Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 28 jan. 1933 - Litteratur - Anmälan: Die Klinker, av Cqt. - Anmälan: Verfrachtung und Frachtkostenberechnung im technischen Überseehandel, av Hf. - Tekniska föreningar - Södra Dalarnas tekniska förening, av G. C—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efterfrågan på klinker. Då åtskilliga bakslag, beroende
på teknisk okunnighet, misskrediterade den tyska
klinker industrien, utgavs ifrågavarande häfte för att
inpränta vikten av att använda rätta råmaterial och
tillverkningsmetoder.
Då möjligheterna för en liknande tendens även kan
tänkas bland svenska tegelbruksägare, nämligen att slå
sig på tillverkning av klinker, torde ett något utförligare
omnämnande av den lilla skriften vara på sin plats.
Klinker är till sintring bränt tegel med synnerligen
tätt gods, och tillverkas i Tyskland mestadels i 9"
tegelformat.
De egenskaper, som krävas hos klinker äro olika allt
efter användningsområdena:
För fasadbeklädnadsändamål är sålunda färgen och
ytan de viktigaste. En viss porositet underlättar
murningen. – Säkerligen skulle vi här i landet genom
rätt behandling på åtskilliga orter kunna åstadkomma
god fasadklinker, som kunde finna avsättning då den
nuvarande "putsvågen" gått över. Den mörka, varma,
varierande färgen tillsammans med goda mekaniska
egenskaper borde göra detta material lämpligt för
modernt husbyggande.
För kemisk-tekniska ändamål krävas framför allt
motståndsförmåga mot kemiska agentier, som
exempelvis angripa betong. Jag hänvisar för övrigt till ingenjör
Palms uppsats i Teknisk tidskrift Kemi, häfte 10, 11 och
12, 132. De syrafasta klinkerna hava i regel ca 1 %
vattenabsorption och 0,3–0,4 % förlust vid
syrakokningsprovet. På det syrafasta området ha under de
senare åren nya material framkommit, t. e. de syrafasta
stålen - vilka nog komma att göra det syrafasta
klinkergodset avbräck.
För vattenbyggnadsändamål kräves ett starkt och
frostbeständigt material. Här är ett stort fält för
klinkeranvändning, särskilt för beklädnad av betong, som
utsättes för angrepp av sura vätskor. Man plägar
kräva en vattenabsorption av maximum 2,5 %. I vårt
land torde nog granitskoningar i vanliga fall kunna
konkurrera.
Till trottoarklinker är en ej alltför långt driven
sintring önskvärd, enär eljest ytan blir för glatt i vått
väder. Viktsförlust vid syrakokningsprovet håller sig vid
2–4 %. Man har i regel i Tyskland gått över från
mönstrade plattor till tegelformat – maskinformat –
trådskuret eller efterpressat. I regel äro de tyska
trottoarklinkerna mörka, varför på sin tid en avsevärd
import från Sverige och Danmark försiggick, då det
gällde att erhålla ljusa klinker-gångbanor – lämpliga
både ur prydlighetssynpimkt och trafiksäkerhetsavseende,
i det att det är önskvärt, särskilt efter mörkrets
inbrott, att lätt med hjälp av billyktorna särskilja
körbanan och trottoaren.
Den klinker, på vilken det högsta kravet ställes, är
den för körbanor. Här gäller det att få fram en
kvalitet, som motstår körtrafikens enorma påfrestning.
Under det att trottoarklinkern är användbar vid 700–1 200
kg per cm2 tryckhållfasthet, kräves av
körbaneklinker – vanligen kallad gatklinker – minst 2 000 kg
per cm2. Godset skall dessutom vara segt och klinkerna
besitta hög kantstyrka. Dessa klinker prövas med det
amerikanska provet "Rattler-test", där klinkerna
inläggas tillsamman med viss vikt stålkulor i en trumma
(50 cm lång, 70 cm i diameter), som får rotera 1 800
varv. De starkaste klinkerna förlora därvid ca 10 %
i vikt.
Publikationen belyser vikten av minutiös behandling
av leran före formningen och innehåller beskrivning
över de olika maskintyper, som kommit till användning.
Kornens lämpliga form och storlek för att ernå högsta
täthet belyses även, varjämte redogöres för olika
torksystem och ugnar.
Avhandlingen slutar med en uppsats om den franska
ingenjörens Monniers förfaringssätt att framställa
gatklinker. Leran finmales, blandas med pulveriserad krita
och 8 % vatten, torrpressas vid högt tryck, förtorkas till
150°, införes vid denna temperatur i en 96 m lång
kanalugn och brännes där med kolpulvereldning friliggande
utan belastning. Resultatet uppgives vara det hittills
bästa i avseende på täthet och styrka. Anmälaren
ställer sig dock skeptisk mot metodens införande i större
skala i ett land, där god granit finnes på de flesta
platser, och där även tillgången på yrkeskunniga
stenhuggare är god. Cqt.
Verfrachtung und Frachtkostenberechnung im
technischen Überseehandel, av Karl Bernhard Osburg.
Berlin 1932. VDI-Verlag. Pris inb. RM 6:90.
De utgifter industrien har för transport av gods
spela som bekant en stor roll vid fastställandet av
produkternas försäljningspris. Särskilt gäller detta
beträffande exportgods till avlägsna länder. I
ovannämnda arbete har författaren sökt sammanställa de
olika faktorer, som inverka på sjöfrakternas storlek i
syfte att fästa uppmärksamheten på de möjligheter till
fraktkostnadernas nedbringande, som kunna ernås, dels
genom att tungt eller skrymmande gods göres
söndertagbart i såväl för transport som montering lämpliga
delar, dels genom att icke tyngre och dyrbarare
förpackning än nödvändigt kommer till användning. För
gods vägande mer än 2 000 kg per stycke eller mätande
mer än 10 m i längd uttages nämligen vid transporter
sjöledes ett med storleken stigande frakttillägg.
Författaren belyser sin framställning med ett flertal
exempel hämtade från den tyska maskinindustrien och
lämnar även en del anvisningar rörande organisationen
av samarbetet mellan ett företags försäljnings-,
konstruktions-, tillverknings- och förpackningsavdelningar.
Hf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
