- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
370

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 21 sept. 1935 - Indikering av verktygsmaskinspindlar, av Hilding Törnebohm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

370

TEKNISK TIDSKRIFT

"27 april 1935

Werkzeugmaschinen, Werkstattstecknik 1927, Heft 20,
22, 23, 24) vunnit ganska allmän anslutning icke blott
i Tyskland, utan även i andra länder.

Den på senare åren alltmer stegrade användningen
av hårdmetaller (diamant, Widia m. m.) i de skärande
verktygen har framtvingat krav på ökade
spindel-hastigheter och samtidigt på ökad stadga hos
verktygsmaskinerna och deras spindlar. De ökade
hastigheterna ha medfört ökat intresse för
användning av kul- och rullager i spindellagergångar,
samtidigt som fordringarna på noggrannhet och stadga
höjts. Härvid ha Schlesingers normer mer och mer
uppmärksammats och lämpligheten av desamma har
i vissa fall ifrågasatts. Författaren har haft
anledning att skärskåda Schlesingers föreskrifter i den
mån dessa gälla arbetsspindlar och dess lagergångar,
och kommit till den slutsatsen, att föreskrifterna
ifråga måste betraktas såsom absolut otidsenliga och
därför i hög grad i behov av revision. Detta gäller
icke så mycket de uppställda siffervärdena som själva
indikeringsförfarandet. Detta går nämligen endast
ut på att indikera avvikelser från rundgång vid
tomgång sbelastning, men icke, vilket uppenbarligen är av
vida större betydelse, avvikelser från rundgång vid
belastning. Härtill kommer att den härovan
omnämnda stadgan hos spindlarna och deras
lagergångar icke alis varit föremål för prövning enligt
Schlesingers normer, vilket ju måste betraktas såsom
en brist.

Bland praktikens män är det ett välbekant faktum,
att verktygsmaskiner uppvisa individuella
egenskaper, och detta även om jämförelsen endast gäller till
det yttre identiska maskiner av samma konstruktion,
ålder och fabrikat. Då det givetvis ligger nära till
hands, att dessa individuella egenskaper kunna bero
på spindlarna och deras lagergångar, har författaren
ägnat denna sida av saken ett särskilt studium ocli
därvid haft till sitt förfogande ett större antal
maskiner av exakt samma konstruktion. Dessa maskiner
hade tillverkats ungefär samtidigt, varför de till det
yttre voro så identiska som gärna kan anses möjligt.
Somliga av maskinerna hade emellertid utfallit bättre
och andra sämre, enligt vad det praktiska
verkstadsfolket kunnat konstatera. Detta praktiska
konstaterande har föranlett en mera ingående analys av alla
de faktorer, som inverka på spindellagringar. Det är
denna analys och det resultat, som därav ernåtts, för
vilka i korthet redogöres i det följande.

Om man tänker på vilka de egenskaper skola vara,
som böra ställas på en arbetsspindel för att ett gott
resultat skall ernås, kommer man till, att följande tre
huvudvillkor måste vara uppfyllda:

1. God rundgång vid konstant belastningsriktning.

Härmed förstås, att arbetsspindeln eller, rättare
sagt, arbetsspindelnosen skall rotera så noggrant som
möjligt kring ett enda centrum, och detta såväl för
stora och små belastningar som för växlande. På
grund av att växlande belastningar emellanåt
förekomma antingen därigenom, att arbetsstycket är
försett med ursparningar eller att godset är mindre
homogent, knastrigt eller dylikt, är det uppenbart, att
förevarande villkor uppfylles bäst, om spindeln och
dess lager äro så litet fjädrande som möjligt. Det är
å andra sidan tydligt, att förevarande villkor om

rundgång vid konstant belastningsriktning uppfylles
även om glapp är rådande i själva lagergången.

Nämnda villkor äro av vikt vid ut- och invändiga
svarvningar, planfräsningsarbeten m. m.

2. Rundgång vid roterande belastningsriktning.

Härmed förstås, att spindeln eller spindelnosen
skall rotera så mycket som möjligt kring ett enda
centrum, då belastningsriktningen är roterande med
spindeln eller överhuvud taget variabel, oavsett om
belastningen är stor eller ej.

Detta villkor är betydelsefullt vid
arborrningsope-rationer etc.

Villkoret ifråga kan dock endast uppfyllas, om
la-gerglappen i spindellagren äro obetydliga,

3. Axiell stadga.

Spindelns eller spindelnosens axiella läge skall
vara så konstant som möjligt, även vid varierande
axialbelastningar. Detta villkor är av särskild
betydelse vid plansvarvningar, spårsvarvningar,
gäng-svarvningar och andra fasonsvarvningar etc., samt i
fräsmaskiner vid planfräsning med ändfräsar.

Av de härovan nämnda exemplen framgår utan
vidare, att möjligheterna föreligga för att en maskin
skall vara god för ett slags arbete, men icke för ett
annat, Det kan ju vara så, att en maskin uppfyller
ett eller två av de nämnda villkoren, men icke det
tredje, och att en annan maskin uppfyller andra
villkor, och att alltså maskinerna kunna få individuella
egenskaper. Om det nu önskas, att en maskin skall
vara så generellt användbar som möjligt, är det
uppenbart nödvändigt, att alla tre villkoren samtidigt
uppfyllas. För att alltså en verktygsmaskins
ändamålsenlighet skall kunna prövas eller konstateras,
fordras att en analys företages beträffande i vad mån
de nämnda villkoren äro uppfyllda. Att detta icke
kan ske genom enbär tomgångsindikering av
arbetsspindlar är tydligt. Det är alltså klart, att nya
vägar måste beträdas för att konstatera, huruvida en
maskin är god eller icke.

De av författaren företagna undersökningarna med
svarvar och fräsmaskiner ha skett med tillhjälp av en
anordning, visad i fig. 1. Den består av en i ett rör
anbragt stång, utförd av fjäderstål och så utformad,
att den bekvämt kan fastgöras vid spindeln,
exempelvis med tillhjälp av en vanlig trebackschuck.
Belastningen på spindellagringen erhålles antingen genom
att man applicerar en vikt på stången eller på det
sätt, som framgår av figuren, nämligen genom att
man anbringar en skruvanordning, fastsatt på
pinol-dockan, eller, då det gäller fräsmaskiner och andra
verktygsmaskiner, på en särskild för ändamålet
gjord, liknande anordning. Belastningens storlek
avläses indirekt genom att man anbringar en
indikator-klocka på ett lämpligt avstånd från spindelnosen.
Det ovannämnda röret utanför stången tjänstgör
härvid som fäste. Sambandet mellan stångens elastiska
nedböjning och lagerbelastningen är ju lätt att på
sedvanligt sätt beräkna. Fjädringen i själva
spindeln eller rundgången avläses på en annan
indikatorklocka, fastsatt på själva spindeldockan resp.
fräs-maskinsstativet. För prövning av villkor 1 må de
bägge indikatorklockorna under hela indikeringsför-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free