Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3. Mars 1933
- Väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1932
- N. Royen: Hus- och brobyggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HÄFTE 3 MARS 1933
TEKNISK TIDSKRIFT
*
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
REDAKTÖR: WALO FINNÉ
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN.
INNEHÅLL: Väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1932. - Exempel på räknemaskinens användning, av civilingenjör Gunnar Wanheim. - Om körbanekurvor, av civilingenjör A. E. Ullerstam. - Notiser.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSFACKET UNDER ÅR 1932.
Vid Svenska teknologföreningens avdelnings för Väg- och vattenbyggnadskonst
sammanträde den 14 februari gåvo fyra referenter, nämligen intendent Nils Royen,
kapten P.G. Blidberg, civilingenjör Nils Ribbing samt major Fr. Ploman en revy
över vad som hänt inom väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1932. Anförandena och en del av bilderna återgivas här nedan.
HUS- OCH BROBYGGNADER.
Av intendent N. ROYEN.
Den kortfattade redogörelse, som här lämnas, avser endast konstruktiv utbildning eller utförande av typiska hus- och brobyggnader, som färdigställts under år 1932.
Inom husbyggnadsområdet ha de konstruktionssystem och metoder, som under näst föregående år tillämpats, med få undantag även kommit till användning under senast förflutna år, och några mera epokgörande nyheter äro icke att anteckna.
I vad beträffar affärs-, bostads- och liknande byggnader med större mått har sålunda skelettypen varit förhärskande. Även för mindre byggnader har detta i viss mån varit förhållandet, särskilt i de fall, då man icke från början velat fastlägga innerväggarnas
lägen. På grund av de, trots valutaförsämringen, låga järnprisen ävensom de fördelar beträffande snabbt utförande, ett järnskelett erbjuder, har denna typ oftast kommit till användning, någon gång dock i kombination med pelare av armerad betong.
Bland större byggnader med järnskelett märkes S. L. T:s nybyggnad vid Vasagatan med ytterväggarna av betong, invändigt korkisolerade samt gjutna mot masonitform och utvändigt cementmålade.
En annan dylik byggnad är Sydbankens hus vid Norrmalmstorg. Pelarna i källarvåningen äro här av spiralarmerad betong men byggnaden i övrigt utförd med järnskelett. Väggarna äro av betong, invändigt beklädda med kork och utvändigt med Ekebergsmarmor. Båda de nu nämnda byggnaderna hava till arkitekt prof. I. Tengbom med prof. H. Kretiger såsom
konstruktör. Entreprenör: Kreuger & Tolls byggnads-a.-b.
Centralposthusets tillbyggnad är ävenledes av skelettyp, men med pelarna av armerad betong och balkärna av järn. Ytterväggarna hava gjutits av betong samt äro invändigt klädda med 5 cm Heraklithplattor, som asfalterats på de mot betongen vända ytorna. Arkitekt: prof. E. Lallerstedt, konstruktör: Looström £ Gelin, entreprenör: Granit- och Betong a.-b.
Aktiebolaget Philips nya etablissement vid Gävlegatan utgöres av kontorsbyggnad med stomme av järn samt lagerbyggnad, utförd av armerad betong enligt mush-roomsystem. Ytterväggarna av korkisolerad betong, utvändigt cementmålade. Arkitekt: S. Lewerentz, konstruktör: prof. Kreuger, entreprenör: Kreuger £ Toll.
Riksförsäkringsanstaltens nya byggnad vid Adolf Fredriks kyrka erbjuder ifråga om stommen, vilken med undantag för partiet mot gården utgöres av tegelmurar och betongbjälklag, inga märkvärdigheter. Stora huvudtrappan däremot är av mindre vanlig typ; den har utförts i spiralform av armerad betong med ihålig, bärande spindel och utkragande steg. Arkitekt: S. Lewerentz, konstruktör: Blomgren & C:o, entreprenör: Algot Lindgrens byggnadsfirma.
Den nya flyghangaren vid Lindarängen var i huvudsak färdigbyggd redan år 1931. Hangarens tak uppbäres av järnbågar, tillverkade av helvalsade Dipbalkar, med 50 m spännvidd och förlagda på 10 m inbördes avstånd. Bågarna stöda mot triangelformade bockkonstruktioner av armerad betong, vilka under golvet sinsemellan förenats med igjutna dragband. Tak och väggar äro utförda av trä samt beklädda med asfaltpapp. Konstruktör: prof. C. Forssell, entreprenör: Tekniska byggnadsbyrån.
Vid Frihamnen har uppbyggts ett nytt magasin med mushroombjälklag; pelaravståndet är 6 à 6,2 m och takplattan är av klinkerbetong. Konstruktör:
prof. Forssell, entreprenör: Tekniska byggnadsbyrån.
Byggnadsarbetena i samband med stadens nya vattenverk å Lo von hava även färdigställts. Arkitekt: byggnadsrådet P. Hedqvist, entreprenör: Skånska cementgjuteriet.
Bussgaraget vid Hornsberg har utförts med yttertaket uppburet av tvåledade järnbågar av helvalsade balkar. Bågarna hava 55,4 m spännvidd och stöda mot bockkonstruktioner av järn samt äro i golvplanet försedda med dragband, som samtidigt utgöra balkar i golvbjälklaget. Avståndet mellan bågarna uppgår till maximalt 15,3 m. Väggarna äro av tegel och taket täckt med dubbel träpanel med arkimatta. Arkitekt: E. Sundahl, konstruktör: prof. H. Kreuger, entreprenör: Skånska cementgjuteriet och byggnadsfirman Zetterberg.
Bland husbyggnader i övriga delar av landet må nämnas en större paviljong i tre våningar vid Lunds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:30:05 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1933v/0027.html
