Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 29 aug. 1936 - Några nyheter inom cellulosa- och pappersindustrien, av J. Vestergren - Notiser - En brand- och explosionssäker belysningsarmatur, av s. - Träkonservering genom ytkolning av timret, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
Den viktigaste infektionskällan är fabriksluften och
fabriksluftens blåsvampdiasporer härröra i stor
utsträckning från massaveden. En viss förökning av
blåsvampdiasporerna äger rum i bakvattnet. I
slemmiga bakteribeläggningar eller anhopningar av
fibrer i kanalsystemet fastna sporer, som sedermera
växa ut till hyfer, genom vilkas fragmentering
diasporernas antal ökas. Den för denna utveckling
optimala temperaturen i bakvattnet torde ligga vid
omkring 25°.
Men trots det att ali nytillverkad slipmassa nu
innehåller blåsvampar i tillräcklig mängd för att
kunna åstadkomma missfärgning, är
blånadsintensite-ten mycket olika vid olika tillfällen. Orsaken till
detta säregna förhållande är av fundamental
betydelse.
Svamparnas trivsel beror i hög grad av sådana
faktorer som syretillgång, temperatur och näringshalt i
substratet. Syretillgången i balarna är beroende av
graden av pressning. Ju mindre vatten balarna
innehålla, desto större blir emellertid porvolymen och
därmed syretillgången.
Men i slipmassan förekomma förutom blåsvampar,
rötsvampar etc. ett stort antal andra
mikroorganismer, såväl svampar som bakterier, och denna
mikroflora har en avgörande inverkan på blåsvamparnas
utveckling. Av dessa organismer är det nämligen ett
flertal, som i hög grad motverka blåsvamparnas
utveckling. Olika typer av slipmassans mikrober ha
alltså en i olika grad hämmande inverkan på
blåsvamparna.
Då det gäller att bekämpa blånadens skadegörelse,
kunna olika metoder tänkas. De mest rigorösa
åtgärder kunna knappast förebygga infektion från luft
eller bakvatten. En kemisk metod skulle innebära,
att toxiska ämnen tillfördes, varigenom svamparna
dödades eller hämmades i sin utveckling. Men
kostnaderna härför bleve mycket stora. En biologisk
metod innebär, att sådana mikroorganismer tillföras,
som motverka svamparnas utveckling. De böra
tillföras i sådan mängd, att de komma att dominera i
förhållande till övriga i slipmassan förekommande
arter. Utan tvivel är en sådan biologisk metod den
naturligaste. En hel del svårigheter äro
naturligtvis att övervinna, innan den kan praktiskt utnyttjas.
Förutsättningen är ej endast att en effektiv
skyddsorganism anträffas utan även att ett hållbart
preparat av hög kvalitet kan fabriksmässigt framställas.
I pappersbruk har uppkomsten av slem i massakar,
ledningar etc. blivit en icke endast förlustbringande
utan även kvalitetnedsättande faktor att räkna med.
Holmens bruks- och fabriks a.-b. som intresserat sig
för att närmare studera denna slembildning, lät för
detta ändamål upprätta ett mindre bakteriologiskt
laboratorium vid sitt pappersbruk i Hallstavik.
Undersökningar, utförda av N. Montgomery, visade, att
slemmet orsakades av lägre svampar och bakterier
och vid Hallsta sannolikt bildats under symbios
mellan arter av Cladosporium och bakterier.
Slembildningen kunde icke effektivt bekämpas med klor och
kloramin, men reducerades, om koppar användes till
ledningar eller beklädnad av behållare. Genom en
noggrant genomförd rening av ledningar, massakar,
klarbassänger etc. är det ju möjligt att minska
slembildningen, likaså genom en underdimensionering av
rörledningarna, varigenom högre vätskehastighet
erhålles. Detta sker emellertid på bekostnad av kraft.
NOTISER
En brand- och explosionssäker belysningsarmatur
som är speciellt lämpad för användning i lokaler varest
luften är eldfängd t. e. i kemiska fabriker, bensinlager,
lackeringsrum o. d. och som vunnit myndigheternas
Gasskyddad armatur.
gillande i ett flertal länder, har konstruerats av
Siemens-Schuckertwerke. Armaturen, vars utseende framgår av
bilden, utgöres av en med neutral gas fylld glasbehållare,
i vilken är innesluten en lampa, som tillföres ström
genom en gastryckpåverkad kontakt. Genom insättning
av en överst till vänfeter å figuren synlig liten gasbomb
med neutral gas fylles gasrummet, som därigenom
kommer att stå under ett visst övertryck, varigenom dels
förhindras, ått explosiva gasblandningar kunna
inkomma i armaturen och dels åstadkommes, att den
elektriska kontakten fungerar så att lampan får ström.
Skulle genom ovarsamhet eller av annan anledning
skyddsglaset förstöras blir armaturens inre givetvis
genast trycklöst varigenom den tryckpåverkade
kontakten brytes och lampan blir strömlös. Tändning av
lampan kan därefter icke ske förrän nytt skyddsglas
anbringats och en ny gasbomb inskruvats. s.
Träkonservering genom ytkolning av timret torde
vara ett förfaringssätt som brukats redan under
förhistorisk tid. Vid den nyligen i London hållna
kongressen för acetylen-syrgassvetsning omtalades
emellertid att man på senare tid i Australien vunnit
synnerligen goda resultat vid konservering av telegrafstolpar
o. d. genom ett nytt förfaringssätt bestående i en
bränning av stolpytan mëd tillhjälp av en het sticklåga från
svetsbrännare. Det skyddande kolskiktet på stolpen blir
härigenom hårdare och tätare än vid vanlig bränning
och fäster bättre vid underlaget.
Konserveringen bedrives med tillhjälp av portativa
enheter innefattande cylindrar för syrgas, acetylen och
kolsyra, den sistnämnda för eldsläckningsändamål, en
29 aug. 1936
423
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
