Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1935 - Tysklands elektricitetsindustri, av A. G. Arnold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 aug. 1935
ELEKTROTEKNIK
. 109
Förbrukningen.
Eushållsförbrukningen berör runt 85 % av inom
elektricitetsverkens rayon befintliga hushåll. Man
räknar med en avsättning av runt 1,5 milliarder kWh
per år. Denna förbrukning är ringa jämförd med
den genomsnittliga förbrukningen i Schweiz och
Norge. Ett betydande fält för fortsatt bearbetning
föreligger här. De viktigaste
förbrukningsapparaterna, elektriska spisar och varmvattenberedare,
befinna sig i rask ökning, såsom framgår av tab. II.
Tabell II. Antal elektriska spisar och
varmvattenberedare.
År spisar varmvattenberedare
192-8 ..................... 18 000 12 500
1930 ..................... 45 000 24 500
1932 ..................... 108 000 50 500
1933 ..................... 153 200 60 400
1934 ..................... 250 000 80 000
Även det stora antalet rundradioapparater (1 nov. 1934
räknades 5 725 400 lyssnare) har som bekant en
ingalunda oväsentlig betydelse för energiförbrukningen. Man
torde kunna uppskatta dess insats till 150 mill. kWh.
Lantbrukselektrifieringen. Lantbrukets
elektrifieringsgrad är runt 80 %, alltså jämförelsevis hög.
Tyvärr har under de senare krisåren utnyttningstiden
sjunkit så avsevärt, att räntabilitetsgränsen
tangerats t. o. m. i områden med sänkta taxor. Tab. III
lämnar vissa upplysningar om elektromotorns
användning i lantbrukets tjänst.
Tabell III.
Antal för motorisk drift
, . , , Antal med elektro- använda kraftmaskiner
fkWl motor utrustade av olika slag i % av
^ ’ drivanordningar totalt
Elektr. Ånga Olja
0,5— 2 ............33 4,0 0,1 0,2
2 — 5 ............187 23,7 0,3 1,1
5 — 20 ............541 50,5 0,7 3,7
20 — lOO ............227 70,7 2,3 8,2
över 100 ............20 59,8 214,0 10,4
Industri och hantverk. I statistiken har gruppen
industri sammanförts med hantverket. Som är att
vänta, uppvisar elektroindustrien själv den högsta
elektrifieringsgraden, nämligen 97 %. Gummi- och
asbestindustrien, optik- och finmetallindustrierna
uppnå nära 94 %. Maskin-, byggnads- och
metallindustrierna hava 90 %, medan hantverket uppvisar
den lägsta elektrifieringsgraden, ca 30 %.
Kommunikationer. Elektriska banor och spårvägar
förbruka över 1,5 milliarder kWh. Under senare tid
har antalet elektriskt drivna fordon starkt ökat som
en följd av strävandena att begränsa
bränsleimporten. År 1934 voro 18 000 ackumulatorfordon i drift,
av vilka på rikspostministeriet enbart ca 2 300. F. n.
kan energiförbrukningen för dessa fordon uppskattas
till 80 mill. kWh.
Tabell IV. Förbrukning av elektrisk energi år 1930.
Av förbrukningen täcktes
Förbrukningsgrupp ^t"** ^Z^t" ^nom egen
mill. kWh produktion
Industri, varav ____ 21 056 9 162 11 895
Gruvor .............4 2115 452 3 763
Järnindustri ..........2 568 614 1 954
Kemisk o. metallurg. 5 887 2 988 2 899
Papper och trä ... 1 664 450 1 214
Lantbruk ....................661 641 20
Banor ..........................1497 1146 351
Offentlig belysning 189 189
Hantverk och småför-
brukare......... . 2876
En totalöversikt över 1930 års förbrukning
återfinnes i tab. IV. Fördelningen av
strömförbrukningen från de allmänna elverken 1932 framgår
nedan:
Storförbrukare ................ 62 %
Småförbrukare i städer ........ 22 %
„ på landet ...... 4 %
Offentlig belysning ............ 1 %
Banor........................ 11 %
Strömpriser.
En överblick över energiproduktionen och dess
olika förhållanden skulle vara ofullständig utan
berörande av strömpriserna.
Tabell V. Medelpris för elektrisk energi i olika
länder (allmänna kraftverk).
,, , , . .... Grosshandels- Levnadskost-
Land Medelpris pf/kWh index „adsindex
1914 1925 1934 1913/14 1925 1913/14 1925
Tyskland ... 18 14,9 12,6 100 1421 100 1402
Holland ____ 22 17,8 14,0 100 155 100 179
England ____ 22 17,4 14,o 100 159 100 175
U. S. A..... 12,2 12,9 12,6 100 159 100 176
cents/kWh
En första jämförelse mellan några olika länder,
visad i tab. V, är av intresse, i det att ett land som
England, med genom lagbestämmelser strängt bunden
kraftverksindustri, ställes vid sidan av länder med
friare förhållanden. Dock må ej underlåtas påpeka
det relativt begränsade värdet av genomsnittspriser,
som baseras på delvis svårtillgängligt och med
väsentliga luckor behäftat material. Grosshandels- och
levnadskostnadsindex hava för underlättande av
jämförelser även angivits. Till eventuella olikheter
i fråga om energiproduktionens omfattning,
utnytt-ningstider etc. och dessas inverkan på
strömkostnaden har ej kunnat tagas hänsyn. Andra
synpunkter kunna även spela in, såsom höga
utbyggnadskostnader under ogynnsam prisnivå,
beskattningsförhållanden, utbyggnad av fördelningsnät för
ringa specifik belastning, såsom för lantbrukets
behov m. m. ’
Nuvarande priser för småförbrukare ligga ca 15 %
under dem för året 1925 (oberäknat förändringen i
valutan).
Propagandan
har varit av väsentlig betydelse för
energiomsättningen. Världsfirmorna inom elektroindustrien och
den sammanslutning, i vilken arbeta
elektricitetsverken, elektroindustrien, installatörerna m. fi., ägna
häråt ett intensivt intresse. Denna sammanslutning
bär namnet "Arbeitsgemeinschaft zur Förderung der
Elektrowirtschaft" ("AFE"). Den räknar f. n. ca 370
lokalavdelningar under ledning av vederbörande
elverk.
Personal.
Elektricitetsindustrien omfattade 1934—35 runt
85 000 anställda, medan elektroindustrien
sysselsatte 1933 runt 250 000, i början av 1935 ca 300 000
anställda och arbetare.
1 1934—35 index 101.
2...... 123.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
