Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1935 - Förlustbestämning vid kvicksilverlikriktare, av J. Körner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 sept. 1935
ELEKTROTEKNIK
153
Transformatorns tomgångsförluster bestämmas en-1
ligt vanliga IEC-normer. För kopparförlusterna
gäller följande. Förlusterna bestämmas vid kortslutning
enligt IEC-normerna, varvid skall användas
sinusfor-mad ström med ett effektivvärde lika med
märkströmmens vid normal belastning. Vidare skall
sekundärlindningen vara kortsluten på sådant sätt, att dess
samtliga delar erhålla möjligast riktiga
belastningsförhållanden. Till den under dessa förutsättningar
erhållna förlusteffekten läggas konventionellt
beräknade tillsatsförluster, proportionella mot
likströmmens kvadrat och sekundära motståndet. Dessa
tillsatsförluster bestämmas för olika
transformatorkopplingar enligt omstående tablå.
Förluster i hjälpmaskineriet bestämmas genom
uppmätning av effekten vid termiskt
fortfarighetstillstånd, med undantag för anodspolar, vilkas förluster
bestämmas för likström. Effekt för fläktar och
pumpar skall uppges separat.
De tyska normerna upptaga i huvudsak samma
bestämmelser som de schweiziska, med den skillnad
dock, att tablån över tillsatsförluster vid olika
transformatorkopplingar upptager endast fallen 1—5.
Samma gäller om italienska normerna, vilka dock
därutöver innehålla några anvisningar beträffande de
olika metoderna för uppmätning av spänningsfallet i
ljusbågen. Betr. den direkta wattmetermetoden, vid
vilken en wattmeter inkopplas till varje anod med
spänningspolen mellan resp. anoder och katoden,
påpekas sålunda, att med hänsyn till jordmagnetismens
eventuella inverkan på spänningsspolen mätningar
böra göras även med omkastade ström- och
spän-ningsriktningar. Vid den indirekta metoden, då
spänningsspolen kopplas till transformatorns
nollpunkt och den uttagna likströmseffekten mätes med
ampère- och voltmeter av precisionstyp samt
ljus-bågsförlusten beräknas som skillnaden mellan dessa
båda mätningsresultat, bör mätningen utföras vid så
låg fasspänning som möjligt för att största
noggrannhet skall ernås.
De polska normerna upptaga inga bestämmelser om
tillsatsförluster vid mätningar å transformatorn. Den
anbefallda metoden är helt enkelt följande. Vid
kontinuerlig drift mätes med elektrodynamiska
ampéremetrar strömstyrkan på minst halva antalet anoder,
varav medelvärdet anses utgöra den verkliga
anodströmmen, samt med samma slags instrument även
strömmen i de olika primärfaserna, varvid
parallellmätning av likströmseffekten göres med
precisionsinstrument. De totala lindningsförlusterna beräknas
därefter med hjälp av de för 75° temperatur bestämda
primär- och sekundärmotstånden.
Förlusterna i ljusbågen bestämmas genom att mata
den till normal arbetstemperatur uppvärmda
likriktaren med lågspänd likström av en styrka omkring
70—100 % av den normala, varvid det uppmätta
spänningsfallet anses vara likriktarens normala.
De amerikanska normerna upptaga ganska
detaljerade föreskrifter rörande såväl likriktarens som
transformatorns förluster.
I fråga om direkt wattmetermätning för
bestämning av spänningsfallet i ljusbågen påpekas, att
metoden är pålitlig endast vid spänningar av
storleksordningen 100 V eller lägre. Då den tillämpas vid
denna låga spänning, men för likriktare, som normalt
arbeta med väsentligt högre spänning, bör tillses, att
likriktaren med hänsyn till alla andra driftfaktorer
utom spänningen arbetar under fullt normala
förhållanden. Den indirekta wattmetermetoden
(input-out-put method) bör ej utföras vid högre spänning än att
likriktarens förluster utgöra åtminstone 50 % av den
tillförda effekten. Vid provet förutsättes, att
likriktaren är ansluten över en transformator med kända
förluster, på vars primärsida tillförd effekt mätes,
medan avgiven effekt mätes genom voit- och
ampermeter på likströmssidan.
-Qr ir -kQà-
Fig. 1.
Fig. 2.
Fig. 3.
>/yv—
Fig. 4.
Y|r
Fig 5. Fig. 6.
Fig. 7.
Fig.
Fig. 9.
För bestämning av likriktartransformatorns
lind-ningsförluster använda sig de amerikanska normerna
icke av de metoder för korrektion av
kortslutningsmätningarna, som intagits i flertalet här nämnda
europeiska normer och vilka grundats på
beräknings-mässiga överväganden. De amerikanska metoderna
innefatta följande delvis empiriska regler:
För transformatorkopplingar enligt vidstående fig.
1—6 kortslutes ena halvan av sekundärlindningen
per fas och mätning göres med sinusformig ström av
normalt periodtal, varvid resultatet anses motsvara
transformatorns kopparförluster under belastning.
För transformatorer enligt fig. 7 och med enkla
primärlindningar erfordras tvänne mätningar,
nämligen
a) vid kortslutning av tvänne sekundärlindningar
vilka som helst, tillförd effekt vid märkström =
= WV
b) vid kortslutning av alla fyra
sekundärlindningarna, tillförd effekt vid märkström = W2.
Härav beräknas totala kopparförluster under
normal belastning utgöra
W — 1,12 • Wt — 0,12 W2.
För transformatorer med sekundärsystem enligt
fig. 7, men med parallella primärlindningar och två
separata sekundärsystem för varje primärlindning är
en enda mätning tillräcklig, nämligen vid
kortslutning av ett av de till vardera primärlindningen
hörande sekundärsystemen, varvid den uppmätta
effekten kan anses motsvara förlusterna vid normal
last.
För transforinatorkoppKngar enligt fig. 8 erfordras
trenne mätningar, nämligen
a) kortslutning A-B, C—D och E—F, effekt — Wx.
b) „ B—C. D—E och F—A, effekt = W„.
c) „ B—D—F, effekt = W.r
Härav beräknas totala förlusten vid fullast
W =
W1+2Wa + 3W8
6
För transformatorer enligt fig. 9 användes samma
prov som i fig. 8, varvid de yttre gaffellindningarna
parvis sammankopplas.
De österrikiska och belgiska normerna äro mera
knapphändiga och innehålla intet nytt utöver vad
ovan anförts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
