Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1933 - B. Anderson: Den legerade plåtens allmänna egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 FEBR. 1933
s
ELEKTROTEKNIK
16x103
Fig. 17. Ökning i totala förluster från 30 mm ringbredd. Kistglödgad efter kallbearbetning.
Slutligen visar fig. 13 sambandet mellan
magnetiserbarhet och Si-halt. Kxb-plåten är som synes även
i detta fall den bästa med mycket aktningsvärda
siffror för ^max även de väl överensstämmande med
de ur Yensens formler för 0,04 % C beräknade.
Brottgränsen stiger kraftigt med kiselhalten från
36 kg/mm2 för l % Si till 55 kg/mm2 för 3,2 % Si för
kg 0,5 resp. från 33 till 50 kg/mm2 för kg 0,35 mm.
För kxb 0,5 resp. 0,35 mm äro värdena 38 resp. 30
kg/mm2 för 3,2 % Si och stiga till 44 resp. 37 kg/mm2
för 4,3 % Si. Ligga alltså 30 resp. 40 % lägre
för kxb.
Inverkan av kallbearbetning genom klippning och
av spänningsglödgning efter klippningen.
Höglegerad kiselplåt, 0,3,5 mm, typ
b k g b med 4,5 % SL
Undersökningen har utförts på ringprov, utklippta
i 5, 10 och 30 mm bredd och givit till resultat, att
endast hysteresisförlusterna öka, under det att
Virvelströmsförlusterna ej mätbart förändras.
Fig. 14 över dels totala, dels procentuella ökningen
i hysteresisförlusterna visar, att totala ökningen från
30 till 5 mm ringbredd uppnår ett utpräglat maximum
vid 14000 gauss. För motsvarande procentuella
ökning uppnås maximum vid 7 000 gauss och detta
senare (procent-)maximum förskjutes mot lägre
induktioner - från t. e. 10000 vid 10 mm till 7000
vid 5 mm - ju mindre plåtbredden är. Den
procentuella ökningen avtar dessutom starkt mot högre
induktioner.
Ökningen i totalförlusterna vid 50 per. från 30-5
mm ringbredd uppgår till 52-60 % upp till
B = 10 000 och vid B = 15 000 till 31,6 %. För 10
mm plåtbredd äro motsvarande siffror 24 resp. 11 %
räknat från 30 mm plåtbredd. Kurvor över
totalförlusterna som funktion av plåtbredden visa en tydlig
inverkan av kallbearbetningen även för denna
plåtbredd (30 mm).
Undersökningen visar sålunda, att den vid
klippning (eller stansning) inträdande kallbearbetningen
måste vara av största betydelse, då växelfält eller
pulserande fält av ringa djup uppträda nära
bearbetade ytor, såsom fallet ofta är i tandytorna till
växelströmsmaskiner på grund av tandpulsationer.
Fig. 18. Sänkning i erforderliga amp.-varvtal genom kistglödgning
efter kallbearbetning.
För de normala tandförlusterna synes däremot
kall-bearbetningseffekten vara av mindre betydelse,
förutsatt att induktionen överstiger 17000 samt att
tandbredden ej understiger 7 mm. För mycket smala
tänder och mera måttliga induktioner är en
betydande ökning i tandförlusterna däremot att
vänta.
Även ifråga om magnetiserbarheten är en
betydande försämring vid måttliga induktioner
konstaterad.
Även denna ökning har, som fig. 15 visar, ett
utpräglat maximum vid B - 13 000-14 000 gauss för
totalökningen och vid 10000-12000 gauss för den
procentuella ökningen från 5 till 30 mm ringbredd
med förskjutning mot lägre induktioner ju smalare
plåtbredden är.
Då den procentuella ökningen i erforderliga
ampérevarv ej uppgår till mindre än 220 % vid B =
- 11 000 för 5 mm plåtbredd och vid B - 13 000
ännu till 150 %, är kallbearbetningens inverkan
tydligen av stor betydelse även i detta hänseende vid
plåtbredder av 10 mm och därunder. Dock gäller
Fig. 19. Hysteresisförluster och deras ökning från 30 mm
ringbredd som funktion av induktionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
