Teknisk Tidskrift / 1933. Mekanik / 35 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1933 - Fritz Wittekind: 1933 års internationella automobilutställning i Berlin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fjädring skilda åt. Anledningen härtill är, att man
försöker undvika, att fjädringen inverkar störande på
styrningen. En anmärkningsvärd företeelse är, att
en del konstruktörer vid dessa anordningar delvis
frångått de vanliga bladfjädrarna och ersatt dem
med spiralfjädrar. Då nu vid en del vagnar
huvudsakligast framhjulen äro svängande, vart och ett
för sig, ha förmodligen konstruktörerna eftersträvat
goda girningsegenskaper hos sina vagnar.
Viktigt är också fjädrarnas placering
relativt tyngdpunktsaxeln. Vid 1 000 cm³ DKW
"Sonderklasse" har man valt ett från det

Fig. 6. Framo trehjulsvagn.

vanliga mycket avvikande system. Man har
inbyggt en s. k. "Schwebe"-axel, som består av en
tämligen högt upp lagrad tvärfjäder. Gången hos
dessa vagnar är mycket mjuk.

Fördelarna med svängande axlar kunna numera
ej bortresoneras. Därmed påstås dock icke att
vagnar med svängande axlar under alla omständigheter
äro överlägsna sådana med fast lagrade axlar.

När frågan om fram- eller bakhjulsdrift behandlas,
kan man ej tillräckligt påpeka fördelarna att vid
framhjulsdrift de långa och skrymmande
överföringsorganen från motorn bortfalla. Vidare
ha de framhjulsdrivna vagnarna mycket goda köregenskaper
i dålig terräng och i kurvor. Hittills ha Adler
’Trumpf", den lilla DKW "Meisterklasse" och den
lilla Stoewer med framgång använt framhjulsdrift,
och de ha följts av NAG och Audi i deras sista typer.

Fig. 7. En modern automobil (Adler).

Motorerna lagras numera helt i gummi för
undvikande av alltför kännbara vibrationer i ramarna.
Längst går man i detta avseende vid användande
av systemet "Floating Power" (Chrysler, Citroën,
Adler, Horch), vid vilket motorn kan svänga fullt
fritt. Motorn är nämligen upphängd i endast två
punkter, vars sammanbindningslinje går genom
tyngdpunkten.

Fig. 8. Främre svängande axel å Adler "Trumpf".

Den elastiska upphängningen av motorerna har
haft till följd, att ramarna utföras så styva som
möjligt. Härvid finnas olika metoder. Austro-Daimler
och Tatra använda ett centralt gående
styvt stålrör, i vilket samtidigt kardanaxeln
inbygges. Vid den nya Audi använder man en
centralt lagrad lådbalk. Om vanliga tvåbalksramar
användas, gör man dessa numera styvare genom att
utbyta tvärbalkarna mot diagonalbalkar.
Emellertid har man i allmänhet övergått till lådbalkar, som
erbjuda stort motstånd vid vridningspåkänningar.
Slutligen skall påpekas att det nu finnes vagnar
utan ramar, varvid karosseriet får tjänstgöra som
bärande organ.

I avseende på karosserierna ha en del nyheter
framkommit. Det strömlinjeformade karosseriet är
fortfarande en kompromiss, vilket det förmodligen

Fig. 9. 250 hkr Henschels dubbelsexcyl. motor.

Fig. 10. Främre svängande axel à 1,2 lit. sexcyl. BMW.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>