Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1935 - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 sept. 1935
ELEKTROTEKNIK
143
hade dock framlagt förslag, varjämte U. S. A. förbehållit
sig att senare återkomma i frågan, som bordlades t. v.
Normer för kvicksilverlikriktare.
Vid mötet genomgicks större delen av det program,
som uppställdes vid Milanomötet. Det beslöts härvid
följande:
1) Normerna skola gälla glas- ocli metallikriktare för
minst 100 A och spänningar upp till Jf 000 V och
omfatta jämväl ali för driften erforderlig apparatur.
Nomenklatur och definitioner skola fastställas i
anslutning till de föreskrifter, som utarbetas av IBC
kommitté nr 1 (nomenklatur).
2) Bestämmelser för vakuum: vid metallikriktare skall
ett. vakuum på minst 0,003 mm Hg kunna uppnås, och
efter stoppande av pumparna får detta under loppet
av 10 timmar ej falla under 0,02 mm.
3) överbelastningsförmåga: Likriktare indelas i 3
klasser, A, B och C, vilka motsvara olika driftbehov och
härav betingade olika fordringar på
överbelastnings-förmåga, nämligen
Överbelastning Tid
Klass A .................... 25 % 15 min.
50 „ 2 „
100 „ 10 sek.
Klass B .................... 50 „ 2 tim.
lOO „ 1 min.
Klass C .................... 50 „ 2 tim.
200 „ 5 min.
4) Temperatur. Följande värden läggas till grund för
likriktarens klanderfria funktion:
Omgivande luft .......... 40 °C.
Kylluft ................. 35°,,
Kylvatten .............. 25 ° „
Föreskrifter angående uppvärmning under drift
lämnas icke, då denna ej har något entydigt samband
med likriktarens funktion.
5) Isolationshållfasthet. Följande bestämmelser antogos
för ett likriktaraggregats olika delar:
a. Likriktaren:
huvudanoder till cylinder. . Ep — 3 E + 5 000
tändanoder m. m. till „ .. Elt = 1 000
katod till cylinder ....... Ep = 100
Cylinder, inkl. vakuum-ut-
rustning, till jord ...... Ev = 2 E + 1 000
ö. Transformator:
primär- till sekundärlindn.
och jord .............. Ep — 2 E + 1 000
sekundärlindn. till jord och
mellan faserna ........ Ep = 3 E -f 5 000
c. Apparatur:
för till huvudanoderna
ansluten apparatur, till jord
samt för anodspolar till
jord .................. Ep — ZE + 5 000
för sugspolar till jord, för
katoden samt att till
denna ansluten
apparatur, till jord ........... Ep = 2 B + 1 000
för hjälptransformatorer
och -motorer .......... Ep — vanl.IEC normer
Bordlagda blevo bestämmelser om effektfaktor,
förluster och verkningsgrad, spänningsändring, grafiska
symboler samt övertoner och deras kompensation.
Normer för kontaktledningar.
Ett tämligen omfattande material från olika håll hade
ingått till mötet, vilket anbefalldes
nationalkommittéerna till närmare studium för behandling vid ett
kommande sammanträde.
I samband med mötets avslutning beslöts, att nästa
sammanträde skall äga rum i London hösten 1936.
J. Körner.
Kabeltekniken på Conférence Internationale des
Grands Réseaux Electriques à Haute Tension i Paris
den 27 juni—6 juli 1935. Nedan refereras några
anteckningar rörande diskussionen av högspänningskablar,
som möjligen kunna erbjuda intresse, ehuru i stort sett
föga verkligt nytt. framlades vid konferensen.
Följande konstruktioner av kablar för mycket höga
spänningar voro föremål för behandling:
a) Oljefyllda kablar med kanal för oljan i ledaren
eller med kanaler under blymanteln. (System Pirelli.)
b) Tryckkabeln. (System: Felten & Guilleaume.)
c) Gasfylld kabel.
d) Kabel med gasfyllda fickor. (System Henley.)
De oljefyllda kablarna kunna uppdelas i sådana som
helt färdigtillverkas i fabriken och sådana, som torkas
och impregneras efter förläggningen. (Den senare
metoden är av mig föreslagen och publicerad vid föredrag
hållet vid L. M. Ericssons upplysnings- och
propagandakurs i Stockholm i april 1930.)
Några nyheter beträffande kabelmuffar och
ändför-slutningar förekommo ej.
Bl. a. diskuterades, vilken driftspänning i tekniskt
såväl som ekonomiskt avseende vore att föredraga för
dessa moderna kabeltyper jämfört med de äldre
normala typerna.
Borel hade funnit, att förlusterna avtogo med
stigande spänning vid högre temperaturer, vilket fenomen
bekräftats även av svenska iakttagelser.
Tchiassny påvisade felaktigheter vid mätning av
dielektriska förluster på grund av förändring av
kraftlinjefältet under varje halvperiod vid växelström. Han
angav även en metod att förhindra denna felmätning
genom att använda tillräckligt långa
avskärmningsringar.
Schneeberger angav en mätmetod, vid vilken endast
mätapparaterna placeras i en "Faraday Käfig", och
dessa kunna utifrån skötas medelst isolerade stänger av
mätteknikern.
Scott och Webb angåvo en metod att preparera
kabeländarna vid högspänningsprovning genom användandet
av fyllnadsmassa med stora dielektriska förluster för
ernående av bättre spänningsfördelning.
Matthis föreslog att tillsätta en kommitté för
utarbetande av föreskrifter för kabelfyllmassa för muffar,
omfattande vidhäftningsförmåga vid metaller,
sprickbildning vid låga temperaturer samt utarbetande av
metoder för bestämning av mjuknings- och smältpunkt.
Han ansåg däremot, att undersökning med viskosimeter
enligt Engler är överflödig. Dessutom önskade han en
undersökning i vad mån fenoler inverka skadligt på
blymanteln.
Gibbat redogjorde för metoder för undersökning
av-korrosion orsakad av vagabonderande strömmar.
Wedmoke meddelade undersökningsresultat betr.
solstrålarnas inverkan i uppvärmningshänseende på dels
blanka och dels armerade kablar.
Evrard behandlade frågan om temperaturökning hos
i jorden förlagda kablar, orsakad av strömmar i
kopparledaren för såväl runda som sektorformade ledare.
Täuber-Gretler gav anvisning på huru temperaturen
i kablar kan kontrolleras genom en härför konstruerad
apparat.
Neumann och Zatzeff behandlade det effektiva
motståndet och självinduktionen vid stål-aluminiumkablar.
De ansågo, att aluminiumledaren bör läggas ytterst och
bestå av tvenne lager trådar, varigenom
ledningsmotståndet minskas.
B. EU.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
