- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1933. Elektroteknik /
152

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1933 - H. Bengtsson: Orientering över olika metoder för telegrafering på telefonkablar. Inom svenska telegrafverket tillämpade metoder för telegrafering å transformerade telefonledningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152

TEKNISK TIDSKRIFT

7 OKT, 1933

man emellertid på svårigheter. Det var ej möjligt
att använda så hög spänning, som skulle bli
erforderlig för uppnåendet av den strömstyrka genom
morseapparaten, vilken allmänt förekommer på
blankledningsförbindelser. Telegraferingen försvåras
genom kabelkapaciteten, som deformerar tecknen och
även orsakar bakslag (kixar) på
mottagarapparaterna. I förbindelser, där morseöverdrag inkopplas,
förstöra dessa kixar telegrafskriften. Ur skydds- och
störningssynpunkt är jordförbindning av kabellederna
ej önskvärd.

Särskilda åtgärder få därför vidtagas för
telegraferingen i kablar. En gammal beprövad metod att
förminska kabelkapacitetens menliga inverkan är att
använda dubbelström för telegraferingen, dvs. olika
strömriktning för tecken och mellanrum, vilket i
detta fall erbjuder flera fördelar: 1) snabbare upp-
och urladdning av kabeln, 2) lägre batterispänningar
på grund av de använda apparaternas större
känslighet (polariserade reläer) samt 3) ett mera korrekt
och harmoniskt återgivande av telegrafimpulserna,
då det är lika stor kraft (den av strömmens
magnetfält alstrade attraktionen), som dirigerar ankarets
rörelse i båda riktningarna.

Vid utexperimenterandet av lämpliga anordningar
för telegrafering å telefonkabelledare prövades två
olika metoder för dubbelströmstelegrafering: dels en
simplexkoppling, dels en duplexkoppling. Vid
kabelsektionens slutpunkter anordnades s. k.
enkelströms-dubbelströmsöverdrag. På dylika förbindelser ställas
nämligen krav, att de å telegrafstationen skola kunna
behandlas som vanliga morseledningar, dvs. intagas
i fördelningsbord, urkopplas på morseöverdrag m. m.
Av denna anledning måste lokalsidan anordnas för
enkelström.

Beträffande avsändningsapparater för
dubbelströmstelegrafering torde i detta sammanhang böra
nämnas, att anordningarna bli något olika, beroende
av huruvida man för telegraferingen använder sig
av dubbla batterier (ett minus- och ett plusbatteri)
eller ett enda batteri, som polvändes. I förra fallet
erfordras endast en växling å sändaren; i senare
fallet däremot dubbla växlingar (jfr fig. 5: A och B).
I sistnämnda fall är det ej möjligt att begagna
gemensamt batteri för flera förbindelser, när telegraferingen sker i enkelledare med jord som
återgångsledning. Kortslutning av batteriet skulle
härvid inträffa, om en sändare stod i viloläge (pluspol
till jord) en annan i arbetsläge (minuspol till jord).
Däremot möter ej hinder att använda gemensamt
batteri, när telegrafering anordnas i dubbelledare på

A.

^i

l H’1’H

Fig. 5. Olika anordningar för avsändning.

Fig. 6. Enkelströms-dubbelströmsöverdrag enligt simplexkoppling.

sätt, som visas å fig. 5 c. Såväl batteri som mottagningsapparat äro här inkopplade symmetriskt i
förhållande till de båda ledningsbranscherna, vilka av
sändarereläet växlas i förhållande till den för flera
förbindelser gemensamma strömkällan. Denna
koppling användes vid dubbelströmstelegrafering i
telefonkablarna i Sverige. Genom användning av
dubbelledare minskas i väsentlig grad störningar från telegraferingen till telefonledningar ävenså störningar
mellan olika telegrafförbindelser i samma kabel.
Genom det isolerade batteriet undgår man även
svårigheter vid telegraferingen på grund av jordströmmar.

Simplexkopplingen.

Enkelströms-dubbelströmsöverdrag enligt
simplexkoppling hava inom telegrafverket fått
typbeteckningen K 2. Överdragen, som i princip äro utförda
enligt fig. 6, innehålla ett polariserat mottagarerelä,
ett snabbverkande och ett trögverkande sändarerelä,
störnings- och gnistskydd samt anslutningskontakter
till kabelledning (L1, L2), kabel- och lokalbatteri
(B+, B-, LB), jordledning (j) och ledning till
telegrafstationen (s).

De båda sändarereläerna äro opolariserade och
utrustade med dubbla ankare. Det ena är
snabbverkande och det andra trögverkande vid frånslag.
Trögverkan har erhållits genom att polerna å
elektromagneten försetts med kopparbelägg.

Strömförlopp och verkningssätt.

När telegrafering ej pågår (sändarerälerna i
viloläge), är kabelledningen ström- resp. spänningslös
och avslutad med mottagarereläerna. Då stationen A
telegraferar, slutes lokalströmmen från
telegrafstationens batteri över mottagarereläets vilokontakt och
ankare (tunga) samt lindningarna å de båda
sändarereläerna till jord. Ankarna å sändarereläerna
attraheras, varvid kabelbatteriets pluspol anslutes till L^
och dess minuspol till L2. Kabelbatteriet slutes
härvid över ledningen och
mottagarereläet å B, vilket
omlägges i arbetsläge och
sluter lokalkretsen genom
morseapparaten. Vid
teckenimpulsens slut slår det
snabbverkande
sändarereläet ifrån, under det att det
andra på grund av
trögverkan kvarhålles i arbets- Fig. 7. Duplexkoppling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:14:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933e/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free