- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Allmänna avdelningen /
189

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 18 ½. 11 maj 1934 - STAL-turbinens utveckling, av John Hallin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

11 MAJ 1934 TEKNISK TIDSKRIFT 189

illustration placeholder
50 000 kW STAL-turbogenerator i statens kraftverk, Västerås.


märksamhet och medförde, att bolagets leveranser snabbt ökades genom ett alltmera utvidgat avsättningsområde.

År 1916 inköpte Allmänna svenska elektriska aktiebolaget aktiemajoriteten i bolaget, och under åren 1917-1918 föranledde den stegrade omsättningen en betydlig utvidgning av bolagets verkstäder samt stora inköp av nya arbetsmaskiner, varigenom tillverkningskapaciteten kom att utökas tiil den dubbla. Under världskriget och de närmast därefter följande åren levererade bolaget ett hundrafemtiotal maskiner av varierande kraftbelopp för såväl stationärt bruk som för turboelektrisk och turbomekanisk drift av fartyg. Det övervägande antalet av dessa leveranser gingo till de länder, för vilka STAL av patentbolaget tillförsäkrats ensamlicens, alltså Skandinavien, Finland, Ryssland samt till Japan.

I sin ursprungliga form lämpade sig Ljungströmturbinen bäst för relativt små effekter, och under STAL-bolagets tidigare år överskredo kraftbeloppen på de levererade turbinerna i regel icke 3 000 kW. Redan tidigt inriktade emellertid bolaget sina ansträngningar på att göra Ljungström-turbinen lämpad även för de största förekommande effekter. Detta möjliggjordes genom ett oavlåtligt experimentarbete och de av överingenjör O. A. Wiberg gjorda uppfinningarna, genom vilka senare så betydande konstruktionsförbättringar å turbintypen i sin helhet vidtogos och av STAL-bolaget patenterades, att STAL-turbinen, som bolaget från tiden för dessa förbättringars genomförande kallar sin huvudprodukt, i viktiga konstruktiva hänseenden kom att avvika från och bliva avsevärt överlägsen den ursprungliga Ljungström-turbinen. Redan år 1919 levererades en 14 000 kW STAL-turbin till statens kraftverk i Västerås, och under de första åren av 1920-talet fick bolaget i drift ett flertal turbiner på kraftbelopp om över 10 000 kW. Fortsatta, ihärdiga arbeten på den inslagna vägen ledde till byggandet av maskiner för allt större effekter. År 1930 levererades för Stockholms elektricitetsverk, Värtaverket, en STAL-turbin om 27 000 kW effekt, och en maskin på på samma kraftbelopp uppställdes år 1933 i statens kraftverk, Västerås. Rekordet hittills nåddes år 1932 genom en leverans till det sista kraftverket, i vars reservångkraftcentral i Västerås sagda år installerades en STAL-turbin om 50 000 kW effekt, eller den största kraftmaskin, som hittills utförts i norra Europa. Den uppnådda verkningsgraden med denna turbin, 90,3, %, betecknade världsrekord för en ångturbin.

Under bolagets tidigare skede tillverkades endast kondenseringsturbiner, och de flesta leveranserna för stationärt bruk kommo sålunda att gå till kraftstationer, där ångan uteslutande användes för alstrande av elektrisk energi. Så småningom kom emellertid bolagets fabrikation att inriktas även på mottrycks- och avtappningsturbiner för utnyttjande inom industrier, vilka för fabrikation använda ånga av relativt lågt tryck. I dessa mottrycks- eller avtappningsturbiner utnyttjas först en del av ångans energi för kraftalstring, varefter resten användes för fabrikationen, exempelvis i cellulosakokare eller pappersmaskiner. Ofta erhålles på detta sätt den för en fabrik erforderliga elektriska energien till ett mycket lågt pris, vilket är anledningen till den alltmer stegrade efterfrågan på dylika turbiner, då alla industriella företag alltmera söka att i möjligaste mån min-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:15:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934a/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free