- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Kemi /
57

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄFTE 8

TEKNISK TIDSKRIFT

AUG. 1935

REMI

Redaktörs £vert Norlin

UTOIVCN AV SVtNSKA T t W NO LOGFfciRC NI NGE.N

3U

INNEHÅLL: Om cementtillverkning, av disponent N. Danielsen.

om cementtillverkning.

EN ÖVERSIKT AV MODERNA METODER MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL

SVENSKA FÖRHÅLLANDEN.1

Av disponent N. Danielsen, Hellekis.

Nutida byggnadsmaterial äro mångskiftande med
en långt driven specialisering. Kvantitativt sett
intaga järn, trä, tegel och cement de första platserna.
Av cement tillverkas f. n. omkring 600 000 ton pr år
i Sverige, en siffra som mäter sig med den svenska
handels järnsproduktionen till kvantitet, men
ingalunda till värde. Cement är en billig vara. Det
genomsnittliga försäljningspriset inklusive emballage
och handelsomkostnader, distribuerat till
detaljförsäljarna, ligger f. n. omkring 45 kr. pr ton. Knappast
någon annan förbrukningsartikel, som undergått en
med cementet jämförlig förädlingsprocedur, säljes till
ett så lågt pris. Det kan därför vara av intresse att
något belysa betingelserna för cementfabrikation
samt moderna metoder inom industrien.

Med cement förstås i dagligt tal ett bindemedel,
innehållande i huvudsak kalk, kiselsyra, järn och
aluminium i form av kalciumsilikater och aluminater,
framställt genom finmalning av råvarorna, bränning
till sintring och förnyad finmalning under gipstillsats
av den sintrade produkten. Cementet har förmågan
att efter vattentillsats hårdna. I motsats till rent
kalkbruk och andra icke hydrauliska bindemedel
hårdnar cement även under vatten. Betong, ett av
nutidens viktigaste byggnadskonstruktionsmaterial,
är den hårdnade blandningen av cement, sand och
vatten med eller utan inblandat stenmaterial.

Följande kvaliteter av cement tillverkas
fabriksmässigt i Sverige, nämligen vanligt portlandcement,
specialportlandcement, silikatcement, pansarcement
och aluminatcement.

Vanligt portlandcement förekommer av två slag,
klass A och klass B, vilka skilja sig åt endast ifråga
om hållfasthetsegenskaperna, i det att klass A giver
något högre värden än klass B. 90—95 % av allt
cement, framställt i Sverige, är vanligt A-cement.
Special-portlandcement har förmågan att hastigare
uppnå höga hållfastheter än vanligt portlandcement.
S. k. silikatcement användes för monolitiska
konstruktioner, där denna cementsorts låga
värmeutveckling vid stelning utnyttjas för undvikande av
spänningar. S. k. pansarcement liar egenskapen att
inom sig kemiskt binda den vid cementets reaktion

i Föredrag vid Kemi och bergsvetenskaps vårmöte den 21
maj 1935.

med vatten avspaltade kalken. Pansarcement har
funnit användning vid damm- och andra byggnader i
s. k. aggressiva vatten. Aluminatcement har en
väsentligt högre aluminiumhalt än de föregående (ca
35 %). Det hårdnar mycket hastigt under stark
värmeutveckling och begagnas för brådskande
be-tonggjutningar och i stark kyla. Dess pris är
ungefär det tredubbla mot ovan angivna cementsorters.

Här nedan skall i huvudsak endast behandlas
framställning av portlandcement.

För att uppbygga en lönande cementfabrikation
måste åtskilliga fundamentala förutsättningar vara
för handen. En tillverkning av massgods såsom
cement kan ej ske i liten skala. Såsom undre gräns
för en livsduglig cementfabrik, som uppbygges ny
från grunden, skulle jag vilja sätta en årsproduktion
av 500 000 fat cement (1 fat = 170 kg netto). Utom
pengar för anläggnings- och driftkapital, vilket
givetvis måste räknas i åtskilliga millioner, fordras ett
sådant läge, att fabriken inom ett rimligt
fraktområde, i Sverige en cirkel om ca 15 mils radie, kan
finna avsättning för huvuddelen av sin produktion.
På platsen för cementfabriken måste finnas
erforderliga råmaterial av lämplig sammansättning, vilka ej
få åsättas egenvärde i naturtillstånd. Vidare
erfordras avsevärda kraftbelopp till rimliga priser, låga
frakter och lossningskostnader å kol, samt tillgång
till arbetskraft. I det följande skall jag vid
beskrivningen av olika cementframställningsmetoder
återkomma härom. Redan nu vill jag emellertid
framhålla, att kapitalkostnaderna för en modern
cementfabrik äro beaktansvärda, både med hänsyn till
kapitalets storlek som även med avseende å
amorteringen. Vid här ovan angivna storhetsordning torde
man ej kunna räkna med lägre anläggningskapital
för fabrik inkl. utbyggda råvarufyndigheter,
utlast-ningsanordningar o. dyl. än 9—11 kr. pr fat cement
årsproduktion. I denna summa är då ej inräknat
kostnader för arbetarbostäder,
administrationsbyggnader eller allmänna anordningar. Då maskineriet
hastigt slites och har kort livslängd, bl. a. i följd av
teknikens snabba utveckling på detta område, finner
man snart, att kraftiga avskrivningar äro av nöden.

Jag har tidigare angivit, att detta föredrag i
huvudsak skall avhandla framställningen av
portlandcement. Då jag nu i korthet skall säga några ord

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935k/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free