Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juni 1935
väg- och vatten byggnad skons t
67
det första i avlagringsbrunnarnas underliggande
slamrum och det andra i av avlagringsbrunnarna
omslutna uppvärmda slambehållare befunnits vara
fördelaktigt. Det använda systemet för avledning
av slamvattnet från slambehållarna har däremot
medfört en del driftssvårigheter. Enär slamvattnet,
som tidtals varit rätt orent, inledes i slamrummen
i endast 4 st. brunnar, har det vissa tider lett till
överbelastning av dessa brunnar. Härigenom har
den mekaniska reningen i dem försämrats. Vid
tider då större mängder slamvatten inletts i
slamrummen har även undanträngandet av vatten från
desamma inverkat oförmånligt på
avlagringsbassäng-ernas vatten. Frågan om lämpligaste sätt att
behandla slamvattnet har för övrigt överallt visat sig
vara ett betydligt svårare problem, än man
föreställde sig, när denna fråga blev aktuell inom
reningstekniken genom byggande av uppvärmda
separata slambehållare, och av alla de lösningar som
försökts är ingen idealisk.
Vid uppvärmning av slambehållaren till ca 27°C
alstras i medeltal 300 à 400 1/dygn gas per m3
slambehållare vid full belastning av slambehållaren. De
försök som i anläggningen hava gjorts med
slam-behandling med termofila bakterier hava gett till
resultat att i slambehållaren vid uppvärmning till ca
45°C kunnat förgasas ca 50 % mera organisk
substans än vid uppvärmning till 27° C. Kostnaderna
för uppvärmningen till de högre temperaturerna äro
dock så pass stora, att uppvärmning till över 27°C
ej lönar sig i praktiken. Vid de försök som utförts
med omrörning av slammet i slambehållarna med
omrörare av olika slag har någon praktisk inverkan av
omrörningen på förgasningen ej kunnat konstateras
vid 27°C temperatur. Vid den termofila behandlingen
har däremot omrörningen varit nödvändig för att
förhindra bildandet av en hård slamskorpa på
siarn-ytan i behållaren.
De resultat som ernåtts vid försöken i de fyra
olika luftningsavdelningarna för jämförande av
dessa med varandra belysas av följande värden ur en
tabell över luftningstiden luftförbrukning,
reningseffekt, arealbehov och kraftförbrukning. I tabellen
ingå ur dygnsmedeltalen uträknade medelvärden för
hela året 1934 ocli för april månad 1934, då det
mekaniskt renade vattnet på grund av snösmältningen
var renare än vanligt, men dock i det närmaste lika
förorenat, som normalt mekaniskt renat spillvatten
enligt vedertagen tysk standard, samt medelvärden
för augusti månad 1934, då det mekaniskt renade
vattnets föroreningsgrad var ungefär dubbelt större
än vid normalt kloakvatten. Emedan avd. IV under
april månad var ur drift har medtagits en
jämförelse mellan denna och avdelning II under oktober
månad, då vattnets förorening på grund av
höstregnen var ungefär densamma som under april.
Vidare har ytterligare för jämförelse mellan
avdelning I och III i tabellen medtagits medelvärden för
november månad. Ur tabellen framgår att med
ernående av ungefär samma reningseffekt, dock så att
reningseffekten i avd. III varit bäst, luftningstiden
i medeltal i avd. I varit 92 %, i avd. II 38 % och
i avd. IV 62 % större än i avd. III. Reduktionen av
5-dygns b. s. t. uppmätt i gram under ett dygn per
m2 av resp. avdelnings totala areal har i medeltal i
avd. II varit 50 %, i avd. III 77 % och i avd. IV
7 % större än i avd. I. Kraftförbrukningen för
luftning jämte slampumpning uppmätt i kWh per 1 000
gram reducerad 5-dygns b. s. t. har i medeltal i avd.
I varit 34 %, i avd. II 19 % och i avd. IV 30 %
större än i avd. III. Minsta dygnsmedelvärde för
luftförbrukningen har varit i avd. III, nämligen 3,02
m3 luft per m3 renat vatten. Då med effektiva
kompressorer och lämpliga dimensioner på
luftledningarna produceras ca 70 m3 luft per kWh, ger detta
en kraftförbrukning för luftningen av endast ca 43
kWh/1 000 m3 vatten, eller med ett kraftpris av 40
penni per kWh, ca 17 fmk., alltså 1:45 sv. kr., per
1 000 m3 renat vatten.
Avd. Ill har sålunda visat sig vara de övriga
avdelningarna i hög grad överlägsen, såväl med
avseende å renad vattenmängd, reningseffekt,
arealbehov för anläggningen och driftkostnader.
Byggnadskostnaderna för en anläggning med samma areal
bliva visserligen större för avd. III än för de övriga
avdelningarna, men detta motväges av det avsevärt
mindre arealbehovet för samma vattenmängd och av
den mindre luftförbrukningen, vilken gör att
kompressorer och motorer bliva mindre. Dessutom
kunna i följande anläggningar en del förenklingar
i konstruktivt hänseende vidtagas, varigenom
byggnad sk ostnaderna komma att nedbringas. Avd. III
ställer sig sålunda även vad anläggningskostnaderna
beträffar fördelaktigast, vartill ytterligare kommer
fördelen av absolut taget mindre platsbehov, vilket
särskilt om en reningsanläggning skall placeras inne
i en stad ofta kan vara av stor betydelse. I den
praktiska driften har även avd. III visat sig vara
mindre känslig för plötsliga förändringar i
vattenmängden eller vattnets föroreningsgrad än de övriga
avdelningarna, något som för anläggningens skötsel
är av stor betydelse.
De ovanangivna procenttalen för hela året gälla
ett mekaniskt renat kloakvatten vars
förorenings-grad varit ca 65 % högre än vid normalt
kloakvatten enligt tysk standard. I U. S. A. är
kloakvattnets förorening i allmänhet avsevärt lägre än
enligt den tyska standarden. För vatten med en
lägre föroreningsgrad har, såsom ur tabellen för
april, oktober och november framgår, avd. III visat
sig vara i ännu högre grad överlägsen de andra
avdelningarna än årsmedeltalen ånge. Ur tabellen för
augusti månad, då det mekaniskt renade vattnets
föroreningsgrad varit ca dubbelt högre än vid
normalt kloakvatten, synes att skillnaden mellan de
olika avdelningarna då varit mindre, men att avd.
III dock avgjort varit de andra avdelningarna
överlägsen.
Reaktivering av slammet har hela tiden
förekommit i avd. I samt under en tid av ca 2 mån. under
år 1933 i avd. II. I avd. III och IV har någon
reaktivering av slammet ej förekommit. Några
fördelar av reaktiveringen ha ej kunnat konstateras.
I eftersedimpnteringsbrunnarna har som praktisk
kontroll på det renade vattnets syrehalt hållits
guldfiskar. Dessa visade sig trivas väl, men tyvärr
omkommo de den ena efter den andra genom att de
insögos i slamavloppsröret vid pumpning av siam
från eftersedimenteringsbrunnarnas botten. Under
ca 1/„ års tid funnos dock guldfiskar i brunnarna
och de föreföllo hela tiden att må utmärkt.
Beträffande slamtorkningen kan antecknas, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
