- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Elektroteknik /
184

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1935 - Motala nya rundradiostation, av Ernst Magnusson och Karl Ekström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184

TEKNISK TIDSKRIFT

7 sept. 1935

Fig. 17. Principschema för seriemodulering.

transformatorer — formeringstransformatorn ch
isoleringstransformatorn.

2. Likströmssidan (till höger i likriktarerummet),
omfattande likriktarkärlet med vakuumpumpar,
kylaggregat, gallerstyrningsaggregat samt ställverk och
instrumentering för likströmmen.

3. Filtret, bestående av drosslar och
kondensatorer, för utjämning av pulsationerna i den
likriktade strömmen. Detta är uppställt i stationshusets
källarvåning.

Likriktaretransformatorn är en självkyld
oljetransformator med omsättning 6 150 -f 8 X 285/6 X 15 500
V i tomgång. Primärsidan är triangelkopplad till
6 500 Y 3-fas nätet över en motormanövrerad
oljeströmbrytare, vilken är försedd med
nollspännings-och maximalströmsutlösning. Primärlindningarna ha
uttag för reglering av spänningen i 8 steg om. 285 V.
Regleringen kan utföras utanför transformatorn men
endast i spänningslöst tillstånd. Sekundärsidan har
6-fasig s. k. gaffelkopplad lindning, vilken koppling
uppvisar relativt litet spänningsfall från tomgång till
full belastning. Sekundärlindningarnas fria ändar
äro kopplade till en 6-polig 2-vägsomkastare, medelst
vilken likriktarens anoder kunna inkopplas antingen
till likriktaretransformatorn eller till den s. k.
formeringstransformatorn. Denna senare transformator
är även en 3-fas/6-fastransformator för en
primärspänning av 6 500 V men med en sekundär
fasspänning av endast 50. Y. Den är avsedd till att före
inkoppling av högspänningen till likriktaren (då denna

är kall) förvärma densamma för att förgasa på
anoderna kondenserat kvicksilver. Genom denna åtgärd
minskas risken för baktändningar vid tillkoppling av
högspänningen. Vid formeringen belastas likriktaren
med ett ohmskt motstånd och formeringsströmmen
uppgår till ca 50 A. Förmering erfordras endast då
likriktaren varit ur drift under 3 à 4 timmar och bör
då fortgå en tid av ca 5 min. Ytterligare finnes på
växelströmssidan den s. k. isoleringstransformatorn,
som är en Al A kopplad 3-fastransf ormator på 5 kVA
och 6 500/230 V, samt utförd med isolering för fulla
driftspänningen (20 000 V) mellan lindningarna och
till jord. Den lämnar spänning till alla
hjälpappa-rater på likströmssidan. I växelströmssidans
ställverksutrustning ingå, förutom oljeströmbrytaren,
knivfrånskiljare och säkringar för alla
transformatorer samt ström- och spänningstransformatorer.

Själva likriktaren är i huvudsak av samma
utförande som de likriktare av denna typ, som kommit
till användning inom starkströmstekniken, dock med
vissa modifikationer betingade av den höga
driftspänningen samt de speciella skyddsanordningar,
som erfordras vid rundradiodrift. Den består således
av vakuumtät stålcylinder med i locket införda 6 st.
huvudanoder samt tvenne hjälpanoder. Vid
cylinderns botten befinner sig katodkvicksilvret, i en från
cylindern isolerad fördjupning. Under var och en
av huvudanoderna är monterat ett styrgaller,
anslutet till en genomföring i locket. Likriktarkärlets
lock och väggar äro utförda dubbelväggiga och i
mellanrummet mellan väggarna cirkulerar kylvatten.
Hjälpanoderna matas från en särskild
1-fastransfor-mator, 230/2 X 116 V, vilken är ansluten till
desamma och likriktarens katod såsom en tvåfas
hel-vågslikriktare. De äro avsedda att, sedan
likriktaren tänts, ständigt underhålla katodfläcken på
katodkvicksilvret, så att likriktaren ej slocknar, även om
likriktarens belastning tidvis skulle gå ned till noll.
Tandning av likriktaren sker automatiskt genom att
en metallstång medelst reläer bringas att för ett
ögonblick neddoppa i katodkvicksilvret, varvid en
strömkrets slutes genom stången och kvicksilvret.
Då stången återgår ur kvicksilvret, drager den en
ljusbåge till sig från kvicksilverytan, och den
hjälpanod, som för ögonblicket är positiv, tänder (under
förutsättning att strömriktningen i tändgnistan är
från stången till kvicksilvret). Då sedan
högspänningen inkopplas till huvudanoderna, tända dessa
periodiskt, såvida anoderna ej äro spärrade genom
negativ uppladdning på gallren.

För upprätthållande av likriktarkärlets vakuum,
som är av storleken 1/1000 mm Hg, finnes ett
vakuumpumpaggregat bestående av tvenne seriekopplade
vakuumpumpar. Den ena av dessa,
förvakuumpumpen, är en roterande oljekapselpump och arbetar
mot det yttre lufttrycket. Den andra,
högvakuumpumpen, är en statisk kvicksilverångpump och är
inkopplad direkt till likriktarekärlet.
Vakuumpumparna hållas ständigt igång, då likriktaren är i drift.

För kylning av högvakuumpumpen och
hög-vakuumledningen samt för erhållande av en jämn
temperaturfördelning på likriktaren får kylvatten
cirkulera runt väggarna av dessa apparater. Kylvattnet
cirkulerar i ett slutet system innehållande
cirkulationspump och fläkt (drivna av gemensam
3-fas-motor) samt en lamellkylare med expansionskärl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935e/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free