Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 14. 4 april 1936
- Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén
- Tidsackord eller penningackord, av G. Peiseler, referat av E. Palm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Markis Reading of Erleigh, tidigare Mr. Rufus Isaacs.
var vicekonung av Indien 1921—1926 och
utrikesminister några månader i MacDonalds första
nationella ministär 1931. Han var en av de stora
representanterna för brittisk rikspolitik. Earl Beatty of the
North Sea and of Brooksby, var chef för
slagkryssare-eskadern i Skagerakslaget 1916 och överbefälhavare
för den engelska flottan under världskrigets två sista
år. Venizelos, död i landsflykt efter sitt misslyckade
upprorsförsök i fjol, var den mest omstridde av de
tre, men knappast någon statsman har i samma grad
som han satt sin prägel icke endast på sitt grekiska
hemlands utan på hela Balkans historia under det
senaste kvartsseklet.
Tidsackord eller penningackord.
Vid sammanträde den 24 febr. med
Svenska teknologföreningens avdelning för
industriell ekonomi och organisation i
samarbete med Ingenjörsvetenskapsakademien
höll Doktor-Ingenieur G. Peiseler från
Leipzig ett föredrag över ämnet "Akkordfragen
unter besondere Berücksichtigung der
Frage: Geld- oder Zeitakkorde".
Inledningsvis uppehöll sig föredragshållaren över
den sedan gammalt debatterade frågan om ackordets
berättigande. Vore det icke betydligt enklare att
överallt genomföra tidlön? Svaret på denna fråga
är lika gammal: tidlönen saknar den eggelse eller
sporre i arbetet, som är utmärkande för ackordslönen.
En förutsättning är dock, att ackordet är riktigt
beräknat. Det finns mängder av ackord men långt
ifrån alla äro riktiga. De oriktigt satta ackorden
medföra alltid obehagliga följder. Ett för högt satt
ackord medför medveten arbetsbegränsning;
arbetaren vågar icke utföra den prestation, som han skulle
kunna. Ett för lågt satt ackord verkar motsatsen
till eggelse. Ingenting är mera deprimerande på
arbetsintensiteten än det missnöje, som griper en
arbetare, vilken finner, att han icke kan komma upp
till någon rimlig förtjänst på sitt ackord.
Såväl arbetarna som arbetsgivarna ha sålunda
intresse av att bevaka, att ackorden bli riktigt satta,
men även en tredje part är intresserad härav,
nämligen samhället. Bakom arbetaren står hans familj,
och arbetarens lön utgör i regel familjens enda
inkomstkälla. Ett ackord består emellertid dels av en
tidsfaktor och dels av en penningfaktor. Tidsfaktorn
bestämmes av ingenjörerna eller driftsbefälet,
penningfaktorn däremot vid förhandlingsbordet. Det är
sålunda i första hand av betydelse, att ackordstiden
kan på ett fullt korrekt sätt bestämmas. Men även
ur andra synpunkter är det av vikt, att erforderlig
tid för ett visst arbete eller en viss order kan
noggrant förutberäknas. Detta gäller exempelvis
bestämningen av leveranstider, vidare planeringen av
driften, fastställandet av korrekta självkostnader,
beräkningen av genomloppstiden för en viss produkt
etc.
Vad är då ett riktigt ackord? En
ackordsuppgörelse är att likna vid en affärsuppgörelse mellan
affärsvänner, vilka länge haft angenäma förbindelser
med varandra. Affärsvänner betrakta icke varandra
som fiender utan äro synnerligen angelägna om att
med alla medel upprätthålla så goda och vänskapliga
förbindelser med varandra som möjligt. Detsamma
borde gälla på arbetsplatserna. Arbetsgivaren jämte
hans förtroendemän och arbetarna äro lika
nödvändiga parter inom produktionen. Vi ingenjörer, som
i regel intaga en mellanställning, böra anse som vår
plikt att söka sammanföra arbetsgivare och arbetare
till en förståelse för denna självklara relation, där
denna saknas.
Ackordets uppdelning i en tidsfaktor och en
penningfaktor har icke alltid tillräckligt noggrant
beaktats, men särskilt inflationen i Tyskland öppnade
ögonen för detta faktum. Penningvärdet sjönk som
bekant till ett fullkomligt ofattbart lågt värde och
priserna gingo till följd därav i motsvarande grad i
höjden. De gamla penningackorden måste sålunda
snart sagt dagligen justeras, vilket givetvis var
oerhört besvärligt. Där man hade varit nog förutseende
att fixera ackorden i tid var förhållandet helt
annorlunda. Man hade endast att multiplicera den fixa
tidsfaktorn med penningfaktorn, vilken ju var lätt
att omräkna till gällande valuta.
Fastställandet av tidsackord är sålunda en
företagets inre angelägenhet, men det måste ske på ett
riktigt sätt, för att full rättvisa skall kunna uppnås.
Verkstaden måste vara "mogen" för ackordsättning.
Man får icke inbilla sig, att riktiga ackord kunna
uppnås genom ett lättvindigt "paradstudium",
varvid man för tillfället ställer allting till rätta och
därefter gör en tidtagning. Det är tvärtom
störningarna i driften, som ha en sådan ofantlig betydelse,
då det gäller att erhålla riktiga ackord. Den
naturliga verkstadsbilden är raka motsatsen till en dylik
paradstudie. Det gäller i första hand att eliminera
så många som möjligt av dessa störningar och
överhuvud taget rationalisera arbetsmetoder och övriga
inverkande faktorer i görligaste mån. Det är icke
rationellt att se en arbetare, som sköter en
borrmaskin, badande i svett på grund av att han måste
utföra en mängd transportarbete i stället för sitt
egentliga uppdrag, nämligen borrningsarbete.
Hur skola då riktiga ackord sättas? Lättast är
ackordsättningen vid ren masstillverkning, där
samma arbetsstycke utföres i stora mängder. Vid
serietillverkning ökas svårigheten och beträffande
blandad tillverkning har man t. o. m. påstått, att
korrekt ackordsättning skulle vara omöjlig. Dock
finns i allmänhet även vid blandad tillverkning en
mängd tempon, som ständigt upprepas. Det är
tiden för dessa tempon, som det gäller att på ett
riktigt sätt fixera, varefter man kan uppbygga
ackordstider helt eller delvis med dessa tempotider
som byggstenar. Bestämning av ackordstider för
enskilda arbetsoperationer är långt ifrån bortkastat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:28 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0163.html
