Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 16. 22 april 1933
- Om värmeenhetens benämning och beteckning, av Holger A. Lundberg
- Social psykologi, av E. Palm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Exemplen kunna mångfaldigas. För att framställa
l ton cellulosa fordras ca 4 000 000 kcal eller 4 000 th
eller 4 kth. Statens järnvägar förbruka årligen en
stenkolsmängd, som svarar mot ca 3 000 000 000 000
kcal eller ca 3 000 megathermier (Mth).
Det synes mig av de ovan anförda exemplen klart
framgå, att enheten kcal är allt för liten även för de
minsta eldstäder, vi använda i hushållet. Man kan
nu visserligen då tillgripa en del hjälp åtgärder. Den
första av dessa är att i stället för exempelvis
30 000 000 kcal skriva 30 X 106 kcal. Men det måste
erkännas, att detta beteckningssätt, när det
förekommer ofta i en redogörelse eller avhandling verkar
tröttande både på maskinskrivaren, sättaren och
läsaren. Särskilt maskinskrivaren föredrager skrivsättet
32 kth med dess 5 tecken framför 30 X 106 kcal med
dess 10 tecken, varav dessutom ett skall skrivas med
en omflyttning av pappersvalsen. En annan
nödfallsutväg är att införa megakalorien (Mcal) = 1 000 000
cal = 1 000 kcal. Men här stöta vi i Sverige på den
svårigheten, att vi sedan länge kallat kilokalorien
endast för kalori, och att vi således lätteligen kunna
missuppfatta megakalorien såsom 1 000 000
kilokalorier. En tredje utväg som också använts, är att
införa en benämning sådan som tonkalorien = l th.
Nackdelen härmed är att denna enhet icke väl
ansluter sig till metersystemet, samt att den icke är
internationellt begriplig.
Denna lilla studie visar, enligt min mening, att den
bästa grundenheten för värmeenheten ur teknisk
synpunkt är den, som motsvarar den franska thermien
dvs. den värmemängd, som erfordras för att värma l
ton vatten 1°C. Då det dessutom icke förefaller
osannolikt, att de myndigheter, som hava hand om
mått, mål och vikt i vårt land, vid en omarbetning av
gällande bestämmelser komma att ansluta sig till de
franska synpunkterna, synes mig tiden mogen, att
taga upp frågan om den ur teknisk synpunkt
lämpligaste värmeenheten till diskussion.
SOCIAL PSYKOLOGI.
Social psykologi, massans och gruppens,
nationens och klassens själsliv, av Alf
Ahlberg. Tidens förlag, Stockholm 1932.
Allt större och mera mångskiftande krav ställas i
våra dagar på Ingenjören och arbetsledaren. I
industrialismens barndom var det tillräckligt att han
satt inne med rent tekniska insikter och erfarenheter.
Men det dröjde inte länge förrän den knivskarpa
konkurrensen tvingade honom att tänka och arbeta icke
endast tekniskt utan framför allt ekonomiskt. I våra
dagar har tekniken hunnit ganska långt – en del
mena alltför långt – och människans makt över
naturkrafterna är tämligen obestridlig. Men på en
punkt klickar hennes herravälde – nämligen över
sig själv. Naturlagarna har man lyckats avslöja i
ganska stor utsträckning, men om människonaturen
och dess lagar strävar man fortfarande i dimmig
okunnighet. Kunde man använda uteslutande
maskiner t. e. för produktionen så vore resultatet lätt att
förutbestämma, men nu tillkommer överallt den
irrationella faktorn människan, som ofta sätter streck i
räkningen. En arbetsledare kan verifiera sanningen
härav för varje dag.
Rektor Alf Ahlberg vid Brunnsviks folkhögskola
har nyligen utgivit en bok med titeln "Social
psykologi", som ger en god föreställning om de dolda
krafterna på djupet i människosjälen. Författarens
intima förbindelser med arbetarevärlden gör den så
mycket värdefullare; hans obestridliga objektivitet
– som redan otillbörligt utnyttjats av politiska
motståndare – ställer arbetet på ett högt plan.
En recension av boken måste givetvis förbehållas
fackmannen. Här kan endast bli tal om spridda
randanmärkningar ur ingenjören-lekmannens
synvinkel. Vad som frapperar och nästan skrämmer är i
första hand skildringen av drifternas ödesdigra
betydelse. Förnuftet har strängt taget inte så mycket att
säga till om. "Var och en som i en diskussion sökt
övertyga en meningsmotståndare", säger förf., "har
fått erfara, hur liten roll i grunden förnuftsskälen
spela. – – – Vi hysa i de flesta fall icke en åsikt,
emedan vi övertygat oss om att den är förnuftig,
riktig och grundad på fäkta, utan emedan vi hysa en
åsikt söka vi övertyga oss, att den är förnuftig, riktig
och grundad på fakta." Vill man övertyga en person,
måste man spåra upp de psykologiska motiv, som
kommit honom att omfatta sin mening. "Om den
moderna psykologien lärt oss något med visshet så är det,
att förnuftet i regel mycket obetydligt påverkar
människans handlingssätt individuellt och kollektivt."
– Föga smickrande! Man erinre sig också
Oxenstjernas beryktade ord.
Instinkterna äro alltså det sociala livets yttersta
drivkrafter. Enligt McDougall äro människans
giundinstinkter tretton till antalet, varav må
nämnas föräldrainstinkten, kamp instinkten och
hungerinstinkten samt hjord-, sexual-, förvärvs- och
självhävdelseinstinkterna. Dessa instinkter förändras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933a/0144.html
