Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 276 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 15 juli 1933 - En ny mikromanometer, av Otto Stålhane - Framställningen av bladaluminium, av Erik Hallström

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 4.

R (se fig. 2) vilar på den övre, något avrundade
ändan av en vertikal ställskruv S. Över cylindern
är monterad ett mätur, graderat i 1/100 mm.
Maturets kontaktkropp är i detta fall utformad som en
liten halvcylinder, vilande direkt på cylindern R
och med sin generatris vinkelrät mot cylinderns
axel. Härigenom elimineras verkan av den
samtidiga rullning och sidorörelse, som cylindern R
utför när den sänkes medelst skruven S.

Fig. 4 visar en enligt dessa principer utförd
mikromanometer.

Vid detta instrument har cylindern R en inre
diameter 8,5 mm, varvid blåsan får en tvärsektion av
ca 18 mm². Den fria vätskeytan i den stora
cylindern har en area av ca 5 400 mm², vadan
känslighetsgraden, när cylindrarnas axlar äro horisontala,
uppgår till 5 400:18 = 300. Ett tryck motsvarande
0,01 mm v. p. ger sålunda en sidoförskjutning av
menisken av ca 3 mm, dvs. ett dubbelt så stort
utslag som avståndet mellan två delstreck på
maturets skala, som är ca 1,5 mm och motsvarar 0,01 mm.
Då det är lämpligt att höjdvisaren och menisken röra
sig lika stora sträckor vid en viss tryckändring,
bör sålunda noggrannheten minskas, så mycket mer
som inställningen av menisken vid denna stora
känslighet sker något för långsamt för praktiskt bruk.
Detta kan nu mycket lätt avhjälpas genom att man
medelst instrumentets bakre sidoställskruvar ger
cylindrarnas axlar en viss lutning, så att den ända
av cylindern R, där röret N är anbragt, kommer att
ligga något högre än den andra. Vid en
tryckökning förskjuter sig då vätskeytan i cylindern R
så som visas å fig. 5, dvs. meniskens sidoförskjutning
medför i detta fall även en sänkning av
luftblåsans botten. Detta betyder en sänkning av
känslighetsgraden, och man har alltså i sin hand
att genom att giva cylindrarnas axlar en lämplig
lutning, ernå just den önskade känslighetsgraden.
För att lätt kunna inställa instrumentet just för den
lämpliga känslighetsgraden, monteras på detsamma
ett vattenpass med sin axel parallell med
cylindrarnas axlar, och detta vattenpass’ inställningsmärken
placeras så, att när blåsan spelar in, är
instrumentets känslighetsgrad just den önskade.

Sedan det å fig. 4 visade instrumentet justerats
för 1,5 mm meniskförskjutning per 0,01 mm v. p.

Fig. 5.

kan menisken efter en sidoförskjutning av ett par
cm återföras till sitt ursprungliga läge på 8 à 10
sekunder, en vid denna känslighet hos andra
instrument ej på långt när uppnådd inställningshastighet.

Trimningen av ett dylikt instrument tillgår på
följande sätt. Sedan vätska påfyllts i stora
cylindern till ungefär halva dess volym, inställes
instrumentet medelst sidoställskruvarna så att
vattenpassets blåsa befinner sig mellan inställningsmärkena.
Mäturet inställes på 0, varefter menisken i
den mindre cylindern inställes mitt för 0-indexen
medelst den främre, under plattan befintliga
ställskruven. Därmed är instrumentet färdigt för
användning.

Skulle en för stor tryckdifferens påsläppas
instrumentet, inträffar intet annat än att gas bubblar
över från den lilla cylindern till den stora. Efter
det för stora tryckets avlägsnande är instrumentet
utan vidare ånyo användbart.

På grund av det kommunicerande kärlsystemets
utformning komma volymförändringar hos vätskan,
förorsakade av temperatur variationer hos
omgivningen, att resultera i en sidoförskjutning av
menisken, som emellertid på grund av systemets
termiska tröghet äger rum utomordentligt långsamt.

Med hänsyn till denna förskjutning bör man vid
långvariga mätningar invid instrumentet (eller ännu
bättre i vätskebehållaren) anbringa en termometer.
Visar denna en temperaturförändring, bör man justera
0-inställningen, en manipulation, som endast kräver
10 à 15 sekunder.

För instrumentets utarbetande har ekonomiskt
bidrag erhållits från Ingeniörsvetenskapsakademien.

FRAMSTÄLLNINGEN AV BLADALUMINIUM.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>