- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
184

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 18 1/2. 11 maj 1934 - Hj. August Lind: Textilindustrien i Östergötland - Finspong och dess industrier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

184 TEKNISK TIDSKRIFT 11 MAJ 1934

Förarbeten till vävning, appretering.

Sedan garnet varpats och klistrats, här benämnt "dressning", samt varpbommen inlagts i vävstolen följer vävningen.

De härvid använda vävstolarna äro smalare och lättare än yllevävstolarna samt drivas med avsevärt större hastighet. I regel äro de numera automatiska.

Bomullsvarornas efterbehandling är i allmänhet enklare än yllevarornas. För billigare varor samt för sådana som ej skola blekas består den huvudsakligast i tvistning (avhjälpande av en del vävfel osv.), avlägsnande av strö och knutar samt pressning eller dekatering. För andra varor kunna en hel del andra behandlingar tillkomma såsom tvättning, blekning, klistring, svedning, tryckning, färgning m. m. Somliga varor, såsom flaneller, ruggas för att bliva mjuka och "ulliga" under det andra merceriseras för att bliva glansiga.

Bomulls- trikå- och bindgarns fabriker.

De fullständiga bomullsfabrikerna äro Holmens bruks- och fabriks aktiebolags bomullsavdelning samt Norrköpings bomullsväveriaktiebolag, det senare grundat år 1852. Holmens bomullsavdelning går tillbaka till det spinneri som under 1800-talets första år anlades på Smedjeholmen. År 1908 övertog Holmen det 1855 bildade Bergs aktiebolag. Ej långt från Norrköping ligger vid Thorshag ett bomullsspinneri, vilket tillhör Stockholms bomullsspinneri- och väveri aktiebolag.

Inom länet finnes även flera betydande trikåfabriker bland vilka här nämnas aktiebolaget Norrköpings tricotfabrik, Albert Westerholm, aktiebolaget Axel K. Bergvall & söner, Abel Lindströms tricotfabrik, samtliga i Norrköping samt Motala trikåfabrik och Borens trikåfabrik i Motala, Vidare Eduard Profeld trikåfabrik och aktiebolaget K. A. Ullholm i Linköping.

Bland bindgarnsfabrikerna märkas: International Harvester Company’s bind- och skördegarnfabriker i Norrköping samt Wahlbecks fabriker och Nykvarns bindgarnsfabrik i Linköping.

Hj. August Lind.

FINSPONG OCH DESS INDUSTRIER.

Franska republikens pressattaché i Stockholm, den för sina litterära och kulturhistoriska intressen i vida kretsar kände och uppskattade dr Serge de Chessin, skrev för några år sedan i en artikel om Östergötland i en utländsk publikation, att om industrien hade en Almanach de Götha, så skulle Finspong utan tvivel vara representerat i dess första del. Karakteristiken är både elegant och träffande. Den första avdelningen i det citerade genealogiska verket omfattar som bekant det fåtal furstefamiljer, vars anor mestadels förlora sig långt tillbaka i tiden men vilka, tack vare den omständigheten att deras huvudmän fortfarande äro suveräner i länder med bibehållen monarkistisk statsform, alltjämt spela en aktiv roll i historien. Motsvarande kan sägas vara förhållandet med Finspong ifråga om traditioner och maktställning på det industriella området. Vårt land lider icke någon brist på industriorter med mycket gamla anor, men få om ens någon av dessa torde dock kunna uppvisa en så förnämlig och intresseväckande historia som Finspong. Finspong har ock undgått det tragiska öde, som vid industrialismens definitiva genombrott under 1800-talets senare hälft i form av nedläggning drabbade så många anstolta gamla bruk, vilka till följd av ofördelaktigt läge och andra ogynnsamma omständigheter icke ägde förutsättningarna att uppfylla de krav, som den nya tidsåldern obönhörligen uppställde. Finspong detroniserades ej utan anpassade sig efter den moderna tidens fordringar. Stora och genomgripande förändringar ha väl ägt rum där, särskilt under det senaste kvartsseklet, som fått bevittna det gamla brukets omvandling till ett modernt industrisamhälle, men sedan dessa förändringar på ett lyckligt sätt genomförts, hävdar det i dag mer än någonsin tillförne sin rangplats såsom säte för industrier av dominerande och internationell betydelse.

Att närmare bestämma den tidpunkt, då industriell verksamhet först började bedrivas i de trakter i norra Östergötlands bergslag, där Finspong är beläget, låter sig icke göra. Känt är, att gruvdrift förekom redan på 1300-talet. 1500-talets urkunder tala om Finspongs järnbruk, vilket bedrevs för kronans räkning. Kanontillverkningen, med vilken Finspongs namn skulle komma att förknippas genom seklerna fram till våra dagar, torde ha tagit sin början redan på 1580-talet.

Större betydelse nådde dock Finspong först vid den tidpunkt under 1600-talets första hälft, då den svenska industriens grundläggare, den genialiske flamländaren Louis De Geer d. ä. kom att utöva ett aktivt inflytande på brukets fortsatta utveckling. Sedan en hans landsman, Willem De Besche, under något mer än två decennier arrenderat Finspong för kronans räkning och där bedrivit kanontillverkning, övertog De Geer, efter att hava förvärvat svenskt medborgarskap själv bruket år 1641 och drev detsamma för egen räkning. Under De Geers insiktsfulla ledning uppblomstrade rörelsen hastigt. Ett trettiotal av de av honom till Sverige införskrivna vallonerna kommo att slå sig ned i Finspong och tillförde den snabbt expanderande järnbrukshanteringen det erforderliga tillskottet av yrkesskicklighet. Det ekonomiska utbytet av bruksrörelsen torde såväl under De Geers tid som under åren närmast efter hans död ha varit förhållandevis gynnsamt.

Louis De Geer d. y., som vid faderns död fick Finspong på sin arvslott, bedrev rörelsen efter enahanda linjer som fadern. Tyvärr var han emellertid, i likhet med de övriga av De Geer d. ä:s söner, vilka kommo att slå sig ned i Sverige, i avsaknad av de stora egenskaper, som gjort hans fader till en så dominerande personlighet. Han var praktälskande och njutningslysten, och det faller sig därför ganska naturligt att en person med hans egenskaper och ekonomiska möjligheter, som såg det från trettioåriga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:21 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1934a/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free