Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 7
l TEKNISK TIDSKRIFT
JULI 1933
*
BERGSVETENSKAP
INNEHÅLL: Nya metoder under och ovan jord i Sulitelma, av överingenjör Kjell Lund. - Notiser.
NYA METODER UNDER OCH OVAN JORD I SULITELMA.1
Av överingenjör KJELL LUND.
I en tidigare uppsats i denna tidskrift (nr 9, 1928)
lämnades ett kortfattat referat av mitt föredrag i
avdelningen B. samma år om de förarbeten, som då
utförts beträffande den selektiva flotationens införande
vid Sulitelma. I ifrågavarande uppsats, som även
omfattade en exposé över den moderna
flotations-tekniken i allmänhet, ställdes i utsikt att vid ett
senare tillfälle lämna en närmare beskrivning av
resultaten i Sulitelma - ett löfte som härmed infrias.
De nya flotationsanläggningarna och den nya
hyttanläggningen för elektrisk smältning av kopparsligen
kommo programenligt i gång under året 1929, från
vilken tid alltså framställningen av Sulitelmas
tidigare huvudprodukt - den s. k. kopparhaltiga
fin-kisen - upphörde. De gamla marknaderna för
denna fingo således överges och därmed också den
sedan gammalt väl inarbetade kommersen med de
kopparhaltiga bränderna. - I stället härför blev den
nya flotationens uppgift att utvinna malmens
kopparinnehåll i ett högprocentigt koncentrat för
efterföljande smältning på platsen samt dessutom att
tillgodogöra sig malmens lilla zinkinnehåll och slutligen
att framställa en såvitt möjligt koppar- och zinkfri
pyritslig.
I det efterföljande komma de väsentligaste dragen
i den nya metodens tillämpning att skisseras, med
angivande av resultat och erfarenheter från de 4
åren, som de nya anläggningarna nu varit i gång. -
Parallellt med den här nämnda moderniseringen på
malmförädlingens gebit har det emellertid också
arbetats med vissa problem beträffande själva
gruvbrytningen i Sulitelma, vilket resulterat i införandet
av nya metoder även under jord. Då det torde vara
av intresse att också nämna något därom, medtages
i denna översikt inledningsvis en kort beskrivning
av gruvorna och de nya brytningsmetoderna.
Sulitelma gruvor ligga som bekant på norska sidan
om bergmassivet med samma namn. Avståndet till
kusten är ca 40 km, och förbindelsen med
utskeppningshamnen, Finneid, utgöres dels av en järnväg
och dels av en vattenfarled (kanaliserade sjöar), som
från järnvägens ändpunkt sträcker sig helt ned till
kusten.
Malmförekomsterna äro belägna på ömse sidor av
en 10 km lång, smal insjö, Landvand, och fältets
i Ett föredrag- med samma titel hölls vid avd. för Kemi
och bergsvetenskap sammanträde den 10 februari 1933.
geologi framgår i stora drag av fig. 1. I korthet sagt
bestå de sedimentära bergarterna nu huvudsakligen
av kvartsitiska glimmerskiffrar, som bilda en
anti-klinal över Langvandsdalen, och själva
förekomsterna uppträda i samband med en gabbroinjektion,
som till större delen omvandlats till skiffriga
amfiboliter, klorit-amfibolit-breccier, etc.
I stort sett kan man betrakta Sulitelma-fältet som
bestående av en å ömse sidor om dalen
sammanhängande, malmförande zon med lokala större
koncentrationer, som givit upphov till de nuvarande
gruvorna. De viktigaste av dessa äro:
Jakobs-bakken, Sagmo, Bursi, Charlotta, Giken och
Ny-Suli-telma.
Malmerna kunna bäst karakteriseras som plattor
eller linealer, vilka i frånvaro av större geologiska
störningar i stort sett uppträda tämligen regelbundna
om än med lokala veckningar och med varierande
malmmäktighet, som i genomsnitt är något över 2
meter. Malmkropparnas bredd (efter strykningen)
är från ca 200 till ca 600 meter, när man lägger de
tidigare gränserna till grund. Som redan nämnt i
min förra uppsats, var emellertid begreppet malm
förr i tiden, jämfört med det vi nu, efter flotationens
införande i Sulitelma, beteckna som brytvärd malm,
två skilda saker. I synnerhet komma många av de
tidigare kvarlämnade kopparkisimpregnationerna nu
att utgöra ett betydande tillskott till malmreserven
och i framtiden bidraga till en väsentlig utvidgning
av de tidigare gränserna. Längden (efter fallet) av
de olika malmkropparna är fortfarande en obekant
dimension, men vi kunna i varje fall redan nu säga,
att den kan uttryckas i kilometer.
Ett utmärkande drag för Sulitelma-förekomsterna
är malmernas ringa lutning. Endast i ett fall,
nämligen för Ny-Sulitelma-komplexet, går
stupningsvin-keln upp till över 40°. För alla de andra
förekomsterna är den väsentligt lägre, i genomsnitt ca
15-20°.
Om gruvbrytningen.
En sådan lutning på malmen - varken tillräckligt
flack eller tillräckligt brant - försvårar naturligtvis
brytningsförhållandena i avsevärd grad, särskilt som
de jämförelsevis små mäktigheterna icke tillåta
dyrbara förberedande arbeten utan kräva sparsamhet i
allt vad anläggningar och utrustning heter. I kort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:29:34 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933b/0051.html
