Teknisk Tidskrift / 1933. Allmänna avdelningen / 355 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 30 sept. 1933 - Kostnadsjämförelse över godstransporter med lastbilar och järnvägar, av T. Svennberg och B. Jakobson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. Reparations- och avskrivningskostnader. Summakurvans minimum anger bilens ekonomiska livslängd.

bilar sällan tjänstgöra fram till detta minimum,
varför det är ganska svårt att få uppgift om
summakurvans verkliga utseende. Dessutom är av lätt
insedda skäl reparationskostnadskurvan i realiteten
en diskontinuerlig företeelse. Ett flertal
samstämmiga uppgifter visa dock att en funktion att börja
med visar stigande tendens och är tämligen
rätlinig, varefter kurvans tangent ökar. Summakurvan
torde därför få den karaktär, som angives i figuren.
Kurvans minimum är mycket flackt, speciellt vid
den kurva, där hänsyn tages till utbytesvagnen. Det
är dock ej blott reparationskostnaderna, som stiga
med vagnens ålder, utan även sådana kostnader som
exempelvis bensin- och oljekostnader ökas, ehuru
inte så påtagligt. Det verkliga totala
kostnadsminimet kommer därför att ligga vid ett lägre
miltal än det, som angives av ovan omtalade
summakurvas minimum. Den snabba tekniska utvecklingen
verkar även i riktning mot tidigare vagnbyte. I
praktiken utrangeras vagnarna vanligen efter erfarenhet,
ehuru givetvis reparationskostnaderna ofta tjäna
som påminnelse.

Uppgifter om vagnars ekonomiska användningstid
äro i allmänhet ganska samstämmande för vagnar
med likartad tjänstgöring. Däremot äro uppgifterna
från företag, som ha vagnar i kortdistans- resp.
långdistanstrafik vitt skilda. Företag, som arbeta
på korta distanser, uppgiva en ekonomisk livstid i
år oberoende av den körda distansen, medan
företag, som arbeta på längre avstånd, uppgiva
livslängder i mil. Uppgiften vid det förra fallet verkar
vid första påseende något förvånande. Vi ha sökt
förklara företeelsen på följande sätt. Det är i
själva verket inte bara användningstiden och den
körda vägen, som verka nedslitande på vagnen utan
även igångsättningar av vagnen. Antalet
igångsättningar är mer eller mindre proportionellt mot

Fig. 2. Avskrivningskostnader vid olika långa årskörningar. Korta årskörningar: avskrivning efter år. Långa årskörningar: avskrivning efter mil.

den del av användningstiden, då bilen ej är i rörelse,
dvs. den tid den står stilla exempelvis för intagande
av last, varför det skenbart blir användningstiden,
som ensamt förorsakar slitage. Vid de längre
avstånden däremot gör sig igångsättningsslitaget icke
gällande.

Avskrivningen per år som funktion av antalet mil
per år blir enligt dessa bägge uppgifter tvenne räta
linjer av formen y = a och y = kx (fig. 2). Den
teoretiskt riktiga avskrivningskurvan torde i själva
verket vara en kroklinje enligt figuren. Att använda
en dylik avskrivningsmetod, även om man lyckades
finna denna kroklinjes ekvation, torde ställa sig
ganska besvärligt. Ej heller de två räta linjerna
ge någon tillfredsställande metod.

Lämpligast är att ersätta de båda räta linjerna
med en enda rät linje. Följande tillvägagångssätt
har använts. På vardera av de båda förutnämnda
linjerna utväljes en punkt, angivande miltalet för
en normal kort resp. normal lång årskörning. Vidare
utmärkas i diagrammet tvenne punkter, vilka
angiva genomsnitt för uppgifter om exceptionellt korta
resp. exceptionellt långa årskörningar (fig. 3). Det
visar sig därvid, att dessa punkter ganska litet
avvika från en rät linje. (Den punkt, som
exempelvis anger normal lång årskörning, avgives av ett
högre miltal vid de större än vid de mindre
vaglarna, beroende på resp. vagnars naturliga
användningsområden.) En rät linje, som ansluter sig till
de fyra punkterna, angiver sålunda avskrivningen
som funktion av körd väglängd per år. Sedan
linjerna sänkts med hänsyn till, att vagnarna vid
utbyte ha ett visst saluvärde (vid de längsta
årskörningarna skrotvärde, vid kortare årskörningar

Fig. 3. Avskrivningskostnaden som linjär funktion av körd väglängd per år.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>