Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
BERGSVETENSKAP
Redaktör: ERNST J. A. ROTHELIUS
INNEHÅLL: Om deformationen vid Dicks stångpressningsmetod samt några relationer mellan pressningen och
dragningen i deformationshänseende, av dr-ing. H. Unckel. — Kromitförekomster på Newfoundland.
Om deformationen vid Dicks stångpressningsmetod
samt några relationer mellan pressningen och
dragningen i deformationshänseende.
Av dr-ing. H. UNCKEL.
Inledning.
Dicks stångpressningsmetod kan anses vara en
för icke-järnmetaller typisk formgivningsprocess.
För järn och stål har processen hittills ej kunnat
till-lämpas på grund av att verktygsmaterialet ej håller
vid de ifrågakommande temperaturerna.
I denna uppsats skall jag huvudsakligen redogöra
för undersökningar rörande själva
deformationsförloppet, som jag gjorde åren 1927—28 samt senare,
och även beröra vissa relationer mellan pressning
och dragning av stänger med hänsyn till
deformationsförloppet.
Dicks stångpressningsmetod.
Stångpressningsmetoden lär ha uppfunnits av en
tysk vid namn Frank. Senare har Dick omsatt
processen i stor skala. Det är Dicks förtjänst att först
ha tillämpat metoden för pressning av metaller i
värme. Jag skall endast i förbigående nämna att
stångpressningsmetoden användes utom
för metaller för gummi, celluloid, lera och
andra plastiska material i mycket stor
utsträckning.
Som framgår av fig. 1 tillgår processen
så att ett varmt metallämne eller göt
inlägges i en kraftig cylinder, vanligen
kallad recipient. En presskiva med en mot
den önskade stångens profil svarande
öppning sättes för den ena sidan av
recipienten och en stålplugg för den andra,
varpå en hydrauliskt driven kolv pressar
det i ett degartat tillstånd befintliga
materialet ur skivans öppning i form av en
stång. Det därvid inom godset
uppstående trycket är vid mässing (presstemp.
ca 700°) ca 3 000 kg/cm2, vid aluminium
(presstemp. 500°) ca 3 500 kg/cm2 och
beror givetvis på förhållandet mellan
öppningens area och cylinderns
sektionsarea.
Det är utan vidare klart att man kan
framställa inte endast rundstänger utan
stänger med godtycklig profil genom användande av
en motsvarande öppning i presskivan. Vill man
framställa rör, så låter man en dorn, som motsvarar rörets
inre diameter, skjuta sig in i pressöppningen, varpå
materialet flyter ut genom den ringformade öppningen
så att ett rör utträder ur recipienten. Jag vill
nämna redan nu, att en modifikation av den
beskrivna pressningsmetoden införts av engelsmannen
Genders, så tillvida att inte kolven förskjuter sig mot
den vilande presskivan utan varvid tvärtom
matrisskivan rör sig mot pressgötet. I detta senare fall
glider materialet inte längs cylinderväggarna, vilket
medför vissa ändringar med hänsyn till
deformationsförloppet och till den pressade stången. Vi
skola återkomma till detta längre fram.
Det faller av sig självt att kännedomen om
deformationsförloppet inom godset resp. götet är av stor
betydelse icke endast för teoriens skull utan också
för att kunna bedöma felens uppkomst och avhjäl-
Anbringning or metallblocket
På krängning av behållaren och automatisk sammanforning av inloppsskenorna
Pressning
Fig. 1. Modern metallpress enl. Krupp. (Ur Zeerleder, Technologie d. Aluminiums.)
12 dec. 1936. häfte 12
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
