Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1934 - P. Wittrock: Statens vattenfallsverks nyanläggningar vid Göta älv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 5
MAJ 1934
TEKNISK TIDSKRIFT
VAG-ocMVOYENDYGGNADSRÖNST
INNEHÅLL: Statens vattenfallsverks nyanläggningar vid Göta älv, av förste byrådirektör P. Wittrock.
Väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1933, av major W. von Greyerz.
STATENS VATTENFALLSVERKS NYANLÄGGNINGAR
VID GÖTA ÄLV.
Av förste byrådirektör P. WITTROCK.
Kraftstationen vid Vargön.
Vargöns kraftstation inviges av konungen den 30
maj. Det ena maskinaggregatet igångkördes
redan i januari i år och det andra kommer att
igång-köras inom kort.
Kraftstationen utnyttjar fallhöjden i Göta älv från
Vänern till lugn vattensträckan ovanför Trollhättan.
Fallet var tidigare utsträckt över ett flertal forsar
men koncentreras nu vid kraftstationen, som jämte
regleringsdammen förlagts strax nedströms om den
sista egentliga forssträckan. Nettofallhöjden vid
kraftstationen blir tills vidare i medeltal endast 3,3
m, men efter utförande av den i det följande
omtalade kanalen vid Huvudnäsfallet uppströms om
kraftstationen - ett arbete, som på grund av rättsliga
förhållanden ännu ej kunnat utföras - kommer i
medeltal 4,3 m fallhöjd att kunna utnyttjas.
I oreglerat tillstånd är lägsta vattenföringen i älven
under normala förhållanden ca 290 m3 per sek.,
me-delvattenföringen 536 m3 per sek. och högsta
vatten-föringen ca 840 m3 per sek.
Den låga fallhöjden har givetvis
fördröjt Vargöfallets rationella
utbyggnad, men vad som gjort att
utbyggnad nu befunnits ekonomisk är:
att regleringsdammen erfordras för
Vänerns reglering och kan förräntas
genom de vinster, som
veckoregleringen medför för Göta älvs
kraftstationer,
att de framsteg, som gjorts på
tur-binteknikens område under de senare
åren, gjort det möjligt att med större
fördel än tidigare utbygga låga
vattenfall,
att vattenmängden vid Vargön blir
reglerad så, att vattenkraften kan utnyttjas på
gynnsammaste sätt.
Man får en betecknande bild av utvecklingen inom
turbintekniken under de senare åren, om man jämför
ett 1909 skisserat förslag till utbyggnad av
Vargö-fallen, vilket upptog 9 turbiner med vardera 6
löphjul, och den för ungefär samma vattenmängd nu
utbyggda stationen med endast 2 turbiner med vardera
l löphjul. Denna utveckling torde i hög grad ha
befordrats av Vattenfallsstyrelsens val av turbintyper
för utbyggnaden av det låga fallet vid Lilla Edet.
Å plankarta, fig. l, visas läget av Vargöanlägg-
ningens olika delar. Kraftstationen är förlagd i
älvens huvudfåra, varför tillopps- och avloppskanaler ej
erfordrats, och regleringsdammen är till sin större del
förlagd vid sidan om huvudfåran. För att minska
fallförlusterna uppströms om kraftstationen ha ökade
avbördningsmöjligheter åstadkommits dels genom en
med älven parallellt grävd och sprängd kanal vid
Sjöboda, dels ock genom älvens rensning och
breddning vid Nyebro. Den nyssnämnda kanalen vid
Huvudnäsfallet, varmed vinnes avsevärd minskning av
fallförlusterna; måste utföras innan Vänerns
årsreglering genomföres, för att högvattentappningen då skall
kunna ökas till avsedda l 000 m3 per sek.
Arbetet med dammbyggnaden igångsattes år 1929.
Själva kraftstationen kunde ej påbörjas förrän år
1931, då regleringsdammen var färdig och kunde
övertaga vattenavbördningen, när huvudfåran
avstängdes (jfr fig. 2).
Regleringsdammen har fyra utskovsöppningar, så
stora att de tillsammans förmå avbörda den blivande
högvattenmängden l 000 m3 per sek. Konstruktionen
Fig. 1. Vargön, situationsplan. 1. Kanal vid Sjöboda. 2. Blivande kanal vid
Huvudnäs-fallet. 8. Nyebro, där rensningar utförts. 4. Vargön. 5. Kraftstation. 6. Regleringsdamm.
av utskov och luckor har varit föremål för
utredningar och modellförsök i avsikt att utröna
vatten-avbördningsförloppet och såmedelst möjliggöra
noggranna vattenmängdsmätningar. Modellförsöken
utfördes vid vattenbyggnadslaboratoriet vid tekniska
högskolan i Stockholm under ledning av professor W.
Fellenius och kapten Erik Lindquist.1 Man fann där-
i De finnas utförligt beskrivna i meddelande nr 7 från
vattenbyggnadsinstitutionen vid tekniska högskolan.
"Unter-suchungen betreffend die Abflussverhältnisse am
Regulier-wehr bei Vargön f Ur die Wochenregulierung des Göta Älv"
von Wolmar Fellenius und Erik Lindquist, Sthlm 1933.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
