Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 11
NOV. 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
MEKANIK
Redaktör.- hf. Nordström
UTGIVEN AV SVENSKA TEHNOLOSf ÖRENIIN6EN
INNEHÅLL: Nya svenska motorvagnar, av förste byråingenjör E. Nothin. - Viktens inverkan på vandeirostens
avbränning, och avbränningens samband med luftförvärmarens igensättning, av ingenjör Ernst Molinder.
Om beräkning av löphjulsdiametern vid snabbgående francisturbiner, av civilingenjör K. I. Karlsson. —
Förenings-meddelanden. Litteratur.
NYA SVENSKA MOTORVAGNAR.
Av förste byråingenjör E. Nothin.
Under senare år har den allt hårdare konkurrensen
mellan järnväg och bil nödgat järnvägarna att till
självförsvar vidtaga åtgärder av flera olika slag.
Beträffande de föreslagna eller vidtagna
motåtgärdernas effektivitet äro åsikterna ofta ganska delade,
men full enighet synes dock råda därom, att en väl
avvägd motorisering i allmänhet utgör ett verksamt
medel för icke elektrifierade järnvägar att bibehålla
eller rent av öka den nuvarande trafikfrekvensen.
Insättandet i trafik av motorfordon av lämplig typ
och i lämplig utsträckning har visat sig i regel
medföra ej blott en ökning av inkomsterna utan även en
minskning av vissa utgifter. Motoriseringen
möjliggör nämligen anordnandet till rimligt pris av
förbättrade tågförbindelser och därmed
sammanhängande ökning av resandefrekvensen, men den
möjliggör dessutom en del otillräckligt utnyttjade ångtågs
ersättande med i drift avsevärt billigare
motor-vagnståg.
Vid införandet av motorvagnsdrift hava
järnvägarna gått fram på. två olika huvudlinjer, den ena
avseende drift med lätta motorfordon, närmast
liknande vanliga landsvägsbussar och till skillnad från
dessa ofta benämnda "rälsbussar", den andra
inriktad på användning av tyngre motorfordon av
ungefär samma konstruktiva standard som vanliga
järnvägsvagnar och vanligen kallade "motorvagnar".
Förekomsten av ett oerhört antal sins emellan belt
olikartade motorvagnstyper pekar ovedersägligen på
en viss konstruktiv villrådighet och på det faktum,
att någon konkurrenterna absolut överlägsen, allmänt
erkänd standardtyp av motorvagnar ännu icke (man
jämföre olikheten härutinnan med ångloken!) hunnit
kristalliseras ut. I förbigående torde i detta
sammanhang böra nämnas, att det stora frågetecknet inom
motorvagnskonstruktionen icke så mycket gäller
själva motorerna som anordningen för
kraftöverföringen från dessa till fordonets drivaxlar. Av de
tre allmänt kända, i fackpressen ofta omskrivna
slagen av kraftöverföring, mekanisk, elektrisk och
hydraulisk, äro de båda förstnämnda ännu de
ojämförligt mest använda, men flera tecken tyda dock på
att den relativt nya hydrauliska överföringen inom
vissa större järnvägssystem, spec. tyska riksbanan,
numera är stadd på rask frammarsch.
Den nyss framhållna stora typrikedomen förhindrar
givetvis ej en uppdelning av motorvagnarna i ett få-
tal huvudgrupper, t. e. efter axelantalet i 2-, 3-,
4-eller fleraxliga vagnar, eller efter trafikuppgiften i
vagnar för vanlig tåghastighet resp. för snabbtrafik
med hastigheter av upp till 160 km per tim. De
under den gångna sommaren levererade
svensk-byggda motorvagnarna, vilka samtliga äro av
boggi-typ, äro av tre olika typer och tillverkade av Asea,
A^ästerås, Kockums mekaniska verkstads a.-b., Malmö,
samt a.-b. Lindholmen-Motala, Motala. De två
förstnämnda vagntyperna äro byggda för normalspår,
drivas med kraftiga dieselmotorer och hava elektrisk
kraftöverföring. Motalavagnen är däremot
smalspårig, drives med bensinmotorer och har mekanisk
kraftöverföring.
Den i Motala-tillverkade, under sistlidne juli
levererade motorvagnen visas i exteriör å fig. 1 samt i
plan och sidovy å fig. 2. Den är utförd för 891 mm
spårvidd, men firman tillverkar jämväl liknande
vagnar för 1 067 och 1 435 mm spårvidder. Längden
över buffertarna är 18 360 mm med en korglängd av
17 400 mm ocli en utvändig korgbredd av 2 580 mm.
Taravikten är 20 300 kg och max. hastigheten 60 km
pr tim. Sittplatsavdelningen är uppdelad i två större
kupéer med 56 sittplatser. Vid vardera vagnsänden
finnes en plattform med 2 sittplatser samt en inbyggd
förarhytt med fullständiga manöveranordningar för
vagnens körning i båda riktningarna. Enär vagnen
även är avsedd för framförande av släpvagn, hava
dörrar anordnats i de strömlinjeformigt tillspetsade
Fig. 1. Yttervy av Motalas nya motorvagn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
