Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 24 okt. 1936 - Notiser - Kommunalstatistik 1935, av s. - Magnetiska metoder för upptäckande av materialfel, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri fi
Magnetiska metoder för
upptäckande av materialfel i
stål-och järnlegeringar ha enligt
Engineering (8 maj 1936) kommit
till praktisk användning i
England.
Metoderna grunda sig pä det
förhällandet, att det magnetiska
motståndet är högre i sprickor
och liknande inhomogeniteter i
materialet än i dettas övriga
delar. Ledes därför ett magnetiskt kraftlinjeflöde
genom ett magnetiskt föremål, så att riktningen i
huvudsak ligger vinkelrätt mot felet, så söka
kraftlinjerna en omväg förbi detta och komma att uppvisa
en distorsion, som ger sig tydligt tillkänna ända ut
i luftfältet omkring föremålet. Distorsionen kommer
därvid att uppvisa olikheter beroende på felets natur
och storlek ävensom på kraftflödets storlek. Om
detta senare är tillräckligt starkt kunna även fel
belägna på större djup upptäckas.
I fig. 1, som återgives efter Engineering, visas två
principiella sätt enligt vilka ett materialfel kan
upptäckas på magnetisk väg. Enligt den övre bilden sker
detta genom att det starkt magnetiserade föremålet
a får långsamt röra sig under två likadana spolar b
och b i med motsatta lindningar. Fel som ligga
trans-versellt mot det magnetiska flödet ge sig härvid
tillkänna genom den magnetiska distorsionen, som först
påverkar den ena ledningen och därefter den andra,
så att galvanometernålen d först gör ett utslag åt ena
sidan och sedan åt den andra. Denna princip kan
ytterligare fullkomnas genom användning av
roterande spolar i vilka strömmar induceras, som kunna
förstärkas medels kända elektriska anordningar. Den
undre bilden i fig. 1 återger ett sätt, som utarbetats
pä forskningslaboratoriet hos Metropolitan-Vickers
Electrical Co. I detta fall får distorsionen som
framkallats av felet e i det starkt magnetiserade föremålet
/, påverka en kort magnetnål g, som är vridbar
omkring sitt centrum. Nålen flyttar en visare h framför
en skala i, till höger och vänster alltefter nålens
strävan att inställa sig i de avböjda kraftlinjernas
riktning. Anordningens känslighet kan på känt sätt ökas
med användning av spegel och belyst skala. Det
föremål, som provas, magnetiseras medels lindningar som
omgiva såväl detta som detektornålen. Dessa
lindningar äro stillastående, under det att föremålet
långsamt förflyttas genom dem förbi detektorn g. Denna
provningsmetod är därför särskilt lämpad för
upptäckandet av tvärgående fel i långsträckta föremål
Fig. 1. Schematiska anordningar för upptäckande
av magnetisk distorsion till följd av materialfel.
Fig. 2. Longitudinella sprickor i en
stålfjäder sum framträda genom magnetisering
och neddoppning i järnfilspån och olja.
med jämn tvärsektion t. e. stälräls, valsjärn o. d.
Tur-binskivor, runda plattor och lokomotivhjul kunna även
provas på detta sätt genom att lindas genom navet
radiellt över periferien. Det uppges att ett fel med
en area av 1 cm2, som ligger vinkelrätt mot det
magnetiska flödet, kan upptäckas var som helst inom en
stålsektion med en längd av ca 20 cm och en bredd
av 12,5 cm om tillräcklig magnetisering användes.
Ytsprickor, som uppstått till följd av hastiga
temperaturändringar vid slipning eller härdning
åstadkomma ävenledes distorsioner i det magnetiska flödet.
Dessa distorsioner äga i regel mycket liten
utbredning, men tack vare att de ligga på ytan av
föremålet kunna de upptäckas med betydligt känsligare
metoder än de ovan beskrivna. Ett sätt är att lägga
ett stycke vitt papper, på vilket järnfilspån siktas över
det misstänkta området. Ger man sedan papperet
några lätta slag, flytta sig filspånen till sprickorna
och bilda bryggor tvärs över dessa. Det ovannämnda
forskningslaboratoriet har utarbetat en annan metod,
bestående i att nedsänka det magnetiska föremålet i
ett bad innehållande olja och järnpulver. Härvid
fastnar järnpulvret på de fina ytsprickorna, vilka
särskilt på polerade föremål komma att framträda
med stor tydlighet. Föremål som hava en mattare
yta, provas bättre med användning av nickelpulver.
Ännu bättre är att sprutlackera ytan med ett tunt
lager aluminiumfärg. Härvid komma sprickorna till
följd av det vidhäftade pulvret att framträda med
stor tydlighet mot den ljusa bakgrunden.
I fig. 2 visas en fjäder å vilken longitudinella
ytsprickor upptäckts med denna metod.
För upptäckande av sprickor och anvisningar i ytan
på järnvägsräls o. dyl. har man konstruerat en
synnerligen enkel anordning, bestående i en
hästsko-formad elektromagnet, som placeras på skenan och
magnetiserar denna ävensom en liten mässingsskål med
blank botten och täckt med ett genomskinligt glas
el. dyl. samt innehållande olja och järnfilspån.
Skälen med oljan omskakas och placeras därefter pä
lämnat uppgift följande: fältsten
7 »/o, storgatsten 22 %,
smågat-sten 20 %, cementbetong 2 %,
gjutasfalt 2 %, sandasfalt 6 %,
topeka 4 %, asfaltbetong 3 %,
essenasfalt 3 %, andra
permanenta beläggningar 2 %,
asfaltmakadam 1 %, tjärmakadam
9 "/c, emulsionsmakadam 9 %,
grus- och makadamvägar med
bituminös behandling 10 %.
Beträffande renhållningsverk kan
nämnas, att Uppsala infört
indelning av soporna i brännbara
och icke brännbara, varjämte
verket ökat antalet motorfordon
på hästarnas bekostnad. Vid det
nytillkomna verket i Söderhamn
häller entreprenören lägre taxa
än det kommunala
renhållningsverket. s.
17 okt. 1936 505
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
