- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen /
31

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 28 jan. 1933 - Notiser - Värmeisolering med spunnet glas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Fig. 1. Isolering av rörledning med täcken av glasull.



mekaniska angrepp samt oskadlighet för det isolerade
föremålet.

Glasullen består av en massa av silkesliknande
trådar med en diameter av 0,01–0,02 mm. Dessa trådar
läggas i slöjliknande skikt över varandra och bearbetas
på olika sätt allt efter användningen. De för glasullen
kännetecknande låga värmeledningstalen ha sin orsak
däri, att massan av glastrådar innesluter en utomordentligt
stor mängd små luftporer. Isoleringsverkan gynnas
även därav, att de mot värmeströmmen vinkelrätt
liggande, vitglänsande trådarna utgöra ett effektivt
hinder för värmestrålningen. Båda dessa egenskaper bero
i sin tur av volymvikten. De lägsta värmeledningstalen
erhållas vid en volymvikt av 200 à 220 kg/m3.

Specifika värmet hos spunnet glas är 0,16. Denna
egenskap är av vikt att känna vid anläggningar med
intermittent drift, enär isoleringsmassan ackumulerar
en viss mängd värme vid varje pådrag, till dess
jämviktstillstånd uppnåtts. Ju mindre rymdvikten och
specifika värmet är hos isoleringen, dess mindre
upplagsvärme går förlorat vid driftavbrotten. Till följd av de
låga värmeledningstalen kan vid isolering med glasull
det isolerande skiktets tjocklek göras relativt liten,
vilket i förening med den låga volymvikten och det
låga specifika värmet nedbringar upplagsförlusterna.

Glasullen uthärdar temperaturer upp
till 600° utan skyddande mellanlägg. Vid
högre temperaturer måste en luftmantel
anordnas närmast det varma föremålet
eller ock ett mellanlägg av 10 à 15 mm
asbestpapp anbringas mellan föremålet
och glasullen.

Glastrådarna besitta en stor elasticitet,
varför de ej sönderbrytas eller
sönderpressas vid de isolerade rörens
värmeutvidgning. Då glaset är obrännbart, kan
det särskilt rekommenderas för isolering
av värmeledningsrör i byggnader och av
pannor och rörledningar i fartyg.

I förbigående kan nämnas, att glasull
kommit till användning även för
ljudisolering, exempelvis i rum för upptagning
av ljudfilm, i radiostudios osv.

Alltefter användningsändamålet
tillverkas glasullisoleringen i olika former. För
värmeledningar i byggnader användas
mantlar med fastsytt impregnerat papper
på ena sidan. För isolering av ledningar
för överhettad ånga användas täcken med
impregnerad yta och avpassade i längder
alltefter rördiametern. För isolering av
behållare och pannor användes lös
glasull, instoppad mellan två väggar. För
rörledningar användas dessutom sydda
bindor, som viras spiralformigt kring rören.
Madrasser med höljen av olika material,
såsom asbestväv, järn- eller
mässingstrådnät, användas till isolering av
komplicerade formstycken, ventilgrupper,
lokotiv- eller fartygsångpannor.
Madrassisoleringen har den fördelen, att den kan
avtagas vid reparation eller besiktning.

För ett i marknaden befintligt svenskt
fabrikat har den levererande firman
garanterat följade värmeledningstal (Cal/m3/
tim/°C) vid anförda medeltemperaturer i
isoleringen
Temperatur 50° 100° 150° 200°
Värmeledningstal 0,0343 0,0417 0,0498 0,0589

Uppmätning av dessa värden vid en
färdig anläggning är möjlig med
användande av hjälpväggsmetoder. Den av professor Schmidt
i Danzig konstruerade värmeflödemätaren tillåter en
registrering av inre temperaturen, dvs. temperaturen
vid isoleringens insida, yttertemperaturen, dvs.
temperaturen vid isoleringens utsida, såväl som den pr timme
och m2 yta genom isoleringen strömmande
värmemängden i Cal (kilogramkalorier). Ur dessa 3 uppmätta
värden kan medeltemperaturen i isoleringen samt
värmeledningstalet beräknas enligt följande för praktiskt bruk
avsedda formel:

[lambda] = Q . Dyln Dy / Di / 2 (ti – ty)
där Q är värmeförlusten pr tim. i Cal/m2,
Dy diametern hos röret plus isoleringen,
Di yttre diametern hos det oisolerade röret,
ty temperaturen vid utsidan av isoleringen och
ti temperaturen på insidan av denna.
Som exempel på den för glasull erforderliga
isoleringstjockleken i jämförelse med andra
isoleringsmaterial kunna följande uppgifter lämnas. Förhåller sig
värmeledningstalen hos glasull och magnesia som 1 till

illustration placeholder

Fig. 2. Grupp av formstycken, isolerad med glasull i avtagbara madrasser.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free