Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1934 - G. Swedenborg: Bedömning av telefonapparaters elektroakustiska egenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
TEKNISK TIDSKRIFT
3 MARS 1934
5 TA VE L 3CUPPFX TTQ/tRHC T
FÖ’f
Fig. 8. Resultat av stavelseuppfattbarhetsprov, utförda
med två olika typer av telefonapparater och med olika
gränsfrekvens i .ledningen.
Fig. 9. Den av Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson för telegrafverket
tillverkade bakelitapparaten.
struerade nya typen i bakelitutförande i den
modifikation, telegrafverket använder (fig. 9), och från en
apparat av äldre typ med väl utbildad mikrofontratt.
Provet kombinerades med en undersökning av
upp-fattbarhetens minskning vid några olika värden på
gränsfrekvensen i telefonledningen. Dylika prov äro
av värde vid bestämning av ledningars pupinisering,
enär ju pupinledningen verkar som ett lågpassfilter.
Det framgår tydligt av resultaten, att
uppfattbar-heten är bättre för bakelitapparaten än för
apparaten med mikrofontratt. En viktig detalj vid
provet var att en och samma mikrofonkapsel användes
för bägge apparaterna. Skillnaden i uppfattbarhet
torde bero på, att tratten i viss grad stryper av de
högre periodtalen, vilket är av betydelse särskilt för
s- och f-ljudens och de explosiva konsonantljudens
tydlighet.
De uppfattbarhetsvärden. som kurvorna i fig. 8
markera, äro i och för sig ganska låga. Detta beror
dels på att ledningsdämpningen vid provet valdes
tämligen hög, dels på att lyssnarna ej åtnjutit någon
längre träning. Vid stora telefonlaboratorier
använder man sig av lyssnare, som lia lång tids övning och
vana vid proven. Vid nyligen utförda prov vid
SFERT-laboratoriet erhölls för en förbindelse med
telegrafverkets bakelitapparater på såväl
sändare-söm mottagaresidan ca 90 % stavelseuppfattbarhet.
I detta fall överförde förbindelseledningen alla
periodtal i lika grad.
Det är givet, att stavelseuppfattbarhetsproven taga
en ganska rundlig tid i anspråk. Dels äro
stavelserna många, dels är rättningen tidsödande. På en
del håll, t. e. i Amerika och England, har man därför
mekaniserat proceduren.1 Vid Bell-laboratorierna
användes följande förfaringssätt. Man har ett antal
remsor, på vilka stavelselistorna registrerats med
perforering enligt viss code. Dessa remsor få löpa genom
i Castner och Carter: "Developments in the application
of articulation testing", The Bell System Technical Journal,
1933, s. 347.
Collard: "An automatic device for recording, correcting
snd analysing articulation results", Electrical Communication,
1932, s. 140.
en sändaranordning för elektriska strömmar, varvid
ett visst tidsintervall finnes mellan varje stavelse.
Sändaren styr en sats reläer, kombinerade med
lampor, så att stavelserna successivt framkomma i
ljusskrift framför den som läser. Samtidigt skickas
motsvarande elektriska signaler till mottagningssidan.
De lyssnande nedtrycka sina iakttagelser på
bok-stavsförsedda tangenter, varvid vissa strömförlopp
alstras. Om bokstäverna stämma överens med dem
som avsänts, påverkas en viss sats reläer. Stämma de
ej, bringas en annan reläsats i funktion. Felen
summeras automatiskt för varje lyssnare. I samma
ögonblick en viss lista är läst, har man resultatet tryckt
på en blankett. Snabbheten säges i hög grad
befrämja personalens intresse för proven.
Anordningen företer i övrigt en rad intressanta
detaljer. Den talande läser ej direkt mot de
mikrofoner, som provas, utan mot en kondensatormikrofon,
kopplad till förstärkare och artificiell röst. På så
sätt möjliggöres kontroll av ljudstyrkan. Till
förstärkaren är nämligen ansluten en integrerande
vo-lymkontrollanordning, som påverkar reläer. vilka i
sin tur åstadkomma markering av ljudstyrkan genom
att olika lampor lysa upp ovanför
kondensatormikro-fonen. Vidare vinnes, att den talande är ostön] av
de automatiskt arrangerade ornskiftningarna av
mikrofoner. Man har nämligen ordnat så, att
sändarsidans mikrofon automatiskt byter plats med
mottagarsidans mikrofon efter varje stavelse för att man
skall få en motsvarighet till de förlopp, som existera
vid den praktiska driften, då tal sker växelvis i ena
och andra riktningen. Slutligen har man möjlighet
att invid provmikrofonerna anordna högtalare, som
avge ordinärt mmsbuller utan att den talande på
något sätt stores härav. Detta ljud erhålles medelst
grammofonplattor, vara diverse störningsljud
(skrivmaskinsknatter, motorljud, bilhorn, ringklockor, tal
från flere personer samtidigt osv.) registrerats.
Styrkan av detta buller, som även reproduceras på
lyss-narsidan, registreras automatiskt på den blankett,
som visar provets resultat. Härjämte finnas
anordningar för elektriskt införande av linjebrus i
ledningen, varvid intensiteten av detta brus ävenledes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
