Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1933 - T. Ekman: Ombyggnad av Gullbergsvass kloakpumpverk i Göteborg - Vattenhastighetsformler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 SEPT. 1933
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
105
brott å strömtillförseln från Trollhättan till staden och
vid reparation å det elektriska maskineriet har instal-
lerats tre st. centrifugalplimpar om vardera 1300 l/s.
kapacitet vid 6-7 m manom. uppfordringshöjd.
drivna dels av den befintliga fyr-takts 3 cyl. diesel-
motorn, Atlas Diesel T3K, på 150 hkr 300 varv/min.
dels två nya två-takts 3-cyl. dieselmotorer, Atlas
Diesel K33I, på 180 hkr 300 varv/min.
Manövermaskineriet består dels av 5 st. elektro-
motorer för manövrering av slussventilerna å tryck-
sidan på de 5 största pumparna om l eff. hkr vardera
och försedda med pulviskoppling och med polomkopp-
lingsanordning för drift med samma hastighet med så-
väl 25 som 50 per. 50 per. ström kan nämligen inom
kort erhållas till mindre effektbelopp i reserv från
stadens distributionsnät. För pumparnas evakuering
finnes dels en 25 per. elektromotordriven äldre eva-
kueringspump, dels en ny sådan om 0,7:5 m3 fri luft pr
min. driven av en semidieselmotor av Atlas Diesels fa-
brikat om 6 eff. hkr, båda tillkopplade en vakuum-
klocka. Tryckluft om 30 atm. tryck för start av de
två nya 2-takts dieselmotorerna erhållas från en
kompressor driven av en elektromotor, omkopplings-
bar från 25 till 50 per. För den äldre dieselmotorn
finnes som reserv för den direktkopplade låg- och
högtryckskompressorn en mindre fristående kompres-
sor för max. 60 atm. driven av en råoljemotor på
3-4 eff. hkr från Vänerns motorfabrik. Brännolja
till dieselmotorerna förvaras i två st. tankar om 5 000
Ht. vardera.
Som synes har strävats efter att erhålla full re-
serv för hela maskineriet i händelse av strömavbrott
å huvudkraften, den 25 per. strömmen från Troll-
hättan.
Från pumparna tryckes avloppsvattnet till en min-
dre bassäng eller tryckbrunn, varifrån det med själv-
tryck eller i undantagsfall med obetydligt övertryck
utrinner genom en äldre murad rund kul vert av 1,3,5
m diameter under Bergslagsbanans förutvarande ban-
gård till älven.
Huvudentreprenör för maskineriet, som visat sig
uppfylla programmets fordringar, har varit Aktiebo-
laget Zander & Ingeström i Stockholm med Asea som
underentreprenör för det elektriska maskineriet,
Aktiebolaget de Lavals ångturbiner för pumparna och
Aktiebolaget Atlas Diesel för dieselmotorerna. Änd-
rings- och tillbyggnadsarbeten å byggnader ovan
grunden har utförts av en byggmästare i staden, ny
värmeledning av Aktiebolaget Celsius, Aktiebolaget
Tabergs maskinfabrik har levererat traverser i båda
maskinsalarna och i transformatorrummet. Betong-
och övriga arbeten har utförts av stadens gatukontor.
VATTENHASTIGHETSFORMLER.
Den utomordentliga betydelsen av att med tillräck-
lig noggrannhet kunna beräkna fallförlust respektive
hastighet i ledningar, kanaler och naturliga vatten-
drag har alltid med skärpa framträtt för varje ingen-
jör som sysslat med vattenbyggnadsteknik.
Det är nu mer än 150 år sedan fransmannen
CHEZY publicerade sin åsikt, att det vid vattnets lik-
formiga rörelse existerar ett motstånd, som håller
jämvikt mot tyngdkraften, och att detta motstånd är
proportionellt mot den våta omkretsens storlek och
mot kvadraten på vattenhastigheten. Det mate-
matiska uttrycket härför är den välkända formed
v = C \/ RI (Chezy’s formel)
som alltjämt spelar en dominerande roll inom detta
område.
Chezy ansåg att koefficienten C är en konstant
(- 31), men andra forskare konstaterade snart att
koefficienten är en variabel kvantitet.
Ett otal forskare har sysslat med detta problem
och lanserat egna formler, vilka anammats av ett
större eller mindre antal proselyter. Största fram-
gången rönte, trots dess komplicerade karaktär,
GANGUILLET-KUTTER’S år 1869 uppställda formel för
beräkning av medelhastigheten i öppna ledningar
+ 23 +
0,00115
v =
23
0,00115
-___\/Rl.
Under 50 års tid har Ganguillet-Kutter’s formel
ansetts vara den mest pålitliga hastighetsformeln för
öppna ledningar. I Amerika är den så förhärskande
att koefficienten n "to the average American en-
gineer has a very specific meaning" (H. W. King,
"Handbook on Hydraulics"). I Europa har dess
popularitet avtagit högst betydligt. När H. ENGELS
år 1921 utgav andra upplagan av sin välkända
"Handbuch des Wasserbaues", strök han Ganguillet-
Kutter’s formel.
Att vi i vårt land i stor utsträckning använt oss
av den av svensken HESSLE år 1889 lanserade for-
meln
v = k (l + 0,5 /Ä) Y^RJ
som ursprungligen avsågs att gälla endast för natur-
liga vattendrag (med C = 25 (l + 0,i5 \/^R), torde böra
tillskrivas dess enkelhet och de goda resultat som
uppnåtts vid dess rätta handhavande. Att Hess-
les formel ingalunda är fulländad, är känt av fack-
männen, och förslag till dess komplettering i för-
bättrande syfte hava framlagts av flera författare.1
Sedan ERIK LINDQUIST år 1926 publicerat en av-
handling,2 vari han, på-grundval av ingående studier
av dittills publicerade data rörande fallförlustmät-
ningar, konstaterat att MANNING’S formel av år 1889
giver värden som överensstämma med observerade,
har Mannings formel, med de av Lindquist angivna
värdena å koefficienten M, vunnit insteg i vårt land,
och det torde endast vara en tidsfråga, när Hessles
formel övergår till "historien".
1 Bl. a. NILS WESTERBERG i "Richertboken" år 1917 och
SVEN HALLIN i Tekn. tidskr. V. V. h. l, år 1924.
2 ERIK LINDQUIST: "Formler för beräkning av medel-
hastigheter i öppna ledningar". Kungl. Väg- och Vatten-
byggnadskårens 75-årsskrift, år 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
