Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1935
sett för studiet av "Schwarz-Metalle", dvs. järn och i
periodiska systemet närliggande metaller.
Det kemiskttekniska institutet i samma stad nedlade
mycket arbete på forskning rörande konstsilkeindustrin
och annan textilindustri, organiska färgämnen,
plastiska massor osv. Den sista nyheten på
konstsilkeom-rådet uppgavs vara, att man genom tillsats till
konst-silkemassan av 8 % bomullssubstans i upplöst tillstånd
lyckats förbättra förmågan att upptaga färgämnen.
Det optiska institutet förfogade över en storartad
utrustning. Det samarbetade med en anläggning för
framställning av erforderliga olika glassorter m. m.
Mera rent vetenskapliga problem behandlades vid
Karpovinstitutet i Moskva, som har 150 kemister
anställda och varest meddelas högre undervisning i ett
antal viktiga specialfrågor.
I Moskva arbetar även institutet för geologi och
mineralogi med ca 1 000 anställda personer och en
årsbudget på 12 mill. rubel. Intressanta undersökningar
pågingo över fasta kroppars hårdhet, liksom bl. a. över
vissa för flotationsanrikning grundläggande faktorer.
Tiden medgav även besök vid en och annan
industriell anläggning. Stalinverket i Leningrad, som börjat
sin verksamhet långt före revolutionen, ehuru under
annat namn, har 5 000 anställda och tillverkar ång- och
vattenturbiner samt ångpannor. Ett aggregat på 36 000
hkr stod färdigmonterat för leverans till Turkiet. Med
verkstaden var förenad en utbildningsanstalt. Det
tillhörande metallografiska laboratoriets arbete syntes
befinna sig på en hög ståndpunkt.
Synnerligen imponerande var det nya stora
kraftverket vid Dnjeprostroj, som är avsett att tillgodogöra
Dnjeprs hela vattenmassa i ett fall på 37 m. Av 9 st.
planerade aggregat äro 7 st. med en kapacitet av
600 000 kW färdigmonterade, ehuru de ännu långt, ifrån
gå fullbelastade. Man beräknar, att från detta verk
kunna elektrifiera kringliggande landsbygd inom en
radie av 200 km, men ännu så länge synes
energikonsumtionen i huvudsak vara inskränkt till industriella
nyanläggningar, som hittills blott delvis hunnit utbyggas
och tagas i bruk. Bland dessa kunna nämnas
följande.
Ett stort aluminiumverk, grundat på rysk, Al-fattig
bauxit, som tillgodogöres enligt egna nya metoder,
uppgives f. n. framställa 20 000 ton metall årligen.
Tillverkningen är avsedd att fördubblas till år 1937.
Ett stort verk för kiseljärntillverkning kunde beses
i drift. Även andra ferrolegeringar tillverkas, särskilt
torde man sikta på tillgodogörandet av de stora
manganmalmstillgångarna i det ej avlägsna
Nikopol-området.
Ett koksverk för 1 mill. ton metallurgisk koks
årligen är i gång. Det är utrustat för ammoniak- och
bensolutvinning.
Ett järnverk med två moderna koksmasugnar för
vardera 1 000 tons dygnsproduktion och 4 st. 30-tons
elektriska stålugnar var ävenledes i drift. Man
uppgav sig planera ytterligare 6 st. masugnar och ett antal
martinugnar, varav en på 150 ton var under utförande.
Slutligen kunna nämnas 5 st. magnesiumverk, enligt
uppgift grundade på tillförsel av magnesiasalter,
utvunna ur Svarta havets vatten.
Kraftverkets anläggningskostnader uppgivas till 320
mill. rubel och övriga industriella anläggningars kring
Dnjeprostroj till 800 mill. Den i modern funkisstil
byggda arbetarstaden uppgives nu hava ett
invånarantal på 130 000 personer mot 2 000 år 1926.
Föredr. hade fått ett överväldigande intryck av vilka
belopp Sovjetunionen offrar på den rena vetenskapen.
Härigenom torde Ryssland bli rikt på förstklassigt
utbildade vetenskapsmän, till gagn för lösandet av de
talrika problem, som framkomma vid den väldiga
industriella nyinställningen. Vidare kan det väl förväntas,
att den förfinade sakkunskap, som med den nuvarande
vetenskapliga orienteringen vid de storartade
laboratorierna komma att vinnas med avseende pä den fasta
materiens fundamentala egenskaper, skall förr eller
senare tillföra den ryska industrin möjligheter, som icke
förefinnas i de länder, där man stryper vetenskapens
kredit, så snart industriella svårigheter uppstå.
Den största svårigheten för den industriella
upp-blomstringen i Ryssland är uppenbarligen svårigheten
att framtrolla en yrkesskicklig arbetarstam. Lika klart
är emellertid, att denna svårighet blir allt mindre, ju
längre industrin i landet existerat, och i ali synnerhet
elimineras svårigheterna genom den uppenbara sympati
för industrins prestationer arbetarna ådagalägga.
Såvitt det varit föredr. möjligt att bedöma, utmärker
sig sålunda Sovjetunionen genom tvenne
anmärkningsvärda särdrag: 1. det vidsynta understödjandet av även
"abstrakt", "teoretisk" forskning; 2. det i
arbetarskarorna injicerade intresset för den av dem utövade, av
dem ägda industrin.
Under den efterföljande diskussionen ville
civilingenjör Fbitz Meyer ansluta sig till vad föredr. anfört om
den inverkan de anställdas delägarskap har på deras
intresse för produktionen, men ville dock framhålla den
stora roll, som lönernas gradering har i detta
hänseende. Direktör Gunnab Magnüson påpekade, att även
i Sverige kunde t. e. de hos statens järnvägar anställda
betraktas som delägare.
Ordf. framförde slutligen avdelningens tacksamhet
för föredraget och icke minst för de åtföljande
intressanta egenhändiga skisserna, som i sin
expressionistiska knapphet ofta voro synnerligen belysande.
När det mera allvarliga sammanträdet därefter
förklarats avslutat samlades 104 personer till julsupé och
bänkade sig sedan så småningom till samkväm vid
skenet av Liljeholmens levande ljus och prydda på
sedvanligt färglysande sätt. Ordf. hälsade de
närva-rande välkomna, tackade sina medhjälpare under det
gångna året, kvällens medverkande och donatorer och
vände sig därjämte till avdelningens vid nyårsskiftet
tillträdande nye ordförande, prof. Erik Hägglund, som å
sin sida på avdelningens vägnar vederbörligen
avtackade den avgående ordföranden. Avdelningens
tacksamhet gentemot aftonens föredragshållare tolkades
ånyo av professor Wallquist.
Genom tillmötesgående av Aktiebolaget Stockholms
bryggerier kunde civilingenjör R. Stéenhoff låta förevisa
en för dagen ny film, beskrivande byggandet av och
arbetet i Apotekarnas mineralvattenfabriks nya
anläggning, Solnavägen 69, Stockholm, som väckte allmänt
intresse.
Så småningom uppenbarade sig civilingenjör K.
Wessblad, vilken med hjälp av avdelningens tvenne
klubbmästare och med överraskande
veterinärvetenskaplig precision under lokalbedövning dissekerade en
väldig, synnerligen naturtrogen och vital julgris. Till
allmän överraskning visade den sig innehålla, utom
normala slaktbitar o. d., även ett antal mycket aktuella
julgåvor till många närvarande. Ledaren för den i allo
lyckade demonstrationen pä ett för de flesta närvarande
så främmande gebit belönades sedermera genom ordf.
med avdelningens största medalj i guld, förut aldrig
utdelad.
De olustkänslor, som tvivelsutan här och där
uppstått under det ofta blodiga skådespelet, förjagades
snart av Lucia, som i strålande skrud iskänkte glögg
och med sin sång stämde känslorna mildare.
Avdelningens utomordentliga förbindelser med
ledningen för Aktiebolaget Stockholms bryggerier hade till
följd att förrådet av maltdrycker trots flitigt anlitande
långt in på småtimmarna visade sig vara av
tillfredsställande storleksordning. Barnängens tekniska
fabriker hade som vanligt sörjt för att deltagarnas
personliga hygien under den närmaste tiden kunde vinna
tillbörligt beaktande. H. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
