Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4. 28 jan. 1933
- Svenska teknologföreningen under år 1932, av Fmn.
- Falsk lystringssignal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
organisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt övre
och undre sträckgräns för stål.
Till besvarande ligga nya remisser om väglagstiftningen
och om väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omorganisation.
Föreningen har haft glädjen mottaga talrika
gåvor till biblioteket, särskilt välkomna, då därigenom
erhållits kompletteringar av genom branden
förlorade tidskriftsserier.
För föredrag och diskussioner inom föreningen och
dess avdelningar, utöver vad ovan anförts, hänvisas
till sammanställningar i styrelseberättelserna.
Till Ahlsellstipendiat har utsetts civilingenjören
kapten Folke Brundin.
Kamrathjälpsfonden har erhållit tillskott under
året med sammanlagt 9 133 kronor. Fmn.
FALSK LYSTRINGSSIGNAL.
Framför oss ligger ett klipp av Göteborgstidningen
för den 11 dec. f. å. Däri förmäles att ingenjör
Gustaf Meijer dagen förut vid Chalmersska
ingenjörsföreningens sammanträde refererade den p. m.
som 1930 års sakkunniga för omorganisation av den
högre tekniska undervisningen efterlämnade, när de
sistlidne höst med hänsyn till den statsfinansiella
utvecklingen befriades från sitt uppdrag.
Herr Meijer har synbarligen ansett det opportunt
att blåsa i trumpet en smula för att få andarna i
sin förening att vakna upp. Vad skulle då lämpa sig
bättre än att klämma till med den gamla
lystringssignalen: Teknis motarbetar Chalmers. Det vore
något till pampigt att ha blåst larm för en
förtrampad högre teknisk läroanstalt. Alla förutvarande
alumner skulle skynda till och fylka sig bakom
trumpetaren. Friskt till verket!
Chalmersska institutets rektor göres i en
handvändning till en lydig adept av den illasinnade
tekniska högskolan för att trygga högskolans majoritet
bland de sakkunniga. Det är emellertid så, att
vederbörande ecklesiastikminister ansåg sig hava väl
tryggat västra Sveriges intressen genom att i
kommittén insätta tvenne riksdagsmän representerande
Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län och
dessutom Chalmers egen rektor. Tekniska högskolans
f. rektor och denna tidnings redaktör äro självfallet
särskilt misstänkta. Som förmildrande omständighet
må dock nämnas att den senare var liksom
ytterligare en av kommitténs ledamöter göteborgare
under uppväxtåren och är detta jämväl till börden.
I juni 1931 erhöllo de sakkunniga av k. m:t i
uppdrag att utreda lantmäteriundervisningens
anordnande vid tekniska högskolan. Herr Meijer synes
förmena att detta arbete skulle legat utanför de
sakkunnigas egentliga verksamhetsområde, "men arbetet
tillförde i alla fall högskolan en ny avdelning". Det
bör tillfogas att riksdagens direktiv inneburo, att
lantmäteriundervisningen – vilken dittills sorterat
under lantmäteristyrelsen – skulle förläggas till
tekniska högskolan. De sakkunniga hade i detta
avseende intet val, vilket tydligen förbigått herr Meijer.
Lika illa underrättad är herr Meijer, när han gör
gällande, att de sakkunniga icke utförde något arbete
förrän i juni 1931 – (de tillsattes i dec. 1929).
Det kan tagas för avgjort, att man i Göteborg med
god vilja lätt kan uppbringa den kommittéberättelse
som ingår i riksdagstrycket och där varje
kommittéarbete under föregående år relateras inkl.
sammanträdesdagar. Dessa senare voro för ifrågavarande
sakkunniga 47 st. under 1930. Icke heller har herr
Meijer härutinnan läst de sakkunnigas skrivelse
ordentligt. Han har i stället föredragit att diskret
antyda 1 1/2 års lättja hos de sakkunniga.
Anmärkningen, att det ekonomiska bedömandet
av möjligheten att relativt snart fullfölja Chalmers
omorganisation till teknisk högskola vore riksdagens
sak och låge utanför de sakkunnigas uppdrag, är
orimlig. Förhållandet är ju som var och en vet, att
om ett förslag – som ej är partipolitiskt belastat –
skall ha utsikt att gå i detta land, så måste
kostnaderna för närvarande vara låga. Liksom den
förutvarande k. m:t har även den nuvarande
anslutit sig till de sakkunnigas uppfattning, att
utredningsarbetet av ekonomiska skäl borde nedläggas,
vilket även kommit till uttryck i årets statsverksproposition.
Herr Meijers slutsatser, att de sakkunniga avsett
det ifrågasatta kanslersämbetet enbart för tekniska
högskolan, äro felaktiga. De sakkunnigas flertal
har i överensstämmelse med svensk akademisk praxis
velat införa självstyrelse genom lärarkollegiet för
såväl högskolan som Chalmers men med en
överordnad kansler som förmedlande länk mellan
högskolorna inbördes och gentemot k. m:t.
Herr Meijers påstående, att de sakkunniga gått
utanför sitt uppdrag, när de dryftat frågan om
jämställandet av professorslönerna vid tekniska
högskolan med de vid universiteten och Karolinska
institutet, är likaså felaktigt. Uppdraget avsåg även
högskolan, vilket framgår av direktiven för de
sakkunnigas arbete, och det är påtagligt, att om dessa
ansett sig kunna komma med något förslag
härutinnan, så skulle detta även ha innefattat en fullt
jämbördig reglering av Chalmersprofessorernas löner.
De olika preliminära förslag och uppslag som
framkommit beträffande själva undervisningen skola
icke här beröras, meningarna därom kunna naturligt
nog bryta sig starkt – erinras må dock att såsom
alltid det bästa kan vara det godas fiende –. Man
avvaktar emellertid med spänning det förslag som
eventuellt framkommer genom Chalmersska
ingenjörsföreningens försorg och kostnaderna för dess
realiserande.
Det har tyvärr varit nödvändigt för att förhindra
en eventuell legendbildning att så pass utförligt som
skett belysa det lindrigt sagt lättvindiga och
tendentiösa sätt, varpå herr Meijer enligt
Göteborgstidningens referat kommenterat de sakkunnigas
promemoria. Det kan icke gagna något reellt intresse att
söka skapa motsättningar mellan tekniska högskolan
och Chalmers. Det har självfallet icke bland de
sakkunniga förefunnits någon som helst önskan eller
vilja att ur ovidkommande synpunkter handlägga det
anförtrodda utredningsuppdraget. Andra
kommentarer som beståtts de sakkunnigas p. m. avvika
genom sin objektivitet fördelaktigt från herr Meijers,
om än kritiken helt naturligt på särskilda punkter
varit besk. Herr Meijer står däremot med äran att
ha velat bedriva institutionspolitik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0036.html
