Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1933 - Victor Jansa och Claes Fischerström: Stockholms nya vattenverk på Lovön i kritisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 JUNI 1933
VÄG- OCH VATTENBYGGNAD S KO N ST
heten av intaget i Mörbyfjärden, visade sig hava
följande egenskaper:
Färgstyrka ......... 30
Grumlighet ......... 9
pH-värde ........... 8,
Alkalitet ............ 45
mg Pt/1
mg SiO2/l
mg CaCO3/l
6 prov om l liter nedkyldes till 5°C, tillfördes
olika mängder aluminiumsulfat, omskakades kraftigt
och fingo därefter i en elektromotordriven omrörings-
apparat undergå långsam omröring med sådan tur-
bulens, som erfarenheten visat vara lämplig. Föl-
jande data från reningsförsöken förtjäna anföras:
Försök............................ nr
Vattentemperatur........ °C
Aluminiumsulfat1, mg/L...
Provens utseende2 efter
1 minut ...................
2 minuter ....................
I början 5, mot slutet 4
23 28 31 36 42 50
10 "
15 "
20 "
30
40 "
50 "
Avsättning efter
15 minuter.........
60
1 1 1 1 1 1
1 1 1 1 1 1
1 1 1 1 2 2
1 1 1 2 3 3
1 1 2 3 3 3
1 1 2 3 3 3
1 2 2 3 4 4
1 3 3 4 4 4
- 4 4 5 5 5
- 5 5 5 5 5
- 5 5 5 5 5
Det dekanterade vattnets
pH-värde ........................
Det filtrerade vattnets
Färgstyrka, mgPt/1........
Grumlighet,
- Övervägande delen
- Endast ett fåtal svä-
vande flockar kvar
- 6,8 6,7 6,6 6,5 6,3
- 6 5 3 2 l
- 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1
Samtidigt utgjorde aluminiumsulfatdosen vid vat-
tenverket ca 60 mg/1, varvid det filtrerade vattnets
färgstyrka var 5 mg Pt/1; grumligheten mätes ej.
Oaktat vattentemperaturen vid Lovöverket var ca
5° högre än vid ovannämnda reningsförsök, använ-
des sålunda vid denna tidpunkt för uppnående av
samma reningsresultat dubbelt så stor kemikalie-
mängd som den, vilken hade erfordrats, om vatten-
verket varit utrustat med anordningar för långtids-
omröring.
Som av det föregående framgår torde avsättnings-
bassängerna i Lovöverket för närvarande icke kunna
effektivt utnyttjas, enär långtidsomröring saknas.
Härtill kommer, att avsättningsbassängernas in-
loppsanordningar ur vattenreningsteknisk synpunkt
äro mindre lämpligt utformade. Vattnets uppehålls-
tid i bassängerna torde på grund härav för närva-
rande vara endast ca 25 % av den teoretiska uppe-
hållstiden. I en väl utbildad avsättningsbassäng där-
emot brukar den verkliga uppehållstiden uppgå till
minst 50 % av den teoretiskay.
Såväl sp öl vattenförbrukningen som det filtrerade
vattnets renhet måste menligt påverkas av den otill-
fredsställande flockningen och avsättningen. Utan
1 Tekniskt sulfat av Reymersholms tillverkning med
16,5 % A12O3.
2 Siffrorna för provets utseende beteckna: O = Oförändrat.
l = Molnigt, ingen flock. 2 = Nätt och jämnt urskiljbar flock.
3 = Flock ca l mm, vattnet ej klart. 4 = Flock l-3 mm,
vattnet ej klart. 5 = Flock 2-5 mm, vattnet fullt klart.
6 = Flock > 5 mm, vattnet fullt klart.
tvivel komma även svårigheter vid filterdriften att
uppstå av samma anledning.
F ilter anläggning en, som enligt uppgift är utformad
av den tyska leverantören, är icke konstruerad enligt
modernaste principer.
Enligt det förberedande förslaget var anläggningen
avsedd att omfatta 12 snabbfilter. Vid den offent-
liga demonstrationen av detta förslag vid Svenska
teknologföreningens avdelnings för väg- och vatten-
byggnadskonst sammanträde den 16 sept. 1929 fram-
höll en av de ovannämnda sakkunniga, att han för
sin del ansåg detta antal filterenheter vara för stort
och att det lämpligen borde minskas. I stället har
antalet filter ökats till 16. Detta onödigt stora an-
tal filterenheter har medfört en icke obetydlig fördy-
ring av filterutrustningen.
Filterbassängernas utformning är icke heller den
bästa. Utspolningsrännorna äro sålunda anordnade
i filtemas skiljeväggar, vilka därigenom fått onödigt
stor bredd. Trots den genom filterantalets ökning
erhållna minskningen av filterbassängernas planarea
är avståndet mellan utspolningsrännornas kanter
alltför stort, vilket försvårar spolrensningen.
Varje snabbfilter borde i föreliggande fall ha
försetts med utspolningsrännor av plåt, anbringade
inuti filterbassängerna på visst inbördes avstånd
och på en med hänsyn till sandexpansionen under
spolningen avpassad höjd över filterbäddens överyta.
Å andra sidan, är bassängernas djup och sålunda
även vattendjupet alltför litet, vilket förhållande kan
komma att förorsaka svårigheter vid driften i form
av luftavskiljning i sandbädden.
Den oekonomiska konstruktionen med gångbart
mellanrum mellan filterbassängerna och byggnadens
ytterväggar antyddes redan i det förberedande för-
slaget och föranledde de tillkallade sakkunniga att
göra följande uttalande: "Vad själva filterbyggna-
den beträffar, torde det kunna sättas ifråga, om det
är nödvändigt att utföra filtren skilda från byggna-
den. Genom att använda filterväggarna för uppbä-
rande av överbyggnaden och minska manövergalle-
riets och rörkammarens bredd, som förefaller vara
onödigt riklig, torde en ökning av filtrens längd icke
behöva medföra någon nämnvärd ökning av taksto-
larnas spännvidd utöver den föreslagna." Dessa väl
befogade erinringar hava vid vattenverkets defini-
tiva utformning lämnats utan avseende.
För att klargöra vad som kunnat vinnas genom
filteranläggningens utformning enligt ovan angivna
riktlinjer kan nämnas, att filterbyggnadens längd vid
oförändrad bredd hade kunnat minskas med icke min-
dre än 11 m, eller också hade inom den sträcka av
byggnaden, som upptages av de nuvarande snabbfil-
terna, filterytan kunnat ökas med ca 40 %. Betong-
volymen skulle kunnat minskas avsevärt genom
en ändamålsenligare utformning, speciellt av filter-
näs väggar och botten, i anslutning till ovan anförda
synpunkter.
Förbindelseledningarna mellan avsättningsbas-
sängerna och filteranläggningen ävensom vissa av
ledningarna inom rörgalleriet borde hava utförts så-
som rikligt dimensionerade kanaler av betong i stäl-
let för de dyrare och ändå alltför klena gjutjärnsled-
ningar, som kommit till utförande. Rörgalleriet hade
med fördel kunnat göras mindre komplicerat och
med bibehållet rikligt utrymme för inspektion utföras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
