- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Bergsvetenskap /
44

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

TEKNISK TIDSKRIFT

10 JUNI 1933

Genom vertikalplan parallella med fickans
längdriktning uppdelas arean i ett antal trapetser, vilkas
inedeld j up äro h^ h2 . . . Längden av bottenplåten,
som avskäres inom resp. trapetser är sv s2 . . . .

Resulterande trycket på bottenplåten med längden
s15 s2 –– är resp.

rx == p± - h1 . Sj där pl = y - 1/cos2 ^ -f n2 sin^i

= p2 .

= 7’

sin2

7? fås till storlek och riktning ur fig. 2, /J1? /J2 . . .
är bottenplåtens lutning med horisontalplanet inom
resp. trapetser.

Om på r1? r2 . . . . uppritas en linpolygon, som går
genom upphängningspunkten^ A och E samt lägsta
punkten O, skall denna sammanfalla med den
antagna kurvan.

JÄRN- OCH STÅLVERKEN I MAGNITOGORSK.

Av ingenjör K. G. GUSTAFSSON, Örebro.

De under byggnad varande järn- och stålverken i
Magnitogorsk, Ryssland, avsedda för en årlig
produktion av 2 500 000 ton tackjärn och därav
framställda 2100000 ton byggnadsstål, handelsjärn och
räls, utgöra jämte de därstädes för något år sedan
upptagna järnmalmsgruvorna det största av de
projekt, som ingingo i första femårsplanen, vars
tidsperiod som bekant utgick med år 1932.
Magnitogorsk är beläget i Asien ej långt från sydöstra
ändan av Uralbergen, vid några av dessas utlöpare,
bärande namnet Magnitnayagora eller Magnetbergen,
vilka förläna de blivande anläggningarna och den
bredvidliggande staden deras namn. Med järnväg
når man Magnitogorsk över Tjeliabinsk, som ligger
ungefär 2 100 km öster om Moskva, och från
Tjeliabinsk över Troitsk söder- och därefter västerut är
det till Magnitogorsk ungefär 400 km. Troitsk ligger
i sin tur ca 2 100 kilometer väster om
Kuznetsk-området, där stora kolförekomster finnas.

Järn- och stålverken byggas på östra sidan av
Uralfloden, som här medelst en betongdamm av l km
längd är uppdämd till en artificiell sjö med
400 000 000 m3 kapacitet för verkens behov.
Sydost om verken och en till två kilometer avlägset
ligger samhället Magnitogorsk.

Malmfyndigheterna vid Magnitogorsk finnas på
sluttningarna av två närliggande berg och hava en
mäktighet varierande mellan ett par till 100 m och
ligga cirka 175 m högre än masugnsanläggningen.
Malmen är huvudsakligast magnetit; dess fosforhalt
varierar från 0,01 till 0,05 %. Svavelhalten är hög i
de underst och på mellanhöjd liggande fyndigheterna,
vilkas malm erfordrar krossning, magnetisk
anrikning och röstning, medan de högst liggande
fyndig-heternas malm, vilken kommer att krossas till 3 cm
storlek, är så pass svavelfattig, att röstning ej
blir erforderlig. Genomsnittsbeskickningen för
masugnarna kommer att inställas på 50 % svavelfattig
malm och 50 % slig från den svavelrika malmen.

Förutom Magnitogorskverken komma gruvorna
där att förse hyttorna i Kuznetsk i mellersta Sibirien,
där som nämnt kolfyndigheter finnas, med l 000 000

ton malm per år. Malmtågen till Kuznetsk få alltså
kol i returfrakt till Magnitogorsk.

Anrikningsverken ligga på Magnetbergens
sluttningar emot masugnsanläggningen, dit det i
genomsnitt är 5 km från brytningsplatserna.

En upplagsplats för 350 000 ton kol är
iordningställd. För vagnar, i vilka godset under den kalla
årstiden helt eller delvis fryser tillsammans, kommer
en stor uppvärmningsbyggnad av modernaste slag
att uppföras.

Koksugnarna bliva fördelade på 8 batterier
liggande i rad parallellt med raden av de 8
masugnarna. Varje batteri innehåller 69 ugnar. Dessas
inre mått utgöra 12 400 X 4 260 X 380 å 425 mm.
Kolen från Kuznetsk anses särdeles lämpliga till
förkoksning, och en daglig koksproduktion av 7 500
ton avses. Koksugnarna eldas med masugnsgas, och
koksugnsanläggningen får ett fullständigt
biproduktsverk med tillverkning av bl. a. ammoniak.

Emellan raden av koksugnsbatterier och de
parallellt med dessa anordnade masugnarna uppföres i
armerad betong och plåtkonstruktion två rader av
fickor för malm, koks och kalksten. En
remtransportör levererar koksen från sorteringen vid
koksugnarna till fickorna.

Malmvagnarna från anrikningsverken tömmas i
malmfickorna, vilka hava en kapacitet motsvarande
två dagars masugnsdrift. Ovanför malmfickorna
finnas två spår och dessutom ett tredje spår för
rangering. I den ena riktningen stå dessa spår i
förbindelse med rangerbangården och malmbrotten
och i den andra .genom en 1,5 % lutning med
spårnäten för martinverket och valsverken.

Fickorna uppbära upptill en hallbyggnad av stål
över de nämnda tre spåren, med anordning för
uppvärmning medelst cirkulation av varmluft, så att
tömning av malm- och kalkstensvagnarna kan
försiggå obehindrat även under den kalla årstiden.
Denna uppvärmningsanordning betjänar också
fickorna underifrån, så att tömning i vägningsvagnarna
ej heller mankerar på grund av kall väderlek.

Vägningsvagnarna, var och en med tvenne behål-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933b/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free