Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1933 - Bo Kalling: Direkta järnframställningsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6 MAJ 1933
ELEKTROTEKNIK
69
Fig. 4. Förslag till Wibergsugn vid Norberg för 10000 ton pr år. (Ur B. B. V. 1932, sid 258.)
1916. Jag skall icke upptaga tiden med någon
historik utan endast i korthet beskriva den stora
anläggning, som nyligen blivit uppförd och provkörd i
Bochum på grundval av detta långvariga och
energiska försöksarbete.
På grund av erfarenheterna i Trondhjem ansåg
man, att varken rullugn eller vanlig schaktugn kunde
användas för reduktionens genomförande på grund
av klibbningssvårigheterna. Man övergick därför
vid anläggningen i Bochum till en helt ny ugnstyp,
en s. k. muffelschaktugn. Malmen, styckemalm eller
briketterad slig, placeras i runda tegelinfodrade
muff-lar med perforerad botten för gasernas
genom-släppande. Ett större antal dylika mufflar placeras
på varandra, bildande tillsammans ett schakt. An-
läggningen består av tre dylika schakt, ett förvärmnings-, ett reduktions- och ett avkylningschakt.
Mufflarna flyttas successivt över från förvärmnings-
till reduktionsschaktet och vidare från
reduktionsschaktet till avkylningsschaktet, varigenom en
kontinuerlig process erhålles.
Reduktionsgasen är vid den tyska anläggningen
i huvudsak koksugnsgas, som före införandet i
reduktionsschaktet bringas att passera en karburator av
speciell konstruktion. Gasen upphettas i denna först
till hög temperatur (l 700°-1 800°) i ett schakt,
där en högspänd ljusbåge alstras mellan två
elek-troder, placerade i schaktets båda ändar. Den heta
gasen ledes sedan genom ett kokslager, där den
kar-bureras, varvid dess temperatur samtidigt sjunker.
Den karburerade gasen får därefter passera ett
kalkfilter före inträdet i reduktionsschaktet (fig. 5). En
stor kvantitet bildad reaktionsgas får cirkulera och
tillsammans med koksugnsgasen passera karbura-
Fig. 5. Karburator och reduktionsschakt vid Norsk Staals anläggning
i Bochum. (Ur Ståhl u. Eisen 1932, sid. 458.) 1. Ljusbågsugn. 2. Koks.
3. Gasgenerator. 4. Kalk. 5. Reduktionsugn. 6. Järnsvamp. 7. Malm.
Fig. 6. Schema över Norsk Staals anläggning vid Bochum. (Ståhl u.
Eisen 1932, sid. 458.) 1. Gasklocka. 2. Blåsmaskin nr l för gas. 3. Gasförvärmare. 4. Ljusbågsugn. 5. Gasgenerator. 6. Reduktionsugn. 7.
Kylare. 8. Gasrenare. 9. Blåsmaskin nr 2 för gas. 10. Blåsmaskin för luft.
11. Förbränningskammare. 12. Förvärmningsschakt. 13. Blåsmaskin nr
3 för gas. 14. Avkylningsschakt. 15. Regleringsslid för gasen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
