden, och ett senare
lämpat för kraftverkens slutliga installation.
Undersökningarna visade i detta fall, att vid den partiella
regleringen hela regleringen kunde läggas som
sänkning, och gränskostnaderna framgå av fig. 6, streckad
kurva. Som synes ökar gränskostnaden mycket
hastigt just på grund av den starkt reducerade
ut-nyttjningsmöjligheten vid kraftverken, och det lönar
sig i detta fall endast att driva regleringen till en
regleringshöj d av ca 3,5 m.
s^
f \
\
\-Kraffverkt
ns ufbyqgnat.
i ’ an-
/
< passad e/Y 9-månadei
°r den reg/er ’s vattenmån
7de 7den
/
v /
/- Vid nuvarar ’ vid kraf f vt
de installation rken
r-
–––––––-
v
v
2 3 J5
örånskostnad öre/kWh
Fig. 6. Gränskostnader per kWh för energi som vinnes av sista
magasinsintervallet vid dämning resp. sänkning till olika nivåer.
Om däremot kraftverkens installation anpassas
efter de reglerade förhållandena, ökas
utnyttjnings-möjligheterna väsentligt och gränskostnaderna bliva
i stället i enlighet med de heldragna linjerna på
samma figur. I detta fall skulle det i stället löna
sig att genomföra regleringen med en
reglerings-höjd av ca 9 m.
Det ligger i sakens natur att dessa beräkningar
för fem olika alternativ i viss mån måste få
karaktär av överslagsberäkningar, för att man inom rimlig
tid och med rimligt arbete skall få fram ett resultat.
Det skulle medföra alltför stora kostnader och
uppstå alltför stor tidsutdräkt att utföra detaljerade
undersökningar och beräkningar för samtliga dessa
alternativ. Detta är icke heller nödvändigt, enär för
dimensioneringen fullt tillfredsställande resultat kan
erhållas genom i viss mån preliminära beräkningar
och undersökningar.
I all synnerhet blir det nödvändigt att gå in för
ett förenklat förfarande vid den preliminära
beräkningen av markskadorna. Det har även visat sig,
att man genom en högst förenklad beräkning kan få
fram värden, vilka äro fullt tillfredsställande för
den första dimensioneringen. Exempelvis kan för
en sjö med Kallsjöns storlek, som har en
strand-längd av 180 km, en dylik beräkning utföras på 6 å 7
dagar - 25 km/dag.
Däremot är det nog bäst att göra fältarbetena för
de egentliga regleringsåtgärderna, dammbyggnad
och sänkningskanal, definitiva redan från början.
Definitivt regleringsförslag.
Sedan man på ovan angivet sätt fastställt de
ungefärliga regleringsgränserna, kan man skrida till
upprättandet av det slutgiltiga regleringsförslaget.
De kompletterande undersökningar, som därvid
skola göras, böra planläggas så, att man erhåller en
viss marginal, inom vilken regleringsgränsernas läge
kunna förskjutas såväl uppåt som nedåt, jämfört
med de gränser som den preliminära beräkningen
givit. Framförallt är det av vikt att den definitiva
markuppmätningen icke utföres så att man är
bunden vid en enda gräns. Oförutsedda frågor kunna
dyka upp, som gör det motiverat att jämka på de
en gång preliminärt fastställda gränserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
