Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
pande, dessutom för att förstå kristallstrukturen i
den pressade stången.
Sätt och metoder för studiet av
deformationsprocessen.
Yi skola nu försöka utröna de enskilda
partiklarnas vägar inom pressämnet. Som vid alla tekniska
processer är det även här en hel del faktorer som
Fig. 2. Längdsektion genom preparerade försöksämnen.
Vänster: plastisk massa, höger: aluminium resp. mässing.
ingripa i varandra och göra problemet mera
invecklat. Vid vårt pressningsproblem kunna vi skilja
mellan en ren, idealiserad utflytningsprocess, som
skulle äga rum om materialet vore fullt homogent i
alla sina delar och den inverkan som pressgötetø
inhomogenitet har på flytningsprocessen. Ett varmt
metallpressgöt är nämligen långt ifrån homogent.
Götets yttre skal består av en hård, oxiderad
gjut-hinna, ämnet svalnar av så fort det kommer i
beröring med cylinderväggen, då blir ytan hårdare än
kärnpartierna. Götets kristallstruktur är dessutom
inte alis homogen. I de yttre mantelskikten
förefinnas radiellt anordnade dendriter av utpräglad
orientering och i götets inre en mera oregelbunden
fördelning av kristalliterna. Kristallerna själva äro
inhomogena med hänsyn till deras motstånd mot
deformation alltefter deras atomära gitterglidplan ligga
orienterade mot de ålagda spänningarna. För att
lättast komma deformationsproblemet in på livet är
det då fördelaktigt att först studera de principiella
dragen av deformationsförloppet vid en idealiserad
pressprocess, dvs. med ett homogent material för att
Fig. 3. Flytning av homogen vaxmassa. Början av pressningen.
Cyl.-diam. 152 mm, öppningsdiam. 65 mm.
2
sedan taga hänsyn till de övriga faktorernas
inverkan, som komma till vid den tekniska processen.
Kort litteraturöversikt.
De första försöken att studera plastiska ämnens
flytningsfenomen gjordes av fransmannen Tresca
omkr. 1870. Tresca studerade flytningen av färgad
lera, som pressades genom en skiva. Han använde
ämnen, som äro skiktvis sammansatta av olika
färger. På detta sätt kunde han dock endast följa
deformationen av dessa skikt i sin helhet men inte de
vägar som en enskild partikel tager. Sedan finns
det ingen publikation före 1918, då Schweissguth
sysslade med att uppklara fel i pressade stänger.
Schweissguth visade att det yttre skalet av ett
metallgöt vandrade på ett märkvärdigt sätt i stångens
inre. Sedan kommer ett arbete av Doerinckel och
Trockels, vilka studerade deformationen vid
pressning av mässing med hjälp av pressämnen, som voro
sammansatta av skivor med plåtmellanlägg av annan
legering resp. annan färg. Pressning avbröts efter
vissa steg. Provstyckena sågades upp så att
mel-lanplåtarnas formförändring kunde studeras. 1927
—28 gjorde jag de undersökningar, som jag nu skall
ge ett utdrag av och vilka delvis äro publicerade.
Vid mina försök byggde jag på de rön som redan
då hade gjorts av andra. Ungefär samtidigt utkom
ett arbete av Schmidt om pressning av ämnen, som
voro sammansatta av skivor av olika
magnesiumlegeringar. Sedan följer ett arbete av Eisbein med
tenn. bly samt mässing och koppar som material
samt Siebels arbete, "Die Formgebung im bildsamen
Zustand", och Sachs "Spanlose Formung". Efter
denna korta litteraturöversikt skola vi granska
detaljerna vid pressningsprocessen.
Försök med homogen vaxmassa.
Som jag redan nämnt, är det viktigt att skilja
mellan de för utflytning karakteristiska faktorerna
och de genom inhomogenitet orsakade särdragen.
Fig. 4. Flytning av vaxmassan vid fortsatt pressning.
Fig. 5. Flytning av vaxmassan mot slutet av pressningen.
11 jan. 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
