Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 2
TEKNISK TIDSKRIFT
FEBR. 1935
*
SKEPPSBTGGflSADSKONST
Rldaktqd- NilsJ. Ljungzell
LTTGIVCN AV SVENSKA T EK N O LO GFü R E N l CNG E. N.
innehåll: Kylanordningar i fartyg, av ingenjör E. Häggström. — Notiser.
KYLANORDNINGAR I FARTYG.1
Av ingenjör E. Häggström, Göteborg.
Nu för tiden går utvecklingen på de flesta
områden mot specialisering, och så är även
förhållandet inom sjöfarten. Till så sent som i början på
detta århundrade var den s. k. trampbåten, dvs. ett
fartyg, som är byggt utan speciell hänsyn till en
särskild trade, vanligen med låg fart på ca 9—10 knop,
och som tar sina laster, där de för tillfället lättast
stå att uppbringa, en vanlig företeelse, och den
finnes givetvis än, ehuru den får större svårigheter att
konkurrera med linjefartygen och sådana fartyg, som
äro byggda och utrustade för en bestämd trade och
för speciella laster. Förutom linjefartygen, som
byggas att regelbundet trafikera en viss linje, vare
sig med eller utan passagerare, finnas givetvis
många olika typer av specialfartyg, såsom oljefartyg,
trålare, valkokerier etc. På senare år har problemet
att transportera kylda eller frusna varuslag kommit
allt mera i förgrunden, och mång^ fartyg, kanske
dock huvudsakligen linjefartyg, byggas numera med
anordningar för kylning eller frysning av lasten.
Att utrusta ett fartyg med kylmaskineri och
kyl-isolering medför givetvis en större
anskaffningskostnad, vilken måst kunna förräntas, och för att ett.
dylikt fartyg skall kunna drivas på en sund
kommersiell basis fordras, att de frakter, som kunna
påräknas, stå i lämplig proportion till fartygets
anskaffningsvärde, fart och driftskostnad. Naturligtvis
får man förutsätta, att de kylanordningar, som
installeras, äro sådana, att de möjliggöra en transport
av lasten på ett säkert och ändamålsenligt satt, sä
att lasten framkommer till destinationsorten i god
kondition.
Den ekonomiska farten bör för ett fartyg med
kylanordningar ligga högre än för ett vanligt fartyg,
liksom lastnings- och lossningstiden bör vara
kortare, för att fartyget skall kunna giva samma
för-tjänstmarginal i förhållande till det investerade
kapitalet, detta så mycket mera som ett fartyg med
kylanordningar har en mindre dödvikt än samma
fartyg utan dessa anordningar. Hänsyn får i detta
sammanhang även tagas till det faktum, att laster,
där kylanordningar äro nödvändiga, i de flesta fall
endast stå att erhålla för transport i en riktning,
varför returlaster vanligen komma att bestå av
vanlig last, såvida fartyget ej rent av får gå tillbaka i
barlast. Den högre farten medför i sin tur en
ytterligare höjning av anskaffningskostnaden för fartyget,
i Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens avd.
för Skeppsbyggnadskonst ordinarie vårmöte den 11 maj 1935.
och man kan naturligtvis ej öka farten hur mycket
som helst, utan att riskera fartygets räntabilitet.
Vad kostnaden för kylanordningarna beträffar,
beror densamma på de fordringar, man ställer på dessa,
och det finnes flera olika system att i detta fall
välja på, frånsett de speciella arrangement, som
måste göras för att passa de olika varuslag, som skola
transporteras.
Jag vill här i korthet redogöra för de vanligast
förekommande kylmaskinstyperna ombord i fartyg.
För lastkylsmaskinerier skiljer man mellan dylika,
som arbeta med kolsyra och dylika med ammoniak
som kylmedel. Kolsyrekylmaskinerier torde vara det
mest vanliga ombord i fartyg, på grund av att
risken för att maskiner och last skola förstöras, i
händelse någon läcka skulle uppstå, är obetydlig
jämfört med om en dylik skulle uppkomma i ett
kylsystem med ammoniak som kylmedel.
Kylmaskine-riet behöver ej installeras i ett särskilt från det
övriga maskinrummet helt avskilt rum, vilket
vanligtvis är fallet med ammoniakkylmaskineriet.
Ammoniak angriper nämligen metalldelar, så att
maskinerna, kunna förstöras, och lasten vill gärna
taga smak av ammoniaken, då däremot kolsyra
ej medför dylika nackdelar. I vissa fall, som
jag närmare skall redogöra för längre fram,
tillsättes till och med kolsyra till luften i
lastrummen för att förbättra lastens kondition. Ä andra
sidan medför ammoniak som kylmedel vissa fördelar.
Trycket vid kylprocessen är betydligt mindre än för
kolsyra, varför exempelvis kolsyrekompressorer
provtryckas med ca 210 kg/cm2 tryck, under
det att ammoniakkompressorer endast provtryckas
med ca 105 kg/cm2. Ammoniakanläggningar hava
dessutom den fördelen, att kylförmågan vid liten
kylvattenmängd eller hög kylvattentemperatur ej
sjunker så hastigt som för kolsyreanläggningar, varför
effekten vid tropikfart är proportionsvis bättre.
Ifråga om en kolsyremaskin, som arbetar med laster,
vilka skola hållas omkring 0°C, sjunker
kylkapaci-teten ca 40 % vid tropikfart i jämförelse med vid
fart i Nordatlanten, då däremot motsvarande
minskning i kyleffekten för ammoniakmaskinen endast är
ca 20 %. Kraftförbrukningen för
ammoniakanlägg-ningen är också mindre, i det en besparing av 10—20
% uppnås i jämförelse med kolsyreanläggningens.
För mindre kylanläggningar såsom för kyl- och
frysrum för proviant kan även kylmaskinerier med
andra kylmedel, såsom svavelsyrlighet och klormethyl,
komma till användning. Dylika kylmaskiner utföras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:14 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935s/0063.html
