Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8. Augusti 1933 - O. Hellman: Bakelit och bakelitprodukter, deras tillverkning och användning som isolermaterial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 AUG. 1933
ELEKTROTEKNIK
115
ställes på samma sätt som förut sagts, i
förkonden-seringspannan. T stället för att överföra massan till
efterkondenseringspannan får den stå orörd under
6-10 timmar, varunder den delar upp sig i två
lager, ett vattenhaltigt lättare och ett oljigt tyngre.
Detta senare är den flytande bakeliten. Denna
produkt kan nu överföras till efterkondenseringspannan
för ytterligare kondensering till lämplig konsistens
samt tillsättas med färgämnen och någon
katalysator etc.
Vid framställning av pressmassor enligt den våta
metoden användes denna halvkondenserade bakelit
eller en lösning av fast bakelitharts, som upplösts i
sprit eller aceton. Denna upplösning av fast
bakelitharts sker genom att hartset först pulveriseras och
därefter tillsammans ined lösningsmedlet lägges i
ånguppvärmda kopparpannor, försedda med rörverk.
Färgämnen och någon katalysator tillsättes
lösningen, som sedan gjutes över det torkade,
finpulve-riserade fyllnadsmedlet. Detta kan, som förut nämnt,
bestå av trämjöl, skiffer eller annat lämpligt ämne
allt efter det ändamål, till vilket pressmassan skall
användas.
Blandningen försiggår därefter i ältningsmaskin
eller arman lämplig blandningsmaskin, varefter
massan torkas vid 70-80° C. Efter torkningen
pulveriseras massan i kulkvarn eller kollergång och siktas
i siktmaskin till lämplig kornighet.
Skall massan innehålla långfibriga material, såsom
asbest, bomullsflock etc., impregneras dessa på
samma sätt, som nyss sagts, varefter de behandlas i
uppluckrings- eller kardmaskin, för att uppmjuka den
efter impregneringen hårda fibern. Därefter blandas
fibermassan ined den finkorniga massan.
Vid beredning av pressmassa enligt den torra
metoden krossas och finpulveriseras bakelithartset,
blandas sedan med det omsorgsfullt torkade
fyllnadsmedlet och tillsättes med färgämnen, katalysator etc.,
varefter det hela blandas, finpulveriseras och siktas
i siktmaskin eller pressas mellan varmvalsar till ark,
vilka sedan krossas. Ingår fibermaterial i massan
förfares som nyss beskrivits.
Med dessa pressmassor som utgångsmaterial kunna
därefter de mest olika delar tillverkas, såsom
isola-tionsdetaljer av olika slag för elektriska maskiner
inom såväl starkströms- som
svagströms-tekniken, skyddskåpor för alla möjliga
ändamål som t. e. för elektriska och
optiska instrument och apparater,
radioapparater, telefoner, vågar, dammsugare,
handtag för olika ändamål, delar till
mr-sikinstrument, kastanj etter, handlampor,
ackumulatorkärl, belysningsarmatur,
biljardbollar och hundratals andra föiemåL
Metalldelar kunna ingjutas i massan
under pressningen antingen som
kontakter, armering eller för fastsättning av
andra delar, vilket medför stora fördelar
i såväl tekniskt som ekonomiskt
hänseende.
Särskilt hava under de senasto åren
isolationsdetaljer och skyddskåpor till
installationsmaterial, såsom
proppkontakter, väggkontakter och väggströmbrytare
etc. tillverkats av pressad bakelitmassa,
som i motsats till tidigare tillverkade lik-
nande delar av asfalts- och shellackmassor äro
mekaniskt starka och värmebeständiga. De flesta torde ha
erfarenhet av hur sköra proppkontakter av porslin
äro, och hur ofta de slås sönder. Sönderslagna
proppkontakter kunna vara mycket farliga, och det är
därför en stor fördel, att den vida hållbarare bakeliten
numera Kan utnyttjas för denna tillverkning.
Som förut nämnts befinner sig bakeliten i
press-massan i B-stadiet, som under inverkan av värme
och tryck blir en ytterst plastisk massa. Detta
plastiska tillstånd behåller den dock endast en
mycket kort tid understigande en minut, varefter den
hårdnar. Pressningen utföres vanligen i hydrauliska
pressar och tillgår på följande sätt.
Den uppvägda pressmassan tillföres den genom
ånga eller på elektrisk väg uppvärmda formen
antingen som pulver eller som tabletter, varefter
pressformen slutes. Genom trycket flyter den i värmen
plastiska massan ut i de minsta konturer. Små, för
ett obeväpnat öga knappt synliga ojämnheter eller
märken, som uppstå vid formens tillverkning,
avteckna sig med skärpa på den pressade delen,
varför formen måste utföras med yttersta omsorg och
noggrannhet, och för att få vackra pressdelar med
glänsande yta måste formen utföras med
högglans-polering.
Sedan pressmassan flutit ut, påbörjas härdningen,
dvs. bakelitens övergång från B-stadiet till det
olösliga C-stadiet. Härför erfordras en temperatur av ca
180°C. Härdningstiden är beroende av
väggtjockleken i den pressade delen och är ca en minut för 2
mm väggtjocklek. Efter härdningen kan delen tagas
ur formen antingen varm eller efter föregående
kylning. Vid härdningen uppstår en mindre krympning,
som uppgår till 0,5-l % på pressdelen, ett
förhållande som underlättar arbetet med att taga delen
informen efter färdigpressning. För att underlätta
detta användes också i en del formar ejektorpinnar.
Pressar na utföras antingen med över- eller
underliggande presskolvar (se fig. l och 2), och
tryckvätskan tillföres presskolven genom ventiler, som
genom automatiska regleringsorgan kunna inställas.
så att exakta, förutbestämda tider erhållas för
pressförloppet, Förpressningen sker med ett lägre tryck,
varefter pressen inkopplas på högsta trycket, där
Fig. 1. Bakelitpressar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
