Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 4 april 1936 - Notiser - Värmeledningsförmågan hos kornformiga material, av s. - En ny typ av takkontakt, av s. - Uniformen upplever som bekant en renässans, av s. - »Mjölkull» (lana sintetica) det omtalade syntetiska ylleliknande konstmaterial, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
hetszoner uppstå i materialet men ett samtidigt bildande
av torra zoner motverkas av fuktighetstillförsel från
omgivningen. Man torde kunna säga, att medan
författarens undersökningar avse mera statiska tillstånd så
föreligga i praktiken dynamiska sådana. Av detta skäl
förefaller man tyvärr knappast äga tillräckliga hållpunkter
för en rätt bedömning av den viktiga frågan om pordi
mensionens betydelse för isoleringsförmågan, speciellt
vid högre fuktighetshalter. Undersökningarna synas
emellertid ge vid handen att en ojämn fuktighetsför
delning i materialet tenderar att öka dettas relativa
vär-meisolerande förmåga. Starkt kapillära material, i vilka
genom kapillarkraften lättare ernås en jämn
fuktighetsfördelning, skulle av detta skäl uppvisa sämre
värme-isolerande egenskaper än mera grovporiga sådana med
samma liålrumsvolym, vilket kan vara ägnat att
förvåna. Förf. har även undersökt relationen mellan
värmeledningsförmåga, porositet och fuktighetshalt för
kvartssand. Resultatet framgår av diagrammet fig. 1
som utvisar att fuktigheten har stort inflytande på
värmeledningsförmågan, vilken för torr sand är ca 10
gånger mindre än för fuktighetsmättad (o betecknar
gränslinjen för mättningen). Av kurvorna framgår
dessutom, att den absoluta porositeten hos materialet vid
tilltagande fuktighet får allt större betydelse för
isoleringsförmågan. Slutligen ha förf:s undersökningar
visat, hurusom fuktigheten accentuerar skillnaden mellan
en redan i torrt tillstånd förefintlig men där betydligt
mindre framträdande skillnad i värmeledningsförmågan
hos olika material. Sålunda visar under i övrigt lika
förhållanden fuktig kvartssand ända till 50 % högre
värmeledningstal än kalkrikare sand. Föroreningar av
lera eller humusämnen sänka likaledes
värmeledningsförmågan hos kvartssand. Det bör ännu en gång
framhållas att förf:s resultat hänföra sig till material med
likformig fuktighetsfördelning. s.
En ny typ av takkontakt, vilken synes utgöra ett
avsevärt framsteg på detta område har i dagarna
lanserats av en svensk tillverkare. Den nya takkontakten,
som visas i fig. 1 och 2, är avsedd för
armaturanslutning på gängse sätt och är utförd i form av en dosa
av gjutjärn med ett lock av vit bakelit, vars insida är
utbildad till en mot kontaktproppen svarande
kronkon-takthylsa. Inuti dosan finnes en porslinsplint för kopp-
Takkontakt lör armatnransiutning.
ling av de införda ledarna samt för anslutning till lockets
kontakthylsa. Upphängningskroken är anordnad så, att
dosans inre helt kan disponeras för kopplingen och har
ett sådant läge att armaturens upphängningspunkt
kommer att befinna sig i takkontaktens centrum.
Röranslutning kan ske från dosans botten eller från sidorna
för såväl SP- som B- och OP-rör. s.
Uniformen upplever som bekant en renässans i
världen, alla uniformsförbud till trots. Den senaste nyheten
är att Norges bergsmän beslutat återuppliva en gammal
tradition. I en entusiastisk notis i Tidsskrift for Kjemi
Uniformerade bergsskoleelever vid Norges tekniska högskola.
og Bergvesen omtalas att bergsmännen vid Norges
tekniska högskola anskaffat uniformer i anslutning till i
äldre tider av statens bergsämbetsmän använd
reglementerad typ med bergsmansstav och gruvlampa.
Dylika uniformer buros även tidigare av de studerande vid
bergsseminariet i Kongsberg liksom av bergkadetterna
vid Røros kopparverk. Vår bild visar den 18 man
starka bergsmannakåren iförd uniform utanför sin
högskola. Något för våra egna bergsmän att tänka på?
s.
"Mjölkull" (lana sintetica) det mycket omtalade
syntetiska ylleliknande konstmaterial, som i Italien
framställes med utgångspunkt från kasein eller skummjölk, är
icke en fullkomligt ny sak påpekas av H. Oxholt-Hove
i nr 16 av Ingeniören. Redan så tidigt som 1898 uttogs
i England patent på ett sätt för framställning av
konstsilke ur kasein enligt vilket kaseinet först upplöses i
ättiksyra, varefter lösningen användes för framställning
av konstsilkefibern. I nyare tid föreligger även ett tyskt
patent, som går ut på att kombinera kaseinet med
viskos för att erhålla en smidigare tråd än som kan
uppnås med rena kaseinlösningar. Det är emellertid
först på sista tiden som det lyckats att omsätta dessa
idéer i praktisk drift och omkring den l:sta januari i
år kunde den kända konstsilkekoncernen Snia Viscosa
igångsätta fabriksmässig tillverkning av omkring 5 000
kg "lanital" per dygn. Fabrikationen sker i samverkan
med de italienska kaseinproducenterna, och det uppgives
att regeringen givit fabriken i uppdrag att utöka
produktionen till det tiodubbla innan årets slut.
Detaljer om fabrikationen hemlighållas tills vidare
men en del upplysningar av mera allmän natur lämnas
i februarinumret av tidskriften Le lait i en artikel av
G. Ray, avdelningsföreståndare vid internationella
lantbruksinstitutet i Rom, som särskilt framhåller
uppfinningens betydelse såväl för Italiens som övriga länders
mjölkhushållning. Enligt vad som av Ray uppgives
utfälles kaseinet vid ifrågavarande process ur
skummjölken med svavelsyra, tvättas med vatten samt
pressas och torkas. Härefter behandlas kaseinet med alkali
varefter produkten får "mogna", ungefär på samma sätt
som t. e. sker vid viskostillverkning, varpå den så
erhållna lösningen på liknande sätt som vid annan
konst-silketillverkning pressas genom fina öppningar i ett
spinnbad av sådan sammansättning, att lösningen
koagulerar till en tråd.
Tyg som framställes av dylika trådar uppgives
erhålla från vanligt ylle obetydligt avvikande egenskaper
såväl beträffande utseende, styrka,
värmeisoleringsförmåga och färgningsegenskaper, vilket ju till viss del
torde sammanhänga med att kaseintråden i likhet med
den naturliga ullen utgöres av animaliska äggviteämnen,
156
4 april 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
