Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
Relativbredden bjl, alltid < 1, inlägges nu som
ordinata och tillhörande Z-värden som abskissa, vid
uppgörande av diagrammet över fördelningen av
denna fundamentala kornformsfunktion. Närstående
schema, fig. 4, visar huru observationerna
distribueras.
En sådan analys kan utföras såväl kvalitativt som
kvantitativt, varvid jag vid det förstnämnda sättet
huvudsakligen betraktar existensen eller saknandet
av en viss relativbredd för en viss kornstorlek, och
vid det senare avser en fullständig statistisk
undersökning av kornformsinnehållet i en bestämd mängd
av materialet.
Vid mätningsarbetet använder man sig med fördel
av en rutad skala i mikrometerokularet. Om bilden
projiceras göres detta på millimeterpapper, varefter
läget av den minsta utav de rektanglar som vid olika
orienteringar omskriva bilden låter sig fastställas med
önskad noggrannhet. Denna uppgift fordrar en viss
övning, varefter situationen uppfattas mycket snabbt.
Varje observation bör omedelbart inläggas på
diagrammet. En av mina tidigare assistenter har för
bestämningen av kvoten b/l anvisat en grafisk metod.
Som framgår av fig. 5 uppsökes värdet av x — l på
linje y = 1, varefter denna punkt sammanbindes med
origo. I vinkeln mellan denna linje och ordinatan
inpassas nu stycket b parallellt med abskissan. Ur
y &
de bägge likformiga trianglarna erhålles –- = . Den
1 i
sökta punkten ligger alltså på förlängningen av den
inpassade sträckan b.
Vid uppsökandet av punkten begagnar man sig av
en celluloidlinjal som har en utböjning så att den
kan fästas med en nål i origo och genom undre
kantens förlängning. Vid små värden på l blir dock
in-passningen av b alltför dålig, varför man för sådana
observationers beräkning hellre bör begagna
räkne-sticka.
Förslag ha vid flera tillfällen framkommit om
användande av annat system vid den grafiska
framställningen t. e. fördelning av produkten bl. De
försök som hava utförts i detta hänseende ha dock icke
visat att något står att vinna därmed.
För den kvalitativa relativbreddbestämiiingen av
ett prov söker man först fylla distributionsfältet med
m-Mi/s
’/■Ml/c
0.50
Fig. 5. Grafisk bestämning av värdet på relativa
bredden. I = utsträckningen pä den minsta,
korn-projektionen omskrivna rektangeln, b = bredden på
samma rektangel, y = 6/1 = kornprojektionens
relativa bredd, o — den bestämda observationens läge.
a
Si
VM-M5
Il-M
i
m
Fig 6. Kvalitativa relativbredd diagram för material ur en ett 20-taI
meter mäktig profil genom en mycket homogen sandsten.
någorlunda jämt fördelade observationer. Om
materialet icke är alltför dåligt sorterat begynner snart
gränserna till detta fält att få fasta konturer. Man
anställer då "jakt på gränskorn" för att så snart som
möjligt fastlägga dessa gränser (se fig. 6).
Gränsobservationerna inläggas som stora punkter för att
fördelningsfältets utseende tydligare skall framträda.
Hos en del sediment uppträda en tydlig kurvformig
anordning av observationer inne i fördelningsfältet
som kan återfinnas hos diagram från sediment
tillhörande samma nivå. Observationerna på dessa inre
strukturer böra markeras något kraftigare än de
allmänna observationerna. Ibland finner man en eller
annan ströobservation utanför nämnda gräns, vilka
synes vara att betrakta som restföreteelser från
fördelningsfältet av närmast äldre sedimentnivå. Dessa
observationer brukar jag utmärka med små cirklar.
Jag har haft tillfälle att på detta sätt undersöka
sediment från grovbankig starkt utpräglad rytmisk
vä.xellagring. Där visar sig ofta en bristande
representation bland de större kornen så att en inre gräns
snart gör sig gällande. Det är dock märkligt att
denna inre gräns mången gång får avlägsna sig rätt
betydligt från yttergränsen innan densamma börjar
gå förlorad. Detta sammanhänger, som i ett senare
kapitel skall närmare diskuteras, med naturen hos den
inre erosionen. Dessa innergränser skilja sig från
yttergränsen genom ett påfallande oregelbundet
förlopp. Observationerna efter innergränserna inläggas
med halvstora punkter.
I rent proximala sediment som t. e. sand från våra
rullstensåsar uppträder en verklig förtunning mot
fördelningsfältets högra gräns, vilket gör att fastän
bestämningen endast är kvalitativ är det förenat med
mycket arbete att slutföra en sådan mätning.
Redan den kvalitativa relativbreddbestämningen
har visat sig ha ett utomordentligt högt värde som
kor-relationsfaktor i regionala sediment. Man föreställer
sig att dessa mätningar äro mycket tidsödande. Så är
dock ej förhållandet. En medelsvår bestämning kan
mycket väl utföras på en dag av en tränad person.
14 nov. 1936
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
