Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pumparbete sommartid. För hög viskositet gör oljan
olägligt tjockflytande vintertid. Stelningspunkten
eller den temperatur, då tjäran upphör att flyta,
måste ligga under den å orten förekommande lägsta
temperaturen.
Den för Stockholm anskaffade tjäroljan visade vid
analys följande egenskaper:
vattenhalt ................. 0,1 vol. %
spec. vikt .................. 1,121
viskositet E 50° ............ 2,53
stelningspunkt ............. - 25° C
kokpunkt................. 225°C
separeringsförmåga ......... mycket god
fritt kol................... 0,017 %
oorganiska ämnen .......... O
asfalt ..................... 8,79 vikts %
Provning.
Efter avslutat montage har skivan provkörts med
luft. Efter endast två upp- och nedfärder hava
rullarna efter någon omställning fått sitt riktiga läge,
och genom omfattande mätningar har fastställts, att
samtliga rullar överallt löpa stumt mot sina banor.
Sidostyrningen har ett spelrum av 4 mm. Skivans
snedställning har uppmätts under dessa färder, den
har varit 5 å 10 mm, undantagsvis 15 mm, mätt på
klockans diameter, motsvarande en lutning å
skiv-däcket av högst ca l : 3 750. Normalt tolereras en
lutning av 1:1 000. Under provkörningen har
lufttrycket under skivan registrerats för att kontrollera
friktionen. Under gången har friktionen varit
praktiskt taget lika med noll och den föreskrivna
toleransen ± 5 mm v. p. har innehållits.
Ett annat prov har avsett att undersöka
tätnings-skenornas anliggning mot manteln under en upp- och
nedfärd. Från en observationspost inne på klockans
botten, alltså under skivan, har tätningslinjen
belysts med en strålkastare under färden. Härvid
skulle ojämnheter i manteln hava visat sig genom
kraftigare tjärläckage. Detta har icke varit fallet,
och någon riktning av manteln har icke erfordrats.
Behållarens täthet har provats genom fyllning med
luft och mätning av volymförlusten. Skivan har
uppumpats till ca 90 % höjd, där den fått ligga i 7
dygn. Varje morgon före soluppgången mättes
skivans läge, trycket under skivan, temperaturen hos
den innestängda luften och barometerståndet. Den
beräknade volymförlusten efter 7 dygn, reducerad
till 0° och 760 mm, utgjorde 1069 m3, motsvarande
0,58 % av to tal volymen. Garantien utgjorde l %.
Maschinenfabrik Augsburg-Nurnberg A/G, Mainz
-Gustavsburg, har stått som huvudentreprenör för
järnkonstruktionerna och deras montage. Av den
till ca l 750 ton uppgående järnleveransen har ca
2/3 tillverkats å M.A.N.-.s verkstäder i
Mainz-Gustavsburg. Detta gäller i första hand de bockade
plåtarna i manteln och skivan. Masstillverkningen
av dessa har möjliggjort anskaffandet av stora
hydrauliska pressar, i vilka bockningen utföres med
största precision och snabbhet. Den rörliga trappan
är från samma verkstad, medan hissarna tillverkats
av M.A.N i Nurnberg. Cirka tredjedelen av
leveransen är tillverkad å a.-b. Landsverks verkstäder i
Landskrona. Hit hör exempelvis hörnkolonner,
takstolar, bottenplåt, utvändiga trappor, balkongräcken
m. m. A.-b. Landsverk i Landskrona har varit
M.A.N.:s underentreprenör. Under M.A.N.:s
överinseende har montagearbetet utförts med personal från
a.-b. Landsverk.
Grundläggningen, med a.-b. Arcus, Stockholm, som
entreprenör, utfördes maj-juli 1931, varefter
montagearbetet påbörjades den l aug. Arbetet låg nere
ca 2 mån. på nyåret och den l okt. 1932 stod
anläggningen färdig å föreskriven tid.
NORDISKT KOMMUNALTEKNISKT MÖTE I OSLO.
Av civilingenjör GEORG HENTZ, Malmö.
"Norske Kommunale Ingeni0rveseners Förening"
har i år firat sitt 25-års-jubileum och hade med
anledning därav utfärdat inbjudan till "Stads- og
Havneingeni0rforeningen i Danmark", "Finlands
Kommunal-Tekniska Förening" och "Svenska
Kom-munal-Tekniska, Föreningen" till ett nordiskt
kommunaltekniskt möte i Oslo.
Mötet, som var det första i sitt slag, avhölls under
dagarna den 26-28 augusti å kommunelokalet i
Oslo. Ingen möda hade sparats av de norska
värdarna för att ge mötet ett både lärorikt och angenämt
förlopp och belåtenheten bland deltagarna var
allmän.
Efter det ordföranden i den norska föreningen,
stadsingeni0r Thésen, önskat deltagarna välkomna,
öppnades mötet av stadsfullmäktiges i Oslo
ordförande, advokaten Getz, som i sitt anförande bl. a.
pekade på teknikens och icke minst
kommunalteknikens oerhörda betydelse i vår tid och uttalade sin
glädje över att det redan tidigare inledda samarbetet
mellan de nordiska föreningarna på detta område nu
kommit så långt, att ett sådant möte som det
förestående kunde äga rum med så livligt deltagande från
grannländerna.
Oslos avloppsväsende.
Mötets första föredrag hölls av
vattenledningschefen Ove Owe, Oslo, som på ett synnerligt
för-tjän tfullt och intresseväckande sätt och med
tillhjälp av vältagna bilder redogjorde för
"ombyg-ningen av Oslo kloakknett med tillherende
rense-stasjonsproblemer".
Inledningsvis meddelade talaren, att man hittills i
Norge utan vidare hade kunnat släppa ut
kloakvattnet i sjö, älv eller hav. Städernas snabba tillväxt
och det ständigt ökade införandet av vattenklosetter
hade emellertid i Norge som annorstädes medfört på
sina håll mycket svårlösta problem.
Såsom ofta är fallet, hade Oslos kloakledningar till
en början utmynnat i de vattendrag, som
genomkorsar staden. Efterhand hade bäckarna blivit
överbyggda och utgjorde nu huvudavloppsledningar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
