Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1933 - H. Bucher: Kritik av Vidmars konstruksjons-regler for den billigste transformator - Harry Nyström: Den svenska elektroindustrien under år 1932
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
TEKNISK TIDSKRIFT
3 JUNI 1933
meget forskjellige, men vekter og pris er praktisk
talt helt overensstemmende.
Vi vil undersöke, om Vidmars 3:dje regel, som
efter det foregående er strengt riktig, er
tilfredsstillet ved ovenstående regning. Vi finner:
Pj = 1,5 - 170 = 255 M, altså ^ = 0,201 ^ *
mens Vidmar selv har:
^=1-206’5l’0oooV"1-3ää"-^5-»""’
hvilket beviser, at den av Vidmar anförte
konstruksjon er temmelig langt fra det matematiske
minimum. Allikevel ser man, at dette influerer litet på
prisen (l 019 mot l 017 M).
Sammenligner rnan ovenstående regning med den
tilsvarende hos Vidmar s. 535-545, så vil man
vei måtte medgi, at den her angitte metode betyr
en vesentlig tidsbesparelse.
DEN SVENSKA ELEKTROINDUSTRIEN UNDER ÅR 1932.
Av HARRY NYSTRÖM.
Den svenska elektrotekniska industrien har
givetvis icke kunnat arbeta oberörd av den nuvarande
ekonomiska krisen, även om man med hänsyn till
dennas verkningar inom flertalet ekonomiska och
industriella områden i övrigt måste säga, att den
elektriska industrien varit förhållandevis gynnsamt
lottad. Det skulle ju också vara egendomligt, därest
den allmänna inskränkningen av det internationella
handelsutbytet icke skulle visa några hämmande
verkningar med avseende på den svenska
elektroindustriens export.
En sammanställning över den svenska
utrikeshandeln för elektrotekniska artiklar under åren
1921/32 visar, att 1932 års siffror i värde närmast
motsvara 1925 års siffror. Då denna utveckling icke
endast gäller exporten utan även importen,
medverkar detta förhållande till att den svenska
elektroindustriens avsättning på hemmamarknaden kunnat
bliva relativt tillfredsställande, trots det även där
minskade köpintresset. Framlagda bokslut för de
olika inhemska elektroindustriella företagen hava
även varit förhållandevis mycket vackra.
Omfattningen av den pågående nybyggnads- och
utbyggnadsverksamheten inom den inhemska
elektriska kraftindustrien torde rätt väl kunna bedömas
av de till Allmänna svenska elektriska a.-b. under
året ingångna beställningarna. Det kan därför anses
vara av intresse att mera i detalj redogöra för vissa
av nämnda firmas order. Bland dessa märkas: till
vattenfallsstyrelsen en trefasgenerator 14 000 kVA
för Trollhättan, instrumentering och utomhus
ställverk för Sillre samt en 10 000 kVA transformator
för Mjölby; till Stockholms elektricitetsverk en
trefasgenerator 11 000 kVA för Untraverket, två
transformatorer vardera 10 000 kVA samt fyra likriktare
om resp. 2 000, l 400, l 400 och 700 kW; till
Krångede a.-b. två trefasgeneratorer, vardera 35000 kVA
jämte tillhörande upp- och nedtransformatorer för
en överföringsspänning av 220 kV; till Stora
Kopparbergs Bergslags a.-b. upp- och nedtransformatorer
å 15000 kVA avsedda för 140 kV överföringslinjen
mellan Domnarvet och Söderfors; till Uddeholms
a.-b. elektrisk utrustning för 6 tons högfrekvensugn
för Hagfors järnverk; till Stockholms
superfosfat-fabriks a.-b. en likströmsgenerator 2900 kW för
Ljungaverk. Under året har Asea vidare
levererat 32 st. snälltågslok för bansträckan Järna-
Malmö samt 8 st. växlingslok och 8 st. 300 hk
kombinerade batteri- och kontaktledningslok.
Likriktareavdelningen i Ludvika har bl. a.
levererat för Sundsvall-Skön-banan en
likriktareutrust-ning om 2 X 500 kW; för danska statsbanorna 5 st.
likriktare om vardera 2500 kW jämte
instrumentering för avståndsmanövrering; för Bukarests
spårvägar en likriktareutrustning på 600 kW med
instrumentering.
De genom Luth & Roséns elektriska a.-b:s uppgång
i Asea-gruppen uppkomna problemen hava lösts så,
att kuggväxelmotorer och personhissar numera
tillverkas vid denna firmas verkstäder i Stockholm
tilllika med en del andra specialiteter, exempelvis
telfrar. Vid firmans verkstäder i Ludvika pågår
uppförandet av ett högeffektlaboratorium för
kortslutnings- och hogspänningsprovningar och detsamma
väntas kunna börja sin verksamhet inom den allra
närmaste framtiden.
Vid Liljeholmens kabelfabrik, även ett av Aseas
dotterbolag, har tillverkningen fortgått
tillfredsställande med leveranser av ledningsmateriel för
installations- och liknande ändamål ävenså jordkablar.
Telefon a.-b. L. M. Ericsson har under året av
kända anledningar varit utsatt för starka finansiella
påfrestningar, vilka svårigheter emellertid enligt
meddelande vid bolagsstämman numera kunna
anses vara lyckligen övervunna. Bolaget kommer att
fortsättningsvis bedriva sin verksamhet enligt samma
linjer som tidigare. De till Ericsson-koncernen
hörande företagen hava icke direkt haft känning av
de svårigheter, som moderbolaget genomgått utan
hava normalt fortsatt sin verksamhet.
Sieverts kabelverk har under året genomfört en
organisation med filialsystem och därigenom numera
skaffat sig en egen försäljningsorganisation, som
effektivt bidragit till försäljningsresultaten. Dessa
filialer äro gemensamma för Ericsson-koncernen och
sköta sålunda även exempelvis försäljningen av
Svenska radio a.-b:s mottagare. Bland Sieverts
leveranser under året märkas kablar till
elektrifieringsarbetena vid Statens järnvägar samt till
telegrafstyrelsen. Bolagets serier av
installationsmateriel hava ytterligare kompletterats. Detta
gäller såväl det välkända Gebe-systemet, avsett för
installationsarbeten under svårare förhållanden, som
Pello-serien för bostadslokaler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
