Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 29 aug. 1936 - Några nyheter inom cellulosa- och pappersindustrien, av J. Vestergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
genomloppet vid helt öppen ventil lika stor sektion
överallt och böjer sig i form av en svag S-kurva.
Samma kägla (fig. 9) lämpar sig även för
vinkelventil, som visas i fig. 8 b. Genomloppet erhåller då
en idealisk böjning.
Vid prov, utförda vid Chalmers tekniska institut
av ing. W. Fagerström, har det visat sig, att den
raka Noxiventilens genomloppsmotstånd utgör endast
40 % av genomloppsmotståndet för en globventil av
samma dimension.
Vinkelventilen visar en ännu bättre
provningskurva.
En ny, själfsmörjande
kik-kran har konstruerats och förts
i marknaden av Linköpings
ar-matur- och metallfabriks a.-b. i
Linköping. Målet med
ifrågavarande nykonstruktion är att
åstadkomma en kraftig
tvångs-matning av smörjämnet genom
smörjkanalerna, så att
detsamma ej lar förbli stillastående och "becka ihop"
ined därav följande otillräckliga smörjning av kikens
tätytor och ofta återkommande demontering av
kranen för rengöring av smörjytorna och inslipning av
kiken. Detta ändamål vinnes på följande sätt.
I kranhuset finnas två kammare för smörjmedlet,
en ovanför och en nedanför kiken. Dessa
smörj-kammare äro förbundna medelst två smörjränder,
upptagna i kranhusets tätningsyta. Vid kikens
manövrering tvingas smörjmedlet av två sektorformade
klackar på kiken, en upptill och en nedtill, att
cirkulera genom smörjränderna. När kiken vridits
90 grader, från öppet till stängt läge eller tvärt om,
har allt smörjmedel i övre smörjkammaren genom
den ena smörjranden pressats ned i den undre
kammaren samtidigt som dennas innehåll genom den
andra smörjranden pressats upp i övre kammaren.
Under rörelsen förses kikens hela tätningsyta med
smörjmedel från smörj ränderna, varigenom
betryggande tätning ocli lätt manöver vinnes. Svårigheten
med fastsittande kikar bortfaller, även då man måste
använda kikar helt och hållet av järn, t. e. för
för ammoniak.
I en skrivelse till Ingeniörsvetenskapsakademiens
verkställande direktör yttrade professor H.
Petterson vid Statens skogsförsöksanstalt år 1932 bl. a.
följande:
"Industriens krav på skogsbruket kommer till
uttryck genom dess efterfrågan på olika
virkessortiment, de kvalitetsfordringar, som därvid uppställas
och de pris, som industrien betalar för varje
sortiment och kvalitet. Härigenom regleras virkesutbytet
på kort sikt. För den framtida virkesförsörjningen
är det emellertid avgörande, hur skogsbruket i stort
planeras. Valet av omloppstider, föryngrings- och
gallringsmetoder inverkar i hög grad på
sortiments-fördelningen i framtidens avverkningar och på de
olika sortimentens kvalitet." I skrivelsen heter det
vidare: "Vid inköp av pappersved betala
fabrikerna i regel ett genomsnittspris per kubikenhet,
möjligen med en viss reduktion för de minsta
dimensionerna. Emellertid vet man, att såväl
arbetskostnaderna i fabriken som förlusterna vid barkningen
äro beroende av virkets grovlek. Kvistiga stockar
lia lägre värde än mera kvistfria, tätare ge större
utbyte än lösare. Den moderna skogsskötseln
tenderar att giva kvistigare virke med lösare ved,
därtill lockad av det större kvantitativa utbyte, som
förväntas vid gallringar. För att kunna taga
ståndpunkt till frågan om gallringens styrka måste man
äga kännedom om, huru nettoutbytet i fabrikerna
härav påverkas. Denna fråga borde kunna lösas
genom samarbete med skogsförsöksanstalten,
lämpliga fabriker och det nya cellulosalaboratoriet."
Resultatet av en diskussion i saken utmynnade i
att man allmänt ansåg det var synnerligen önskvärt
att få en utredning till stånd, till en början med ett
jämförelsevis ringa antal vedprover, för att ernå en
första orientering i frågan. Tack vare anslag från
Svenska pappers- och cellulosaingenjörsföreningens
forskningskommitté och fonden för skogsvetenskaplig
forskning blev det möjligt att jämförelsevis fort föra
utredningen framåt. Efter anvisningar av prof.
Petterson insamlades vedprover från olika delar av
landet och undersökningar över vedbeskaffenhetens
inflytande på utbyte och kvalitet av sulfit- och
sulfat-massa utfördes av prof. Erik Hägglund1 under
medverkan av ingenjörerna O. Sandelin, C. Nyman, T.
Eriksson och H. von Koskull. Hittillsvarande
undersökningsresultat äro i kortaste sammanfattning:
1. Beträffande granved.
Volymvikten är påfallande låg för ved från typiskt
frodvuxna träd. När årsringarnas antal pr cm
kommer upp till och överstiger ett värde av 3, blir
volym-vikten i det närmaste konstant, 0,3,3—0,42.
Veden hos de frodvuxna träden innehåller låg
procent höstved. Antalet höstvedceller rör sig mellan
5 och 15 %. I övriga vedsorter utgjorde
procentuella antalet höstvedceller 20—30 %. Hos normalt
vuxna träd synes höstvedprocenten avtaga i stammen
med stigande höjd över marken.
Mätningar av fiberlängd och fiberbredd visade, att
det frodvuxna virkets fibrer äro korta och breda,
i ett prov exempelvis med en medellängd av 21/a mm
och en bredd av 0,06 mm. I icke frodvuxna träd är
bredden relativt konstant, ca 0,04 mm, varemot
fiber-längden varierar från träd till träd mellan 3 och
3,8 mm. Inom samma träd minskas såväl längd som
bredd av fibrerna mot toppen. Förhållandet mellan
fiberlängd och fiberbredd är vid frodväxta träd
45—60 och varierar mellan 75 och 90 för normala ocli
tätvuxna träd.
Eterextrakthalten varierar i synnerligen hög grad
ej blott i ved från olika träd utan även i samma träd.
I allmänhet stiger eterextraktmängden ju högre upp
i stammen vedprovet är taget intill krongränsen för
att därefter gå tillbaka. Eterextrakthalten varierar
i allmänhet mellan 0,70 och 2.00 %, men i ett par fall
uppgick eterextraktet till ej mindre än 5,5—7 %.
Acetonextrakten växla mellan 0,14 och 0.$) %. Även
här märker man, att halten stiger mot toppen av
varje träd.
Ligninhalten är tämligen konstant i samma träd
men varierar något från träd till träd, i föreliggande
fall mellan 25,9 och 29,4 %.
Askhalten håller sig ganska konstant, 0,2—0,3, %,
och är högre ovanför än nedanför krongränsen.
1 Svensk papperstidning 1984, 133, 164 och 19S5, 454.
22 aug. 1936
403
Fig. 9. Kägla till
Noxi-ventil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
