Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
TEKNISK TIDSKRIFT
11 MAJ 1934
Förarbeten till vävning, appretering.
Sedan garnet varpats och klistrats, här benämnt
"dressning", samt varpbommen inlagts i vävstolen
följer vävningen.
De härvid använda vävstolarna äro smalare och
lättare än yllevävstolarna samt drivas med avsevärt
större hastighet. I regel äro de numera automatiska.
Bomullsvarornas efterbehandling är i allmänhet
enklare än yllevarornas. För billigare varor samt för
sådana som ej skola blekas består den huvudsakligast
i tvistning (avhjälpande av en del vävfel osv.),
avlägsnande av strö och knutar samt pressning eller
dekatering. För andra varor kunna en hel del andra
behandlingar tillkomma såsom tvättning, blekning,
klistring, svedning, tryckning, färgning m. m,
Somliga varor, såsom flaneller, ruggas för att bliva mjuka
och "ulliga" under det andra merceriseras för att
bliva glansiga,
Bomulls- trikå- och bindgarns fabriker.
De fullständiga bomullsfabrikerna äro Holmens
bruks- och fabriks aktiebolags bomullsavdelning samt
Norrköpings bomullsväveriaktiebolag, det senare
grundat år 1852. Holmens bomullsavdelning går
tillbaka till det spinneri som under 1800-talets första
år anlades på Smedjeholmen. År 1908 övertog
Holmen det 1855 bildade Bergs aktiebolag. Ej långt
från Norrköping ligger vid Thorshag ett
bomullsspinneri, vilket tillhör Stockholms
bomullsspinneri-och väveri aktiebolag.
Inom länet finnes även flera betydande
trikåfabri-ker bland vilka här nämnas aktiebolaget Norrköpings
tricotfabrik, Albert Westerholm, aktiebolaget Axel K.
Bergvall & söner, Abel Lindströms tricotfabrik,
samtliga i Norrköping samt Motala trikåfabrik och
Borens trikåfabrik i Motala, Vidare Eduard
Pro-feld trikåfabrik och aktiebolaget K. A, Ullholm i
Linköping.
Bland bindgarnsfabrikerna märkas: International
Harvester Company’s bind- och skördegarnfabriker i
Norrköping samt Wahlbecks fabriker och Nykvarns
bindgarnsfabrik i Linköping.
Hj. August Lind.
FINSPONG OCH DESS INDUSTRIER.
Franska republikens pressattaché i Stockholm, den
för sina litterära och kulturhistoriska intressen i vida
kretsar kände och uppskattade dr Serge de Chessin.
skrev för några år sedan i en artikel om
Östergötland i en utländsk publikation, att om industrien
hade en Almanach de Götha, så skulle Finspong utan
tvivel vara representerat i dess första del.
Karakteristiken är både elegant och träffande. Den första
avdelningen i det citerade genealogiska verket
omfattar som bekant det fåtal furstefamiljer, vars anor
mestadels förlora sig långt tillbaka i tiden men vilka,
tack vare den omständigheten att deras huvudmän
fortfarande äro suveräner i länder med bibehållen
monarkistisk statsform, alltjämt spela en aktiv roll
i historien. Motsvarande kan sägas vara
förhållandet med Finspong ifråga om traditioner och
maktställning på det industriella området. Vårt land
lider icke någon brist på industriorter med mycket
gamla anor, men få om ens någon av dessa torde
dock kunna uppvisa en så förnämlig och
intresseväckande historia som Finspong. Finspong har ock
undgått det tragiska öde, som vid industrialismens
definitiva genombrott under 1800-talets senare hälft
i form av nedläggning drabbade så många anstolta
gamla bruk, vilka till följd av ofördelaktigt läge och
andra ogynnsamma omständigheter icke ägde
förutsättningarna att uppfylla de krav, som den nya
tidsåldern obönhörligen uppställde. Finspong
detroni-serades ej utan anpassade sig efter den moderna
tidens fordringar. Stora och genomgripande
förändringar ha väl ägt rLim där, särskilt Linder det
senaste kvartsseklet, som fått bevittna det gamla brukets
omvandling till ett modernt industrisamhälle, men
sedan dessa förändringar på ett lyckligt sätt
genomförts, hävdar det i dag mer än någonsin tillförne sin
rangplats såsom säte f Or industrier av dominerande
och internationell betydelse.
Att närmare bestämma den tidpunkt, då industriell
verksamhet först började bedrivas i de trakter i
norra Östergötlands bergslag, där Finspong är
beläget, låter sig icke göra. Känt är, att gruvdrift
förekom redan på 1300-talet. 1500-talets urkunder
tala om Finspongs järnbruk, vilket bedrevs för
kronans räkning. Kanontillverkningen, med vilken
Finspongs namn skulle komma att förknippas genom
seklerna fram till våra dagar, torde ha tagit sin början
redan på 1580-talet.
Större betydelse nådde dock Finspong först vid
den tidpunkt under 1600-talets första hälft, då deri
svenska industriens grundläggare, den genialiske
flamländaren Louis De Geer d. ä. kom att utöva ett
aktivt inflytande på brukets fortsatta utveckling.
Sedan en hans landsman, Willem De Besche, under
något mer än två decennier arrenderat Finspong för
kronans räkning och där bedrivit kanontillverkning,
övertog De Geer, efter att hava förvärvat svenskt
medborgarskap själv bruket år 1641 och drev
detsamma för egen räkning. Under De Geers
insiktsfulla ledning uppblomstrade rörelsen hastigt. Ett
trettiotal av de av honom till Sverige införskrivna
vallonerna kommo att slå sig ned i Finspong och
tillförde den snabbt expanderande järnbrukshante
ringen det erforderliga tillskottet av
yrkesskicklighet. Det ekonomiska utbytet av bruksrörelsen torde
såväl under De Geers tid som under åren närmast
efter hans död ha varit förhållandevis gynnsamt.
Louis De Geer d. y., ’som vid faderns död fick
Finspong på sin arvslott, bedrev rörelsen efter
enahanda linjer som fadern. Tyvärr var han emellertid,
i likhet med de övriga av De Geer d. ä:s söner, vilka
kommo att slå sig ned i Sverige, i avsaknad av de
stora egenskaper, som gjort hans fader till en så
dominerande personlighet. Han var praktälskande och
njutningslysten, och det faller sig därför ganska
naturligt att en person med hans egenskaper och
ekonomiska möjligheter, som såg det från trettioåriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
