Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4. April 1935
- Fjärrmätning och dess användning inom kraftverksindustrien, av Sven Svidén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 2
FEBR. 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
*
ELEKTROTEKNIK
ßcdahtößiJuuus Körner
INNEHÅLL: Fjärrmätning och dess användning inom kraftverksindustrien, av Sven Svidén. —
Pendlingsfenomen hos synkronmaskiner, av Enar Eskilsson. — Notiser. — Litteratur. — Föreningsmeddelanden.
FJÄRRMÄTNING OCH DESS ANVÄNDNING INOM
KRAFTVERKSINDUSTRIEN.1
Av Sven Svidén.
Det är nu jämnt fyra år sedan
elektroingenjörsföreningen vid ett sammanträde behandlade frågan
om fjärrmätning, då såsom en del av det mera
omfattande begreppet fjärrkontroll. Att ämnet nu
återupptages får väl ses mot bakgrunden av den snabba
utveckling, som de senaste åren uppvisat inom både
detta och angränsande områden av tekniken,
samtidigt som man kan räkna med att behovssidans
synpunkter hunnit bli något mer preciserade. Det
är särskilt den senare sidan av frågan, som jag i
detta sammanhang kommer att belysa, i första hand
med ledning av erfarenheterna från statens
kraftverk.
Fjärrmätning för åstadkommande av personalbesparing.
Fjärrmätningen kan vid en kraftanläggning tjäna
olika syften, såsom personalbesparing, rationell
krafthushållning och ökad driftsäkerhet. Den
fjärrmätning, som enbart syftar till åstadkommande av
personalbesparing, kan här behandlas tämligen
kortfattat. Det typiska exemplet är övervakningen av
drabantstationer. För detta ändamål ha redan
åtskilliga anläggningar blivit utförda, behoven äro
tämligen klara och tekniken har ifråga om val av
såväl överföringskanaler som mätsystem fått en i
viss mån slutgiltig utformning. Fjärrmätning ingår
i detta fall som ett komplement till anordningarna för
automatisering av driften, men är liksom
fjärrmanövrering inte alltid obetingat nödvändig för
uppnående av personalbesparing. Vid en mindre
anläggning, som samarbetar med ett större nät, kan
regleringen i hög grad förenklas, så att stationen
köres med konstant pådrag eller på konstant
vattenstånd eller dylikt. Vad som är avgörande för
personalbesparingen är då automatiseringen, dvs. de
anordningar, som åstadkomma den avsedda
regleringen och som stoppa turbinaggregaten vid sådana
onormala förhållanden, som innebära risker för
anläggningen.
Behov av fjärrkontroll uppstår, då regleringen
icke kan skötas enligt så enkla grunder, eller då ett
oförutsett frånslag av stationen kan vålla oreda.
Om stationen har en viss lokal uppgift att fylla, en
i Föredrag: vid Svenska elektroingenjörsföreningens
sammanträde den 15 febr. 1935.
kraftleverans till någon större konsument eller
dylikt, blir det kanske omöjligt att så entydigt
bestämma stationens reglering med avseende på
pådrag, magnetisering m. m., att dessa funktioner
kunna automatiseras. Drabantstationen kan behöva
köras även vid avbrott i förbindelse med
huvudstationen, varvid en automatisering skulle bli
komplicerad och dyrbar.
För att personalen skall kunna inskränkas i sådana
fall, erfordras i första hand övervakning och
eventuellt också manövrering av stationen från någon
annan punkt, där för detta ändamål lämplig
personal finns tillgänglig. För övervakningen erfordras
då i allmänhet överföring av en mångfald mätvärden:
vattenstånd, pådragsställning vid turbinerna,
luck-ställningar, aktiv och reaktiv effekt, spänning,
strömstyrka osv. Även erfordras lägesindikering
för strömbrytare m. m. Fjärrmätningen måste vara
synnerligen driftsäker och därför såvitt möjligt
oberoende av störande inflytanden på vägen mellan
huvudstation och drabantstation. Därför är man
vid dylik fjärrmätning åtminstone än så länge
hänvisad till överföring med kabel, förlagd i vatten
eller jord eller på stolpar. Drabantstationen måste
därför ligga på ett relativt begränsat avstånd från
huvudstationen, då annars kostnaden för
fjärrkontrollen blir för hög. Det får väl röra sig om ett
eller annat tiotal kilometer.
Kabelöverföring är också av andra skäl lämplig
för övervakningen av drabantstationer.
Merkostnaden för en ökning av antalet trådar är relativt låg,
och man behöver inte hushålla så strängt med
antalet trådar som vid andra överföringskanaler.
Änd-apparaturen blir därför mindre invecklad, och
driftsäkerheten även härigenom ökad. Vid användning
av mångtrådig kabel är det slutligen icke nödvändigt
att anpassa ali fjärrmätning för ett enhetligt
överföringssystem. Man kan använda vissa trådar för
likströmsmätning, andra för växelström, åter andra
för impulser osv. Genom kombination av olika
överföringssystem kan för övrigt en viss besparing göras
i trådantalet, utan att man inför sådana
komplikationer som innebära störningsrisker.
Övervakning av en drabantstation kan ibland avse
icke blott personalbesparing utan även och kanske
främst en underlättad krafthushållning. Detta kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:49 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935e/0051.html
