Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1933 - H. Bengtsson: Orientering över olika metoder för telegrafering på telefonkablar. Inom svenska telegrafverket tillämpade metoder för telegrafering å transformerade telefonledningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 OKT. 1933
ELEKTROTEKNIK
153
Fig. 8. Strömförlopp vid nyckelns nedtryckande.
läge under ett kort tidsmoment. Härvid anslutes
batteriets minuspol till Lx och dess pluspol till L2.
Ström kommer nu att genomgå mottagarereläet å
B i motsatt riktning mot förut, vilket har till följd,
att reläet omlägges i viloläge, varigenom
lokalkretsen genom morseapparaten brytes. Då det trögverkande sändarereläet återgått i viloläge, urladdas
kabelledningen och kondensatorerna i
störningsskydden över mottagarereläerna.
Urladdningsströmmen har riktningen minus på L1 och plus på L2,
varför reläerna bibehållas i viloläge.
Detta system har ej kommit till någon större
användning på grund av vissa nackdelar i
expeditionshänseende, som äro förknippade med detsamma:
svårigheter att avbryta pågående telegrafering,
signalering m. m. Om frånslagstiden hos det trögverkande reläet göres lång, vilket ur
transmissionssynpunkt är förmånligt, ligger reläet till, så länge
sändning pågår. Andra stationen kan då ej avbryta
pågående sändning. Om återigen frånslagstiden göres
kort - lika med det snabbverkande reläet – blir
omkastningsströmmen av så kort varaktighet, att
den ej hinner urladda kabeln och ej lägga över
mottagarereläet på andra stationen i viloläge.
Spiralfjädern på mottagarereläets tunga har tillkommit för
att säkerställa ankarets återförande till viloläge vid
ogynnsam justering av det trögverkande reläet.
Ehuru systemet med hänsyn till inom telegraf-
verket tillämpad expeditionspraxis vid
morsetelegrafering visat sig mindre ändamålsenligt, erbjuder det
likväl vissa fördelar t. e. liten batteriförbrukning,
ingen teckendistorsion på grund av ofullkomlig
duplexbalans (se nedan), möjlighet till inkoppling av
shuntad kondensator i serie med mottagarereläet för
förbättring av kabelimpulserna.
Duplexkopplingen.
Denna koppling är baserad på differentiell duplex.
Principen för en dylik telegrafduplex visas å fig. 7.
Vid duplextelegrafering sändas samtidigt två
telegram å ledningen, ett i vardera riktningen.
Mottagningsapparaten har två lika lindningar, vilkas
föreningspunkt är ansluten till telegrafsändaren
(nyckeln). Den ena lindningen är förbunden med telegrafledningen och den andra med en konstgjord ledning
(balans), vilken i sin enklaste form består av ett
motstånd E, som är parallellkopplat med en kapacitet C.
Vid telegrafering från stationen A delar sig
strömmen från batteriet i två grenar; den ena går över
mottagningsapparatens högra lindning ut på
telegrafledningen och genom ena lindningen på apparaten å
stationen B via dess nyckel till jord, den andra går
över mottagningsapparatens vänstra lindning genom
balansen till jord. Är motståndet R i balansen
avpassat till likhet med motståndet hos ledningen och
ena lindningen på apparaten i B samt kapaciteten
överensstämmande med ledningskapaciteten bliva
tydligen dessa strömmar i varje tillfälle lika stora.
De båda lindningarna äro så kopplade, att den ena
strömmens magnetiska verkan upphäver den andras
(diff. koppling). Den från A utgående strömmen
inverkar således ej på egna stationens
mottagningsapparat, men väl på mottagningsapparaten på B.
Förhållandet blir analogt vid telegrafering från B
till A.
Förutsättning för att duplextelegrafering skall
vara möjlig är, att den konstgjorda ledningen
(balansen) överensstämmer med telegrafledningens
motstånd och kapacitet. På grund av
ledningskapaciteten uppstår vid nyckelns nedtryckande i första
ögonblicket en strömrusning, vilken avtager
successivt. Detta variabla förlopp är åskådliggjort i fig.
8. Vid tiden O uppgår strömstyrkan till ca 60 mA,
efter 20 millisekunder (ms) har den sjunkit till ca
40 mA, efter 40 ms till 30 mA osv. Tydligt är, att
detta förlopp måste efterliknas i balansgrenen, så
att differensen ej blir för stor; tecknen skulle eljest
Fig. 9. K1-överdrag.
Fig. 10. Schema för K1-överdrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
